Korastning javisst, men hur?

Transkript

1 Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation

2 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor utan även dikor och ungdjur. Än så länge räcker det med förlängd utevistelse, men snart är det dags att antingen rasta korna två gånger per vecka eller att släppa loss dem för gott, dvs. gå över till lösdrift. EU:s regler för ekologisk djurhållning började gälla den 24 augusti Enligt dessa regler är det förbjudet att hålla djur bundna. I stallar som existerade den 24 augusti 2000 medges undantag från förbudet för nötkreatur under förutsättning att djuren får tillgång till regelbunden rastning. På små jordbruksföretag ska man även efter 2010 kunna ha uppbundna kor under förutsättning att de får tillgång till utevistelse minst två gånger per vecka. Vad innebär regelbunden rastning? Erfarenheterna av rastning av uppbundna kor under stallperioden är mycket begränsade. Svenska myndigheter och kontrollorgan anser därför att betesdrift och förlängd utevistelseperiod uppfyller kravet på regelbunden rastning. Vad gäller för miljöstödet för ekologisk djurhållning? Enligt det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet ska de regler för miljöstödet som gällde vid införandet gälla hela stödperioden. Lättnader kan dock införas om det sker några förändringar i EU-lagstiftningen som är möjliga att genomföra enligt svensk lagstiftning. Det innebär att strängare regler än förlängd utevistelse inte kommer att kunna införas inom miljöstödet förrän vid ett eventuellt nytt miljöstödsprogram KRAV:s och Demeterförbundets regler är oberoende av miljöstödsreglerna. De ses regelbundet över och kan således komma att ändras före år Vad kan du göra redan nu? Perioden fram till 2007 bör användas till att tänka över hur man ska lösa rastningen, som gäller samtliga nötkreatur, alltså inte bara kor utan även ungdjur. Passa på att utnyttja den kostnadsfria rådgivning som finns på området. Ofta kan man hitta vettiga lösdriftslösningar som inte bara ger djuren daglig motion utan även underlättar det dagliga skötselarbetet. Låt åtminstone sinkorna gå lösa i logen eller motsvarande om möjligt. Detta kan vara ett första steg mot en välbehövlig motion inför kalvningen. Samtidigt kommer de ifrån det ordinarie foderbordet där de lätt äter sig feta. Då erfarenheterna från rastningen säger att den jobbigaste delen är att få in korna på rätt plats så är det också en fördel om man får bort sinkorna från foderbordet vid rastningen. Fundera på alternativ till rastning. Vilka möjligheter finns hos dig? Bygga lösdrift, göra om till foderliggbås och mjölka i grop eller bygga ät-ligghall och mjölka uppbundet? Ta kontakt med någon av de mjölkproducenter som provat på rastning och ta del av hans eller hennes erfarenheter. Danskarna ligger före Inom den danska ekologiska mjölkproduktionen får alla uppbundna kor daglig motion. 2

3 Under våren 1999 besöktes sex ekologiska mjölkproducenter. Korna hade inga bestämda platser. De stod i kortbås och utsläppen fungerade enkelt. Korna var ute i 1 2 timmar, dvs. den tid det tog att göra rent båspall, ströa och lägga fram nytt foder. Man hade inte förberett några skrapbara ytor utanför ladugården. Svenska erfarenheter Det finns mjölkproducenter som redan nu har som rutin att släppa ut sina kor vintertid intervjuades nio lantbrukare. Dessa hade mindre besättningar (25 kor) med lägre avkastning än genomsnittet. De ansåg att motionen var bra för kornas hälsa, rörlighet och brunster. Dessutom menade de att avhorning är ett måste. I endast fyra av de nio besättningarna tvingade man in korna på bestämda platser. Frågor att lösa vid korastningen: Hur ger jag korna ett gott djurskydd? Hur stor yta behöver varje ko? Bör jag fodra korna ute? Hur skyddar jag miljön mot gödselläckage? Hur bör rastgårdens underlag vara? Måste jag avhorna korna? Hur minskar jag halkrisken för korna? Hur länge bör korna rastas ute? När bör jag rasta korna på dagen? Hur ofta bör jag rasta korna? Hur binder jag upp korna? Projekt om korastning Att släppa loss korna under stallperioden kan låta enkelt. Det visar sig dock att en rad nya frågeställningar uppkommer i synnerhet när korna ska rastas utomhus. I ett reportage i Land lantbruk våren 2002 kunde man läsa om en besättning där kvigornas problem med svullna hasor och fång avhjälptes med rastning. Detta var Ölands högst avkastande besättning ( kg mjölk och 50 kor). Sedan tre år tillbaka rastas även korna. En fjärdedel av besättningen får komma ut varje dag under stallperioden. Man anser att utelivet ger friskare kor. Motion är bra för korna I ett försök vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, studerades hälsa och kondition hos kor med och utan betesgång. Det visade sig att regelbunden motion för uppbundna kor gav bättre hälsa jämfört med när korna ständigt var uppbundna. Korna tvekar mindre när de ska lägga sig. Motionen smörjer lederna och förbättrar ledbroskets näringsförsörjning. 3 För att bl.a. få svar på ovanstående frågor arbetar sedan 1999 en grupp ekologiska mjölkproducenter, forskare, tjänstemän och rådgivare med att utarbeta formerna för hur rastningen bör gå till. Ett projekt som löpt över två år är nu slutfört. Detta omfattar studier under två stallperioder av rastningssystem som utvecklats på nio gårdar med uppbundna ekologiska mjölkkor. Dessutom har experiment med olika rastningsintervall utförts på en gård samt en enkätundersökning gjorts bland ekologiska mjölkproducenter med uppbundna kor. Studierna har inriktats på mjölkkor eftersom rastningen av dessa är mer komplex än för dikor. Rastning på nio gårdar Under har regelbunden rastning studerats på nio ekologiska gårdar med uppbundna kor. Koantalet var mellan 18 och 75 kor. Rastningsfrekvensen varierade från två gånger per månad till tre gånger per ko och vecka.

4 Forskarnas syn och böndernas erfarenheter Vid några tillfällen kunde inte rastningen genomföras som planerat. Orsaken var att andra aktiviteter lade hinder i vägen eller att det var allt för kladdigt underlag. En annan bidragande orsak var sjukdom hos lantbrukare. Detta verkade hindrande då man på de flesta av gårdarna behövde vara två personer för att klara rastningen. Det är speciellt insläppet som kräver extra personer. Där korna har speciella platser tar insläppen efter rastning längre tid. Mellan 50 % och 70 % av korna gick till fel plats och måste då flyttas. Korna rörde sig mest i början av rastningen och efter 30 minuter stod de flesta stilla. Rastningsintervaller Under stallperioden jämfördes olika rastningsintervall för en ekologisk besättning med 52 uppbundna SRB-kor. Korna delades in i fyra grupper som rastades antingen varje dag, två gånger per vecka, en gång per vecka eller inte alls. Man fann att ju oftare korna rastades desto mindre rörde de sig under det enskilda rastningstillfället. Totalt fick de trots detta mer motion per vecka räknat. Endast de kor som kom ut dagligen lade sig ner ute i fållan. Det förekom inga skillnader i antalet stångningar mellan rastningsgruppperna. Man fann inte heller någon skillnad mellan grupperna vad gäller den tid det tog för korna att lägga sig ned på båspallen. Rastningsfrekvensen hade ingen inverkan på kornas mjölkavkastning. Enkätundersökningen Alla ekologiska mjölkproducenter med uppbundna kor fick i mars 2001 en enkät om korastning. Svarsfrekvensen blev hög, 62 %. Besättningarna hade i genomsnitt 33 kor. De flesta av lantbrukarna hade korna i kortbås med någon form av båsavskiljare. Av de lantbrukare som svarat ansåg 61 % att de kunde tänka sig att rasta sina kor en gång i veckan eller oftare under stallperioden. Hela 22 % hade redan prövat på någon form av rastning. FOTO: JENNY LOBERG Bark kan vara ett bra underlag på ytan närmast ladugården. 4

5 FOTO: JENNY LOBERG Under rastning förekommer mycket sociala kontakter mellan korna. De flesta tyckte att rastningen var positiv för korna, som höll sig friskare och dessutom verkade må mentalt bättre. Negativa aspekter på rastningen var det merarbete som krävs, samt att marken lätt blir söndertrampad när markförhållandena är dåliga. Slutkommentar Med utgångspunkt från de tre delstudierna framför forskarna följande rekommendation: Uppbundna ekologiska kor bör under vinterhalvåret släppas lösa så att de får möjlighet att röra på sig. Detta bör ske när väder och underlag är lämpligt och med sådan regelbundenhet att utsläpp och insläpp fungerar smidigt. Lämpliga underlag i drivningsgator På JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik pågår projekt som syftar till att underlätta korastningen. Underlag i drivningsgator och rastfållor som främjar djurhygien och klövhälsa är frågor 5 som måste lösas. Därför inventerar och studerar man olika material i drivningsgator. I ett försök jämförs 30 cm bark med 20 cm grus och sand som toppskikt över ett underlag med markväv. Med hjälp av markväv kan man förhindra att materialet trampas ihop med underliggande jordlager. De båda alternativen jämförs både med och utan dränering. Kostnaderna per m 2 var relativt lika och hamnade inkl. dränering på ca 135 kr/m 2. Sand-grusgångarna packas ihop där korna gör stigar och vid t.ex. traktorkörning. När det packade gruset blir gödselbemängt mister det sin dränerande förmåga. Barkgångarna erbjuder till en början ett fast underlag som dränerar bra men med tiden försämras barkens struktur. I den kommande JTI-rapporten finns en sammanställning över andra underlag än de som testats av JTI. För att underlätta rastningen i samband med ut- och insläpp undersöks behovet av automatiska bindslen samt möjligheter att nyttja speciella grindar.

6 Nu vet vi att: Vid längre utevistelse (mer än ca 1 timme) och i synnerhet om man utfodrar ute bör man ha en hårdgjord yta i anslutning till ladugården där korna rastas. Detta för att kunna ta tillvara gödsel och urin och därmed undvika växtnäringsläckage. Rastningsytan 1) ska enligt EU vara minst 0,75 m 2 per 100 kg levande vikt, dvs. 4,5 m 2 för en ko som väger 600 kg. Korna bör avhornas, men det är inget måste. Rastningsytan bör dock vara väsentligt större, ca 20 m 2 per ko om korna har horn. Det tar mycket extra tid att få in varje ko på rätt plats. Genom att rasta en grupp i taget kan en viss sortering av korna bibehållas. Regelbunden rastning minst en gång per vecka underlättar arbetet. Utfodring bör inte ske under rast ningen. Det ger bekymmer med mera gödsel att ta hand om. Korna rör sig mest direkt efter utsläppet. Efter en halvtimme finns det tillfällen då alla kor står stilla. Undvik rastning på halt underlag. Det innebär stor risk för fläkskador. 1) Angiven yta är att betrakta som minsta tillåtna yta. Måttet är inte vetenskapligt utprovat eller testat i praktisk drift. Prova dig fram till vad som är lämpligt i din besättning. Vad återstår att lösa? Rastningen måste kunna genomföras även om man är ensam för att det ska kunna bli en rutin. Ta fram lämpliga lösningar för att ta tillvara på gödsel från rastningen. Finna bättre tekniska lösningar (bindslen, grindar m.m.) som underlättar rastningsarbetet. Finna metoder som underlättar att få in korna på rätt plats. 6

7 FOTO: JESPER EGGERTSEN Om djuren ska utfodras bör de vistas på en hårdgjord yta som kan skrapas. 7

8 Mer att läsa Pettersson, B., 1999b. Ko-motion i Danmark, Ekologiskt Lantbruk 7:12. Pettersson, B., 1999a. Motionera mera, Ekologiskt Lantbruk 7:9-10. Bilaga till nr 18 av Land Lantbruk, 3 maj Gustavsson, G Behöver mjölkkor motion? Fakta Husdjur 11/94. Lidfors, L. och Loberg, J Rastning av ekologiska mjölkkor, Jordbruksinfor-mation Jordbruksverket. Lindgren K. JTI, kommande rapport våren Arbetstitel: Rastning av uppbundna mjölkkor. Lidfors, L. och Loberg J, Rastning av ekologiska uppbundna kor, Jordbruksinformation Text: Bertil Pettersson, Länsstyrelsen, Västra Götalands län Omslagsfoto: Jesper Eggertsen Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: ISSN JO02:12 8