Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge
|
|
- Lucas Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge
2 Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel Länsstyrelsen Skåne Kontrollenheten Länsstyrelsen Skåne Kontrollenheten Kristianstad Telefon Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: ISBN: Rapportnummer: 2013:01 Layout: Tryckeri: Helena Pettersson Länsstyrelsen Skåne Tryckdatum: Omslagsbild: Bild nr 15, 20, 21: Övriga bilder Länsstyrelsen Ingemar Arvidsson Länsstyrelsen
3 Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll i den här broschyren. Titta på bilderna och läs texten, så kan du undvika de vanligaste felen. Vi som jobbar på Kontrollenheten är medvetna om att det är mycket att hålla reda på och att många anser att det är ett krångligt regelverk. Att vara påläst och veta vilka villkor som gäller för de stöd man söker är en sak som kan bidra till en felfri kontroll. Även om du inte söker nya åtagande i år kan det vara nyttigt att gå in på Jordbruksverkets hemsida och repetera villkoren för de stöd du har, kanske är det något som ändrat sig eller så hittar du något nytt som du inte tänkt på innan. Det gäller också att hålla reda på vilka stöd man har på vilket skifte. Med gemensamma krafter kan drömmen bli till verklighet! Länsstyrelsen Skåne, Kontrollenheten 2013
4 Innehållsförteckning 1. GÅRDSSTÖD Arealfel Lägre areal vid kontroll Tvärvillkorsfel Sly och dåligt underhållen åkermark Mycket dåligt betade betesmarker MINSKAT KVÄVELÄCKAGE Dåligt etablerad fånggröda Otillåtna åtgärder SKYDDSZONER Håll koll på bredden Anslutning till vatten Dålig gröda Skador på vegetationen Dikesrensning Håll efter sly VALLAR Håll koll på vallgrödan Vallar som ofta underkänns vid kontroll Vallar med inslag av maskros eller kvickrot CERTIFIERAD EKOLOGISK ELLER KRETSLOPPSINRIKTAD PRODUKTION, VÄXTODLING Bristfällig dokumentation Dålig vallgröda Olika grödor ger olika ersättning VÅTMARKER Delar av våtmarken är uppodlad Bebyggelse Utfodringsplatser Igenväxning Plantering Ohävd Vad händer om man bryter mot våtmarksreglerna? UTVALD MILJÖ - FÅGELÅKER Gles gröda och hög ogräsförekomst BETESMARKER OCH SLÅTTERÄNGAR Sök inte på områden som inte är stödberättigade Igenväxning Avbetning Avbetningsanmärkning i kontrollresultatet Upptrampade betesmarker Du har åtagande men marken sköts inte längre... 21
5 1. Gårdsstöd 1.1 Arealfel Lägre areal vid kontroll Vid kontroll av gårdsstödet konstateras ofta en lägre areal än vad brukaren uppgett i SAM. Detta resulterar i ett arealfel som kan leda till sanktion. Mark som inte används som jordbruksmark t.ex. övergivna betesmarker eller åkermark som används för permanent uppställning av maskiner ska inte tas upp i SAM ansökan. Bild 1. Permanent upplagsplats - ej jordbruksmark. 1.2 Tvärvillkorsfel Sly och dåligt underhållen åkermark De flesta tvärvillkorsfel som upptäcks på åkermark handlar om att flerårigt sly växer in från kanterna samt eftersatt underhåll av dränering och diken. Detta kan leda till avdrag och påverka utbetalningen av samtliga stöd. Putsar du marken årligen och ser till att dräneringen fungerar är detta sällan ett problem Mycket dåligt betade betesmarker Det vanligaste tvärvillkorsfelet på betesmarker med gårdsstöd är att de inte betas tillräckligt. Kravet på avbetningen är inte lika hårt för gårdsstödet som för miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Hela skiftet ska dock vara betespåverkat senast den 31 oktober. Vad är tvärvillkor? Tvärvillkoren består av regler som syftar till att bevara jordbruksmarken i gott skick, förbättra den yttre miljön och djurmiljön, minska smittspridning och få säkrare livsmedel. De flesta reglerna finns i den svenska lagstiftningen och gäller oavsett om du söker stöd eller inte. Kontroll av tvärvillkor Länsstyrelsen kontrollerar att de som söker stöd följer tvärvillkoren men också andra myndigheter kontrollerar regler som är tvärvillkor, t.ex. kommunerna i sin miljöskyddstillsyn. De brister som upptäcks vid kontrollerna kan leda till avdrag på stöden. 5
6 2. Minskat kväveläckage I ersättningen för minskat kväveläckage finns två åtgärder du kan få ersättning för fånggröda och vårbearbetning. Olika villkor gäller för åtgärderna, läs mer om de mest förekommande felen vid kontroll här nedan. 2.1 Dåligt etablerad fånggröda Om du söker ersättning för att så in fånggröda, i eller efter en huvudgröda, måste du se till att den blir väl etablerad dvs. det ska finnas välutvecklade fånggrödeplantor jämnt spritt över hela skiftet. Fläckvis bra etablering räcker inte. Observera att det är den insådda fånggrödan som du får betalt för. Skiften som domineras av spillsäd, kvickrot, vitgröe med mera är inte godkända trots att de ser gröna och frodiga ut. Du får bryta fånggrödan tidigast 20 oktober. Bild 2. Ej godkänd gräsfånggröda i majs. Observera att fånggröda i majs oftast underkänns vid kontroll. 2.2 Otillåtna åtgärder Före brytningsdatum får du inte slå, beta, köra upp, gräva ned ledningar eller på annat sätt skada fånggrödan. Tillfälliga upplag som skadar eller kväver fånggrödan t.ex. halmupplag, potatis- eller betstukor är inte heller tillåtna. Observera att skiften med fånggröda aldrig får följas av huvudgrödan vall. Detta gäller oavsett om det är en nysådd vall eller en övervintrad fånggröda. Bild 3. Gödselupplag på fånggrödeskifte är ej tillåtet eftersom det skadar fånggrödan. 6
7 2.3 Vårbearbetning = utebliven höstbearbetning Vårbearbetning innebär att marken ska ligga obruten fram till årsskiftet. Marken får alltså inte vara bearbetad, söndertrampad, sönderkörd eller kemiskt bekämpad. Upplag av potatis eller betor som innebär att det blir skador i samband med transport och leverans är inte heller tillåtet. På det nya året ska skiftet brytas och ny huvudgröda etableras. Håll koll på vilka skiften som du sökt vårbearbetning på så att du inte bearbetar eller sprutar dom av misstag! Bild 4. Skifte som är kemiskt bekämpat till vänster i bild och bearbetat till höger. Detta är ej tillåtet innan sista brytningsdatum för vårbearbetning, oavsett om du sökt fånggröda eller ej. 2.4 Ändra ansökan om utbetalning Har du inte aviserats kontroll kan du dra tillbaka fånggröda/vårbearbetning under hela året. Efter en kontroll kan du däremot bara dra tillbaka skiften där fånggrödan/ vårbearbetningen är godkänd alternativt kontrollen skedde innan sista sådatum för respektive fånggröda och den inte var sådd vid kontrolltillfället. Skicka in ändringen till Länsstyrelsen innan du utför någon åtgärd i praktiken! Om det inte går att så oljerättika/vitsenap eller fånggröda efter potatis/grönsaker före sista sådatum, 20 augusti respektive 1 oktober är det viktigt att dra tillbaka ansökan före dessa datum. Har du haft kontroll eller är osäker på vad som gäller, kontakta Cecilia Ingvarsson tfn
8 3. Skyddszoner 3.1 Håll koll på bredden Skyddszonen ska vara minst 6 meter bred längs hela sträckan. Om man inte är uppmärksam när man bearbetar angränsande skiften är risken stor att skyddszonen minskar lite i bredd för varje år. Har zonen blivit för smal ska den breddas och vegetationen repareras omgående. Observera att skyddszonen ska ligga på åkermark. Därför mäts skyddszonen från sista plogfåran, inte från vattenområdet. Bild 5. Ej tillräckligt bred skyddszon. Pilen visar skyddszonens slut mot vattenområdet. 3.2 Anslutning till vatten Zonen ska ligga i anslutning till vattendrag som är vattenförande året om alternativt utmärkt på topografiska kartan. Detta innebär att det inte får finnas något annat ägoslag mellan zonen och vattendraget. Breda träd- och buskridåer liksom gamla rensvallar är vanliga exempel på annat ägoslag som bryter anslutningen. Bild 6. Tät ridå med buskar bryter anslutning till vattenområdet och skyddszonen underkänns. Bild 7. Jordvall mellan dike och skyddszon. Anslutning till vatten saknas och skyddszonen underkänns. 8
9 3.3 Dålig gröda Zonen ska vara bevuxen med gräs och vegetationen kan alltså inte bestå av endast brännässlor och andra ogräs. För att klara detta under hela åtagandeperioden bör man putsa årligen. Har nässlor och problemvegetation redan tagit över måste du putsa flera gånger per säsong för att gräset ska komma tillbaka. Bild 8. Kirskål har ersatt gräset på den vänstra delen av zonen och grödan underkänns. 3.4 Skador på vegetationen Vegetationen ska ligga obruten under hela åtagandeperioden. Du får givetvis använda din skyddszon att köra på men var försiktig så att grödan inte skadas. Bild 9. Grödan på zonen är skadad och måste repareras omgående. 3.5 Dikesrensning Vid dikesrensning får du tillfälligt lägga rensmassor på din skyddszon. Du måste dock ta bort rensmassorna och se till att växtligheten är återställd senast sista sådatum 30 juni. 3.6 Håll efter sly För zonen gäller samma skötselkrav som på all annan åkermark, dvs. de ska vara fria från sly. Genom att putsa vegetationen årligen klarar du även detta krav. 9
10 4. Vallar Var noga med vilka vallar du söker miljöersättning för! Om du har kompensationsbidrag alternativt åtagande för vallodling och certifierad ekologisk produktion får du ersättning för vall som sökts in med grödkod 50 i SAM-ansökan. Villkoren varierar mellan ersättningarna men en sak är densamma, det vill säga, vallgrödan får inte bli för dålig. 4.1 Håll koll på vallgrödan Enligt reglerna ska vallen ursprungligen vara sådd med vallgräs eller vallbaljväxter eller en blandning av dessa. Grödan får åldras och övergå i en mer naturlig vegetation med inslag av smakliga gräs och örter men se upp så den inte blir för dålig. Skiften med vallkaraktär där vegetationen blivit gles eller fått stort inslag av t.ex. mossa, veketåg, tuvtåtel, älggräs, skräppor, nässlor eller andra ogräs är inte godkända och måste förnyas för att uppfylla stödvillkoren. Ett alternativ är att anmäla dem med grödkod 49 i SAM-ansökan, vilket enbart ger utbetalt i gårdsstödet Vallar som ofta underkänns vid kontroll Varje år underkänns många vallar i kontroll på grund av att grödan är för dålig. Fyra typer är definitivt överrepresenterade: gamla vallar som använts till bete under mycket lång tid ogödslade vallar i kombination med magra marker blöta marker med bristande dränering söndertrampade marker p.g.a. högt djurantal eller bete under blöta perioder Bild 10. Hårt betade hästhagar Skiftet är uppdelat i smala hagar som betas hårt. Fläckvis finns det ytor som klarar grödkravet men vid in- och utsläpp är marken upptrampad och längre in i hagen finns gödselrator. Om de dåliga ytorna överväger underkänns grödan. 10
11 Bild 11. Vinterhagar/rasthagar Om man har hög beläggning, eller djur på marken under blöta perioder, är risken stor att marken blir helt upptrampad. Bilden visar hur ett sådant skifte kan se ut på sommaren. Vegetationen som har etablerat sig är gles och består uteslutande av ogräs såsom målla, trampört, groblad och vitgröe. Grödan på bilden underkänns. Bild 12. Ogödslade vallar på magra marker Grödan utgörs av en gles gräsvegetation med inslag av lågvuxna arter som klarar näringsfattiga förhållanden ex. gråfibbla. Grödan på bilden underkänns. Bild 13. Ogödslade vallar på magra marker. Grödan på bilden underkänns. 11
12 Bild 14. Tuvtåtel Tuvtåtel är osmaklig med svårnedbrytbara blad vilket gör att tuvan blir större och större om marken enbart betas. Enstaka tuvor är ingen fara men när det börjar bli spritt över större ytor underkänns grödan. Grödan på bilden underkänns. Bild 15. Tuvtåtel Grödan på bilden underkänns. Bild 16. Veketåg i betesvallar Veketåg förekommer på blöta marker och tuvigheten förstärks av bete eftersom djuren ratar den. Enstaka tuvor är ingen fara men när det börjar bli spritt över större ytor underkänns grödan. Grödan på bilden underkänns. 12
13 Bild 17. Näringsrika, äldre vallar med nässlor På näringsrika, äldre vallar kan nässlor konkurrera ut en stor del av gräsvegetationen. Om vallarna används till bete är det vanligt att nässlor etablerar sig i täta bestånd där man haft utfodringsplatser eller t.ex. timmer- och risupplag. När nässlorna dominerar underkänns grödan. Bild 18. Skräppor Skräppor har ett stort bladverk och pålrot och konkurrerar effektivt ut övrig vegetation. När skräppor dominerar underkänns grödan. En tät grässvål förebygger problemen så undvik tramp- och körskador. Grödan på bilden underkänns. Bild 19. Dominans av mossa med enstaka strån av gräs. Grödan på bilden underkänns. 13
14 Bild 20. Äldre vall på blöt, delvis översvämmad mark Vallgräset har ersatts av arter som klarar blöta förhållanden under längre tider. På bilden ser man bl.a. revsmörblomma och tuvtåtel. Bilden är tagen på våren och vegetationen har ännu inte riktigt kommit igång vilket gör att det finns ytor som helt saknar vegetation. Grödan på bilden underkänns Vallar med inslag av maskros eller kvickrot Maskros och kvickrot är exempel på arter som kan finnas i relativt stor utsträckning utan att vålla problem. Om arterna tar överhanden finns dock risken att vallen blir gles vilket leder till att grödan underkänns. Bild 21. Godkänd äldre vall med inslag av maskros eller kvickrot 14
15 5. Certifierad ekologisk eller kretsloppsinriktad produktion, växtodling 5.1 Bristfällig dokumentation Vid kontroll av certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion genomförs en kortare intervju med lantbrukaren. Kravet är att det ska finnas en skriftlig dokumentation på växtföljd, utsäde, gödsling och övriga åtgärder. Använt utsäde ska även kunna styrkas med hjälp av kvitton, fakturor eller utsädessäckar. Ett vanligt fel är att man glömt dokumentera hur mycket gödsel som spridits på de olika skiftena eller att utsädet inte varit ekologiskt. Genom att använda sig av en växtodlingsplan och hålla den uppdaterad under året underlättar man både för sig själv och kontrollanten. Jordbruksverket har utformat dokumentationsmallar för både växtodling och djurhållning som du kan använda. De finns att hämta på Jordbruksverkets hemsida: Bild 22. Använt utsäde kan styrkas med hjälp av utsädessäckar. Bilden visar ej godkänt utsäde för ekologisk produktion. 5.2 Dålig vallgröda Tänk efter vilka vallar som du söker in i denna ersättning. När det gäller kravet på gröda ska vallarna uppfylla villkoren för vallstöd, se tidigare avsnitt. 5.3 Olika grödor ger olika ersättning Det är viktigt att den areal som redovisas i SAM överensstämmer med det som växer på skiftet eftersom olika grödor ger olika ersättning. 15
16 6. Våtmarker För våtmarker finns det olika typer av åtaganden med snarlika regler. Vilken typ av åtagande man har beror på när våtmarken anlades. Villkoren varierar mellan ersättningar men en sak är densamma, det vill säga våtmarkerna ska skötas så att deras värde för miljön består. 6.1 Delar av våtmarken är uppodlad Det händer att våtmarker som ligger i anslutning till åkermark delvis är uppodlade vid kontroll. Våtmarkens gränser fastställdes i samband med att du gick in i åtagandet och som lantbrukare är du skyldig att hålla reda på var gränsen går. Titta på kartan över våtmarken för att se dess avgränsning eller märk ut den med stolpar eller liknande för att undvika att plöja innanför våtmarkens gräns. Kan du inte hitta kartan från slutbesiktningen skickar vi gärna en ny! Bild 23. Det gulstreckade området ingick ursprungligen i våtmarken men har nu plöjts upp och brukas som åkermark tillsammans med intilliggande skifte. Bild 24. Håll koll på gränserna! Märk gärna ut våtmarkens yttergräns mot åker. Är du osäker jämför mot kartan från slutbesiktningen. 16
17 6.2 Bebyggelse Vid kontroll av markanvändningen upptäcks ibland att delar av våtmarken har tagits i anspråk för bebyggelse av till exempel hus, stallar, vindskydd eller liknande. Bild 25. Området närmast våtmarken har stensatts och används som tomtmark. 6.3 Utfodringsplatser I våtmarker som har beviljats stöd är det oftast inte tillåtet att utfodra djur. Små bethögar och utfodringsplatser för vilt är vanligt förekommande vid kontroll. För att undvika problem är det bättre att placera dessa utanför den fastställda våtmarksarealen. Bild 26. Att utfodra vilt med t.ex. betor är oftast inte tillåtet inom våtmarksområdet. 6.4 Igenväxning För de flesta våtmarker gäller att träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort. Det kan finnas undantag då buskar ska stå kvar för att gynna biologisk mångfald, titta i villkoren vad som gäller för just din våtmark. 17
18 6.5 Plantering Ett annat fel som upptäcks vid kontroll är att våtmarken eller delar av den har planterats med buskar, träd eller energiskog. I vissa fall kan detta vara tillåtet, se i ditt slutbesiktningsprotokoll. 6.6 Ohävd Om du det aktuella året sökt utbetalt för bete eller slåtter av våtmarken ska den också betas eller skördas. För att slåttervillkoret ska vara uppfyllt ska den avslagna växtmassan föras bort från våtmarken. Du har betessäsongen på dig att uppfylla villkoret. Om avbetningen underkänts i kontroll men därefter blivit tillräckligt avbetad eller en skörd har tagits hör av dig till Länsstyrelsen så kommer vi ut och tittar på avbetningen igen. Bild 27. Vegetationen får inte lämnas kvar på marken vid slåtter utan måste föras bort. 6.7 Vad händer om man bryter mot våtmarksreglerna? Våtmarken ska skötas och bevaras under hela åtagandeperioden. Om man bryter mot något av villkoren kan det leda till avdrag på stödet eller att man inte får något utbetalt det aktuella stödåret. Man kan även bli ålagd att återställa våtmarken. Om villkorsbrottet bedöms vara allvarligt kan åtagandet komma att hävas och man kan bli återbetalningsskyldig. Undantag från våtmarksreglerna kan förekomma. Ta reda på vad som gäller just din våtmark, det står i åtagandebeslut, slutbesiktningsprotokoll och i beslut om projektstöd eller miljöinvestering om det beviljats för våtmarken. Om du är osäker eller har frågor om våtmarker kontakta stödansvarig Helena Sigesgård på tel
19 7. Utvald miljö - Fågelåker Fågelåker är en insats inom utvald miljö. För att få ersättning ska du lämna spannmålen oskördad och åkermarken oplöjd hela året. Fågelåker ska inte jämnställas med en viltåker eller träda utan syftet med ersättningen är att gynna övervintrande och flyttande fåglar. 7.1 Gles gröda och hög ogräsförekomst Ett vanligt fel som påträffas vid kontroll är att grödan är gles och vegetationen istället domineras av ogräs. För låg utsädesmängd, otillräcklig bearbetning innan sådd eller för dålig ogräsbekämpning är ofta orsaken. Spannmålen eller spannmålsblandningen ska odlas med sikte på god skörd vilket innebär att man bör etablera fågelåkern på samma sätt som en vanlig spannmålsgröda. Enda skillnaden är att kemiska växtskyddsmedel inte får användas. För att minska ogräsförekomsten kan man använda sig av de metoder som används inom ekologisk produktion t.ex. fördröjd sådd och falsk såbädd eller genom att låta fågelåkern flytta runt på blocket mellan åren. På Jordbruksverkets hemsida, hittar du informationsbladet Så här anlägger du en fågelåker. Bild 28. Dominans av ogräs med enstaka plantor av spannmål godkänns inte. 19
20 8. Betesmarker och slåtterängar Betesmarker är de marker där Länsstyrelsen upptäcker mest problem vid kontroll. Igenväxning och dålig avbetning står för de största avvikelserna men vi ser också att det söks på marker som inte är ersättningsberättigande. 8.1 Sök inte på områden som inte är stödberättigade Tänk på att områden med lågt fodervärde som domineras av t.ex. veketåg, älggräs, brännässlor och skräppor, inte är att betrakta som betesmark. Vid en kontroll är vi tvungna att rita bort dessa områden från arealen om de överstiger 100 m Igenväxning Ett vanligt problem i betesmarker är igenväxning. Observera att igenväxning inte bara utgörs av buskar och sly utan även kan bestå av träd, oavsett ålder. Om man inte kontinuerligt håller efter buskar och sly blir områdena på sikt otillgängliga för djuren. När otillgängliga områden överstiger 100 kvadratmeter är de inte längre godkända som betesmark och tas bort från arealen. För särskilda värden kan undantag göras om det finns naturvärden knutna till buskagen. Din betesmark ska vara fri från igenväxning redan då du ansöker om ett åtagande. Bild 29. Igenväxning kan även vara äldre träd. 8.3 Avbetning Betesmarker ska betas årligen och vid betessäsongens slut ska vegetationen vara välbetad. Observera att svårskötta partier såsom fuktiga områden med veketåg och starr inte behöver vara lika välbetade som områden med smakligare vegetation. Väljer du att putsa dessa områden är det lämpligt att göra det under betessäsongen så att djuren kan äta en del av den avslagna vegetationen. I annat fall måste du föra bort växtmassan. Om du har svårbetade marker eller partier kan det vara lämpligt att endast söka gårdsstöd på dessa eftersom kravet på avbetning då är lägre. 20
21 8.4 Avbetningsanmärkning i kontrollresultatet En vanlig missuppfattning angående betesmarkskontrollerna gäller avbetningen. Vid tidiga kontroller är betesmarkerna av naturliga skäl inte färdigbetade, vilket kontrollanten är väl medveten om. En notering om detta måste dock göras vilket medför att uppgiften visar sig som ett Ej uppfyllt villkor i det kontrollresultat som skickas ut efter fältkontrollen. Om det står Ja i kolumnen Kan åtgärdas innebär det att du har betessäsongen på dig att uppfylla villkoret. Står det ett Nej är avbetningen underkänd i årets kontroll. Om avbetningen underkänts i kontroll men därefter blivit tillräckligt avbetad hör av dig till oss. 8.5 Upptrampade betesmarker På betesmarker med åtagande är naturvärdena ofta knutna till vegetationen och man får därför inte göra något som skadar grässvålen under åtagandeperioden. Framförallt under höst och vinterhalvåret är många marker vattenmättade och grässvålen mjuk och trampkänslig. Söndertrampade marker ger anmärkning vid kontroll och det är därför viktigt att man tänker igenom vilka marker som ska användas under vinterhalvåret och om det är förenligt med ersättningen. Bild 30. Söndertrampad grässvål i betesmark, godkänns ej i kontroll. 8.6 Du har åtagande men marken sköts inte längre Om du vill dra tillbaka ett åtagande räcker det inte att låta bli att ta med skiftet i SAM-ansökan. Du måste meddela Länsstyrelsen skriftligen att åtagandet ska dras tillbaka. Om åtagandet dras tillbaka mitt i en åtagandeperiod kommer en återkravsutredning göras för de år som utbetalning redan skett. I de fall som åtagandet inte dras tillbaka utan endast stryks i SAM ska markerna fortfarande skötas enligt gällande regler åtagandeperioden ut. 21
22
Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merNyheter och översikt 2014
Nyheter och översikt 2014 Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren... 4 Här kan du få hjälp... 4 Är det första gången du söker stöd?... 5 Vill du ha koll på vad som är på gång?...
Läs merNyheter och översikt 2011
Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs merAllmänt. Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.
1(58) KONSEKVENS- UTREDNING Dnr: 4.1.16-12074/14 2015-06-01 Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till Statens jordbruksverks nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar,
Läs merSKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015
SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga
Läs merSammanställning av intervjuer med rådgivare
Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merI Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet.
Förgröningstödet 2015 Allmänt OBS I Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet. Beräkningen skall ses som ett
Läs merKommentarer till bildspel Exempel från rådgivning
Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merrapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merVälkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
Läs merMetod för kartläggning av skyddszoner
Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas
Läs merVanliga frågor och svar om Natura 2000
Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad
Läs merPraktisk handbok för skyddszonsanläggare
Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till
Läs merKontrollsystem för hållbarhetskriterier
Kontrollsystem för hållbarhetskriterier För att man ska få statligt finansiellt stöd för användning av biodrivmedel och flytande biobränslen måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda. För jordbruksråvaror
Läs merViltåkrar och planteringar i jordbrukslandskapet
Viltåkrar och planteringar i jordbrukslandskapet ett måste för en mångsidig småviltsstam Ett föredrag av Dan Jönsson, yrkesjägare på Skabersjö Gods Februari 2006 Viltåkrar och planteringar DJ 2006.doc
Läs merFrågor och svar om tillämpningen av beteslagen
2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre
Läs merJordbruksmark och åkerareal. I kraven för grund- och förgröningsstödet (+ung odlares stöd) betraktas både gårdens åkerareal och jordbruksmark.
GRUNDSTÖD En del av det tidigare gårdsstödet All jordbruksmark är stödberättigat Betalas till aktiv odlare enligt stödrätter Betalas för jordbruksskiften som är minst 0,05 ha. Betalas inte för: Tillfälligt
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 januari 2015 4/2015 Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren Utfärdad i Helsingfors
Läs merNaturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen
Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Foto: Emma Svensson Jordbruksinformation 7-2016 Dikor med kalv kan beta alla typer av naturbetesmark. Naturbetesmarker är en resurs för dikalvproduktionen
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merLandsbygd i Kronoberg
Landsbygd i Kronoberg Nr 1 Februari 2013 Jordbrukarstöd sid. 1 Ledare nr. 1, 2013 sid. 2 Miljöersättning för mosaikbetesmark/andra gräsfattiga marker sid. 2 Naturvårdsbränning sid. 2 Miljöersättning för
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs meroch odling i typområden
Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande
Läs merTips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel
Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Informationsbrev till berörda om projektet Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser
Läs merMILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Läs merStatens Jordbruksverk
Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-7986/12 Konsekvensutredning på grund av ändringar av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd Statens
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merBra att veta innan du börjar använda SAM Internet
Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar
Läs merSå här gör du SAM-ansökan
Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets
Läs merNär du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.
1(14) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merVILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merInstruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012
Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen
Läs merDet här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST
Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.
Läs merÖrternas uthållighet i vallodling - 1 -
Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät
Läs merNissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merAnsökan om tillstånd till avverkning
Ansökan om tillstånd till avverkning i ädellövskog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning Den
Läs merFöljer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren.
Tvärvillkor 2008 Tvärvillkoren gäller för dig som har sökt något av följande stöd: Gårdsstöd Kompensationsbidrag Miljöersättningar med en åtagandeperiod som börjar 2005 eller senare Handjursbidrag Stöd
Läs merDe här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:
1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merÅtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Läs merSynpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Läs merAllmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd.
Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Bilaga 1 Följ affärsplanen och beslutet Du ska genomföra din insats enligt din affärsplan och beslutet
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merDu behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor
1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är
Läs merÅtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån
Saxån-Braåns 1(14) vattenvårdskommitté Åtgärdsförlag för att främja natur- och svärden längs Saxån och Braån Saxån och Braån har både stora befintliga och potentiella natur- och svärden. Nedan listas kortfattat
Läs merFör mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se
Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs
Läs mersvårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.
Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merFörslag till nytt naturreservat
Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby
Läs merTack för att du bidrar till att vi får bättre kunskap om trädgårdssektorn!
Måste jag fylla i blanketten? Alla företag som år 2014 bedrivit yrkesmässig odling av trädgårdsväxter på en areal om minst 2 500 kvadratmeter friland eller 200 kvadratmeter växthus måste fylla i blanketten.
Läs merRekreationsområde Laddran i Marieholm
Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och
Läs merTänk på att du inte behöver ändra ditt åtagande om det är små ändringar på blocken eller om vi har ändrat arealen på grund av en kontroll.
2017-07-18 Skyddszoner 2017 Du kan både få ersättning för att anlägga skyddszoner längs vattendrag och för anpassade skyddszoner. Syftet med ersättningen är att minska ytavrinning, erosion och läckage
Läs merSkogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merUndersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616
Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av
Läs merAnsökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.
Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning
Läs merNaturreservatet Rosfors bruk
FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1
Läs merBVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa!
BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa! BVD står för Bovin Virus Diarré, vilket betyder virusdiarré hos nötkreatur. Sjukdomen är vanlig bland nötkreatur över hela världen. Under det senaste årtiondet
Läs merJord- och skogsbruksministeriets förordning
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket Given i
Läs merTrädesmarker i västra Åhus
Trädesmarker i västra Åhus Inventering av trädesmarker i västra Åhus 2005 Inventering av trädesmarker i västra Åhus Den 10-14 juli 2001 inventerade jag förekomsten av trädesmarker strax väster om tätorten
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs merDOM 2016-01-20 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2016-01-20 Stockholm Mål nr M 4614-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts mark- och miljödomstolen, dom 2015-04-28 i mål M 1398-15, se bilaga KLAGANDE Åhus Grönt AB MOTPART
Läs merLantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning
Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 218-20969-06 FÖRORD I januari 2006 skickade Länsstyrelsen Östergötland,
Läs merågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun
F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR
Läs merTips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar
Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar I Knivsta kommun finns närmare 2 000 avloppsanläggningar, som töms med olika intervaller. Om du vill veta vad som gäller för just
Läs merDu behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer
2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett
Läs merVia länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr.
2017-07-18 Tvärvillkor 2017 Du som söker gårdsstöd, miljöersättningar och några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren för att få full utbetalning av dina jordbrukarstöd. Genom att följa tvärvillkoren
Läs merMörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl
(tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett
Läs merLathund. Fo r o versva mningshotade fritidshus
Lathund Fo r o versva mningshotade fritidshus Fo re Under Efter Ö versva mningar Enkelt uttryckt beror en översvämning på att mer vatten rinner till ett vattendrag än vad det klarar av att ta hand om.
Läs merSpridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö
Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.
Läs merBildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Läs merFettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1
Rapport 2010:2 Arkeologisk utredning etapp 1 Fettjestad 6:9 Intill RAÄ 12 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merNaturvård och mångfald i skogen
Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merFRÅGOR och SVAR utbildning om stödansökan våren 2015
PROMEMORIA 1 (30) 30.4.2015 FRÅGOR och SVAR utbildning om stödansökan våren 2015 Allmänna frågor Kan schemat för åtskiljande av uppgifter ändras i kommunerna för den nya programperioden? Ja. Personerna
Läs merTvärvillkor Vad är tvärvillkor?
1(11) Tvärvillkor 2016 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2016. Du som söker gårdsstöd, miljöersättningar och några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren för att få full ersättning
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
Läs merSödertil, Sigtuna. Arkeologisk utredning. Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland. Jan Ählström
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:33 Södertil, Sigtuna Arkeologisk utredning Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland Jan Ählström Södertil, Sigtuna Arkeologisk utredning Södertil
Läs merAdoptionshandläggning i Skåne
Adoptionshandläggning i Skåne En kartläggning av de skånska kommunernas handläggning av internationell adoption Adoptionshandläggning Gabriel Olsson 2009 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress:
Läs merHur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?
Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merDialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Läs mer