Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Transkript

1 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation

2 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren och hösten etableringsåret. Ogräsharvning på våren i skyddsgrödan är därför ingen effektiv åtgärd mot baldersbrå i frövallen. Odla inte vallfrö på ogräsbemängda fält. Så vallfröet samtidigt med eller direkt efter sådd av skyddsgrödan om vårstråsäd används som skyddsgröda. Undvik insådd på våren i höstsäd på fält med mycket baldersbrå. Skörda gärna skyddsgrödan som helsädesensilage. Ta bort halmen och putsa stubben efter skyddsgrödan. Radhacka gärna mot baldersbrå på hösten och på våren. Putsa inte mot baldersbrå på hösten i klöverfrövall. Putsa mot baldersbrå i vitklöver på våren när vitklövern har 1 2 blommor/m 2. Putsa mot baldersbrå i rödklöver när baldersbrån har utvecklat knoppar (omkring mitten av maj). Undvik att skada rödklöverns tillväxtpunkter vid putsningen. Vid stora problem med baldersbrå i gräsfrövallen skörda första vallåret till foder. Baldersbrå ett allvarligt ogräs i ekologisk vall fröodling Av de ca 200 arter som uppträder som ogräs i svensk växtodling är baldersbrå ett av de vanligaste. Baldersbrå är ett särskilt allvarligt ogräs vid ekologisk produktion av vallfrö. I en enkätundersökning som genomfördes 2005 angav 94 % av de svarande vallfröodlarna att baldersbrå var ett av de tre allvarligaste ogräsarterna i odlingen. Baldersbrå har en växtrytm som gör att arten har goda förutsättningar att hävda sig i vallen under anläggningsåret och första vall - året. Övervintrade plantor av baldersbrå blir stora och konkurrenskraftiga och kan helt dominera intrycket av en förstaårsvall på våren. Konkurrenskraftiga plantor av övervint - rade baldersbrå minskar frövallens produktionsförmåga. Efter blomning och frösättning dör baldersbråplantorna och lämnar luckor i frövallen som ger möjlighet till nya ogräs att gro och etablera sig i frövallen. Baldersbrå är svår att rensa bort i timotej. (Foto: Thorsten Rahbek Pedersen) 2

3 Frön från baldersbrå är svåra att rensa bort från framför allt rödklöver och timotej. Även i andra arter av vallfrö kan baldersbrå göra stor skada genom att konkurrera med vallfröet om ljus och näringsämnen. Baldersbråplantorna kan dessutom försvåra skörden. Baldersbråns biologi och uppträdande I Sverige och övriga Skandinavien räknas baldersbrå till de vinterettåriga ogräsarterna. I länder med mildare vintrar, t.ex. Storbritannien kan baldersbrå uppträda som en tvåårig art. Baldersbrå som gror på våren i Sverige blommar samma säsong och klarar inte en övervintring. Baldersbrå som gror senare på sommaren bildar en bladrosett som övervintrar och därefter blommar och sätter frö följande sommar. En övervintrad baldersbråplanta blir kraftigare än en vårgrodd planta. De flesta baldersbråfröna gror på våren eller på hösten, men de kan även gro på sommaren under fuktiga förhållanden. Förutom i förstaårsvallar förekommer baldersbrå främst i höstsådda grödor. Vårgrodda exemplar är vanligt förekommande i vårsäd och våroljeväxter, men förekommer även i hackrensade grödor som potatis och sockerbetor. Baldersbrå är mindre vanlig i äldre vallar. Baldersbrå är vanlig på lerjordar och momjälajordar, medan den är mindre vanlig på sandjordar och mulljordar. Baldersbråns frön är ljusgroende och fröplantorna är relativt ljuskrävande. Fröet kan leva i marken i 1 5 år och bygger därmed upp ett fröförråd i marken. För arter som har en stor del frön i markens fröförråd (t.ex. baldersbrå, svinmålla, penningört och våtarv) kan man bortse från eventuell återföring via stallgödsel. De frömängder som sprids med gödslen utgör en liten del jämfört med markens totala fröförråd. Den höjning av markens salthalt som gödslingen åstadkommer har större betydelse för ogräsuppslaget eftersom detta bidrar till att väcka frön som ligger i groningsvila i markens fröförråd. Baldersbrå gynnas av näringsrika förhållanden. Balders - bråns kraftiga pålrot gör plantan relativt torktålig. Baldersbrå i vitklöverfrövall. (Foto: Johan Yngwe) Åtgärder i skyddsgrödan och i frövallen Etablering av frövall Vallfrö kan företrädesvis sås på våren i en grönfodergröda eller vårstråsäd (korn eller vårvete). Undvik att så in i höstråg, rågvete eller höstvete om det finns mycket övervintrande baldersbrå. Etablering i höstsäd ger ofta en sämre etablering än etablering i vårstråsäd och det finns dessutom risk för spillsäd. Vallfröet hämmas om skyddsgrödan är alltför frodig. Som en tumregel kan man säga att om det förväntas en skörd på mer än 4 ton per hektar av skyddsgrödan måste man vidta speciella åtgärder, t.ex. så skyddsgrödan på dubbelt radavstånd eller skörda skyddsgrödan som hel - sädesensilage. Det finns i huvudsak två metoder för insådd av frövall i vårsäd: 3

4 Sådd av frövallen samtidigt med eller direkt efter sådd av skyddsgrödan. Denna metod ger ofta den bästa uppkomsten av vallen eftersom risk en för vattenbrist är mindre och vallfröet får bättre ljusförhållanden i starten. Timotej bör dock inte sås i jord som har lägre jordtemperatur än 10 C, eftersom groningsprocenten då minskar. Skyddsgrödan sås först. Skyddsgrödan ogräsharvas 1 3 gånger och vallfröet sås in i samband med den sista ogräsharvningen. Möjligheten till ogräsharvning ska vägas mot risken för sämre uppkomst av frövallen på grund av försommartorka och konkurrens från skyddsgrödan. En sämre uppkomst av vallen ger en luckig vall efter skörd av skyddsgrödan. I dessa luckor kan höstplantor av baldersbrå etablera sig. Båda dessa metoder förekommer. Baldersbrå gynnas mer av en senare insådd eftersom en senare etablering av frövallen ger möjlighet för frön av baldersbrå att gro och etablera sig under den senare delen av sommaren och dessa fröplantor bildar då rosetter som övervintrar och blir kraftiga plantor i förstaårsvallen. Vårgrodda baldersbråplantor som man bekämpar med ogräsharvningen under etableringsåret blommar samma år och dör därefter. Slutsats: Så i första hand vallfröet samtidigt med eller direkt efter sådd av skyddsgrödan. Det är viktigare att etablera en konkurrenskraftig och tät frövall än att ogräsharva bort vårgrodda plantor av baldersbrå. Timotej bör dock inte sås i för kall jord. Fördröjd sådd (falsk såbädd) har effekt mot tidigt groende fröogräs som dån, åkersenap och pilört, medan effekten är otillräcklig mot senare groende fröogräs som baldersbrå. Det är av stor betydelse för frövallen att man tar bort halmen efter skyddsgrödan och undviker halmsträngar som kväver frövallen. Putsning av skyddsgrödans stubb ger mer ljus till insådden och gynnar frövallen. Radhackning Det finns flera argument för ett större radavstånd vid odling av en frövall. Ett radavstånd på 36 eller 48 cm har givit ingen eller obetydlig skördeminskning i försök. Vitklöver bör dock inte sås på mer än 36 cm radavstånd. Radhackning förhindrar fleråriga fält med vallfrö från att bli för kraftiga. 4 Radhackning är effektiv mot de flesta arter av ettåriga ogräs såsom baldersbrå. Radhackning kan minska förökningen av rotogräs. Detta är speciellt viktigt i timotej och ängssvingel, där man ofta skördar frö under 2 3 år. Radhackning före spridning av stallgödsel ökar jordens infiltrationsförmåga och kväveutnyttjande. Slutsats: När man inte har problem med baldersbrå (och/eller rotogräs) eller när man saknar radrensare sår man på 12 cm (eller 24 cm). När man har problem med dessa ogräs och har tillgång till en radrensare sår man på 36 eller 48 cm och radhackar. Radsått vallfrö kan radhackas på hösten insåningsåret och 1 2 ggr på våren. Radrensning på våren före tillförsel av stallgödsel ökar markens infiltrationsförmåga och förbättrar utnyttjandet av kvävet i stallgödseln. Den viktigaste ogräshackningen är höst - hackningen medan ogräsen är små. När våren kommer är de plantor som fått växa fritt stora och väletablerade. Det är svårt att få bra effekt på kraftiga baldersbråplantor (eller etablerade skräppor) vid radhackning på våren. Tyvärr är hösthackningen i praktiken besvärlig att genom föra p.g.a. stubbrester och halm från skyddsgrödan. En möjlighet är att grundligt blanda utsädet av skyddsgrödan med utsädet av vallfröet och efter vältning etablera båda på ca 2 cm djup på 24, 36 eller 48 cm radavstånd. På det viset finns det möjlighet för radhackning både vår och höst insåningsåret. Metoden är speciellt intressant i ängssvingel och rödklöver. I vitklöver och timotej är metoden mer tveksam p.g.a. stora skillnader i frövikt mellan skyddsgröda och vallfrö och krav på mycket grunt sådjup. Harvning Man bör inte ogräsharva under fröåret i en gräsfrövall, och harvning rekommenderas inte heller i klöverfröodlingar. Harvning mot ogräs i rödklöver på våren har begränsad effekt. Väl - etablerad rödklöver tål kraftig behandling på våren och harvning med kulturharv och även med kultivator har provats. Ogräs med pålrot som baldersbrå och skräppa tål dock harvningen lika bra som klövern, och nya norska försök visar att skörden minskar och man får större problem med vissa typer av ogräs (t.ex. svinmålla) om man harvar rödklövern på våren.

5 Särskilda åtgärder i gräsfrövallen I en gräsfrövall är det främst under första vallåret som baldersbrå kan orsaka problem. Om vallen är sådd på 12 cm finns alternativet att skörda första vallåret som foder. Vallen blir då oftast ren från örtogräs till andra vallåret. Kontakta företaget som du har kontrakt med för att undersöka om kontraktet kan ändras innan du putsar/skördar! Om vallen är sådd på 24 cm eller bredare radavstånd finns möjlighet till radhackning. Kväve på hösten stimulerar skottbildningen hos gräsfrö, vilket är viktigt framför allt i förstaårsvallarna. En god skottbildning ger ett tätare bestånd vilket hindrar att nya baldersbråplantor etablerar sig i vallen. Första - årsvallen bör också tillföras kväve så snart tillväxten sätter igång på våren. I andra- och tredje årsvallar av gräsfrö används en annan gödslingsstrategi. Läs mer på Jordbruks - verkets webbplats < Särskilda åtgärder i klöverfrövallen Om baldersbrån är det största ogräsproblemet avråds från putsning på hösten. I vitklöver får man bäst resultat om man putsar på våren när vitklövern har en till två vita blommor per m 2. Denna tidpunkt brukar vara i månadsskiftet maj juni, (effekten framgår av omslagsbilden). För sen putsning medför risk för låg skörd. Ta om möjligt bort materialet efter putsningen. Växtmaterialet innehåller mycket kväve som kan gödsla överlevande baldersbrå. Putsning av rödklöver har givit i genomsnitt 50 kg/ha högre fröskörd enligt en enkätundersökning Putsningen ska göras när baldersbrån sticker upp ovanför klöverplantorna (oftast i mitten av maj). Sträva efter att putsningen sker ovanför klöverns tillväxtpunkt så att bara klöverblad klipps av. Tillväxt - punkterna sitter i de översta bladfästena på skotten. Om tillväxtpunkterna klipps av försenas blomningen och fröskörden. Putsa om möjligt strax före regn. Torka efter putsning kan försena klövern kraftigt. Rödklöver ska inte putsas för hårt. Om man putsar under växtpunkten förlorar man mycket skörd och överlevande baldersbrå kan enkelt konkurrera med den försvagade klövern. (Foto: Thorsten Rahbek Pedersen) 5

6 Åtgärder i övriga grödor i växtföljden Vid utsädesproduktion är ogräsfria skiften en viktig kvalitetsfaktor. Värdera ogrässituationen på fältet och odla inte utsäde på ett ogräsbemängt skifte. Tänk på vilka möjligheter till förebyggande ogräsbekämpning som ges i växtföljden. Viktiga förebyggande åtgärder är, förutom goda grundförutsättningar (dränering, gödsling, kalkning), en omväxlande växtföljd och konkurrenskraftiga grödor. Växtföljdsåtgärder Undvik grödor som gynnar baldersbrå, i första hand höstvete och höstoljeväxter som inte hackas. En hackgröda som genom direkta mekaniska åtgärder hålls ogräsfri är bra mot balderbråns möjligheter till uppförökning på fältet. Konkurrenskraftiga grödor Gynna grödans konkurrens i växtföljdens alla grödor genom noggrann jordbearbetning, såbäddsberedning och sådd. Sträva efter jämnhet, täthet och snabb etablering i bestånden. Bland spannmålsslagen är råg mest konkurrenskraftigt. Bland vårsädesslagen har havre ofta god konkurrenskraft. Vid god tillgång på växtnäring bestockar sig korn bra och blir då mer konkurrenskraftig än vårvete, men vid sämre tillgång på kväve kan vårvete konkurrera bättre mot ogräset än korn. Vårrågvete är ett nytt vårsädesslag som i danska försök har visat goda konkurrensegenskaper mot ogräs. Höstoljeväxter har en relativt god konkurrensförmåga och kan sås med 12 cm radavstånd om ogrästrycket är lågt. Om man har mycket ogräs i fältet, t.ex. baldersbrå, bör man helst välja att så med 24, 36 eller 48 cm radavstånd och radhacka. Tänk på att oljeväxter Baldersbrå i hjärtbladstadiet. (Foto: Bo Melander, Danmarks JordbrugsForskning) inte bör odlas i samma växtföljd som rödklöver p.g.a. av risk för inblandning av frön från spillfröplantor. Bland vallgrödorna kan rödklöver vara mycket konkurrenskraftig. Alsikeklöver konkurrerar sämre mot baldersbrå än rödklöver, och vitklöver har lägre konkurrensförmåga än alsikeklöver. Tidpunkt för olika växtodlingsåtgärder Tidpunkten för olika växtodlingsåtgärder påverkar olika ogräsarters möjlighet att etablera sig i odlingen. Baldersbrå kan gro både på våren och hösten, men gynnas av höstsådd genom att de höstgrodda plantorna blir kraftigare. Om man i något sammanhang vill ogräsharva mot baldersbrå på hösten bör följande villkor vara uppfyllda: gynnsam väderleksprognos en vecka framåt (torrt, varmt och gärna blåsigt), väletablerad höstgröda med minst 3 blad samt att ogräsfloran består av arter som är svårbekämpade i grödan på våren, såsom exempelvis baldersbrå. 6

7 Litteratur Aamlid, T. S. & Bysveen, K Ökologisk fröavl av rödklöver. Planteforsk. Norsk institutt for planteforskning. Dirke, M & Wallenhammar, A-C Ekologiskt utsäde förutsättningar och praktik. Dock Gustavsson, A. & Håkansson, S Åkerogräs egenskaper och förekomst. I Ogräsnyckeln. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, Sverige. Jonsson, H. & Rahbek Pedersen, T Ekologisk vallfröodling. Jordbruksinformation Jordbruksverket Lundkvist, A. & Fogelfors, H Ogräsreglering på åkermark. Rahbek Pedersen, T Ekologisk vallfröodling i praktiken Resultat av en enkät till ekologiska vallfröodlare Jordbruksverket. Skuterud, R Vekstrytmestudium av balderbrå (Matricaria perforáta Mérat). Ståhl, P Ogräsbekämpning i gräsfrövall under fröåren. Odlingsbrev EKO-gräsfrö, nr 2, Jordbruksverket Ståhl, P; Wallenhammar, AC. & Cristiansson, B Ogräsbekämpning i klöver under frö året. Odlingsbrev EKO-klöverfrö. nr 2, Jordbruksverkets webbplats 7

8 Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Omslagsfoto: Hans Jonsson, Memoryhill. Bilden visar god effekt mot baldersbrå av tidig putsning av vitklöverfrövall Denna broschyr har samma faktainnehåll som Jordbruksinformation Jordbruksverket Jönköping Tfn vx E-post: Webbplats: Broschyren har bekostats gemensamt av Sverige och EU ISSN JO06:17