Text Tarja Koistinen, Leena Ahola, Östra Finlands universitet, och Jaakko Mononen, Östra Finlands universitet, MTT. Foto Tarja Koistinen

Transkript

1 Det har framkommit rätt stora skillnader i finnsjubbarnas karaktär på olika farmer. Vissa farmer har avelsmässigt satsat på karaktären. Tack vare detta är djuren lätta att hantera t.o.m. med bara händer. WelFur skapade metod för utvärdering av farmpälsdjurens välfärd Text Tarja Koistinen, Leena Ahola, Östra Finlands universitet, och Jaakko Mononen, Östra Finlands universitet, MTT. Foto Tarja Koistinen WelFur-projektet hade i uppgift att utarbeta metoder för utvärdering av djurens välfärd på räv- och minkfarmer. I denna artikel presenteras utvärderingsmetoderna i sin helhet och redogörs för projektets bakgrund samt hur projektet som utprovar metoderna i praktiken, Pälsfarm 2020, framskrider. Initiativet till utformandet av metoder för utvärdering av minkarnas och rävarnas välfärd kom från de europeiska pälsfarmarförbundens paraplyorganisation EFBA (European Fur Breeders Association). Utvecklingsprojektet och senare hela utvärderingssystemet fick namnet WelFur, som kommer från de engelska orden welfare (sv. välfärd) och fur animal (sv. pälsdjur). Wel- Fur-projektet har också egna hemsidor på engelska: Näringens önskemål och behov WelFur kommer att tas i bruk i alla pälsproducerande länder i Europa. Metoder för att bedöma pälsdjurens välbefinnande behövs för att vi skall kunna ge konsumenterna vederhäftiga och tidsenliga uppgifter om farmpälsdjurens välmående. De mätare som ingår i utvärderingsmetoderna bygger på vetenskapliga forskningsrön om vad som påverkar pälsdjurens välfärd. På 32 Finsk pälstidskrift 7/2012

2 så sätt har man försäkrat sig om att de faktorer som mäts också har verklig betydelse för djurens välfärd. De data som samlas in via WelFur kan också utnyttjas inom rådgivningen. Mätresultaten visar på den enskilda farmens starka och svaga sidor. Då man på varje farm kan satsa på att stärka sina svaga sidor, förbättras djurens välfärd i slutändan också allmänt taget. Hur valdes mätarna? WelFur-utvärderingsmetoderna ger en heltäckande bild av djurets välfärd och omfattar alla delområden av välfärden. Vid utvecklandet av metoderna har Welfare Quality - utvärderingsmetoderna för kor, svin och höns stått som förebild. Dessa redan tidigare framtagna metoder bygger på fyra välfärdsprinciper som i sin tur bygger på tolv välfärdskriterier (se tabellen s. 36). Utarbetandet av WelFur-metoderna inleddes med uppgörandet av 12 grundliga översikter av litteratur gällande mink och 12 gällande räv. Varje översikt beskriver faktorer av betydelse för djurens välfärd och lägger fram tänkbara välfärdsmätare för en av Welfare Quality -kriterierna. Översikterna som gäller räven, för vars sammanställande finska forskare ansvarade, har refererats i Finsk pälstidskrift tidigare i år. Efter detta bedömdes de tillbudsstående mätarnas tillförlitlighet och användbarhet på privata farmer. Bara om mätarna konstaterades vara tillförlitliga och användbara godkändes de Forskningsassistent Hanna Huuki är en av forskarna som deltar i utvecklandet av en utvärderingsmetod för finnsjubbsfarmernas del. Här bedömer hon hälsotillståndet hos en slumpmässigt vald finnsjubb. En rävfarm får fulla poäng i WelFur-utvärderingen om det inte finns magra, smutsiga, sjuka eller skadade djur på farmen och inte heller rävar med onormalt. det inte förekommer pälsbitning hos farmens rävar. de unga rävarna på farmen har sällskap av åtminstone en artfrände. Farmens avelsdjur åter uppföds ett och ett. farmens rävar reagerar nyfiket och tillitsfullt på ett främmande föremål och en främmande person. farmens rävar alltid har tillgång till friskt dricksvatten, ligghylla, stimulansobjekt, rum att röra sig, möjlighet att skydda sig mot vind och direkt solgass och möjlighet att iaktta omgivningen. det inte används nacktång vid hanteringen av farmens rävar. farmen har låg dödlighet bland rävarna. Dödligheten består till största delen av kontrollerad avlivning. farmens rävar avlivas med rätta och välfungerande elapparater. det inte förekommer regelbunden transport av djuren med bil o.a. Finsk pälstidskrift 7/

3 preliminärt som WelFur-mätare. I vissa fall hittades inga användbara mätare, utan man var tvungen att ta fram sådana under projektets gång. Ett sådant exempel är metoden för mätning av stereotypt hos räv. De preliminära mätarna testades hösten 2010 på 18 finländska farmer. Utgående från resultaten av testerna valdes de slutliga mätarna ut. Dessa testades i sin tur åren på tio farmer i Finland och fem farmer i Norge. För detta lilla, preliminära material har redogjorts i tidigare nummer av Finsk pälstidskrift i år. Också efter detta har smärre justeringar i mätarna gjorts för att de skall vara enkla att använda och mätresultaten ge en så god och täckande bild som möjligt av djurens välfärd. Djuren mäts om det går En stor del av mätarna i WelFur mäter djuret direkt, vilket också är den främsta målsättningen för mätarna i förebilden Welfare Quality. Tidigare bedömdes djurens välfärd bara via faktorer i djurets miljö och hur farmen sköttes. Tanken med mätare som gäller själva djuret är, att inte bara fastslå i vilken miljö djuret vistas och hur det sköts utan koncentrera sig på hur väl djuret har anpassat sig till de rådande förhållandena. För mink och räv gick det dock inte att hitta mätare för djuren som skulle ha täckt välfärdens alla delområden. Det är t.ex. mycket svårt att mäta kriteriet ingen konstant törst direkt på djuret utan att grundliga undersökningar görs. Därför används i stället bl.a. drickvattensystemets funktionssäkerhet och renhet som mätare. Det är inte heller enkelt att bedöma om djuret lätt kan röra sig på något annat sätt än genom att fastställa hur stort utrymme det har till sitt förfogande. Mätningar under tre årstider WelFur-utvärderingen omfattar tre farmbesök under tre olika årstider; på vintern, då det bara finns avelsdjur på farmen, på sommaren då valparna är 4-8 veckor gamla och på hösten före pälsningen. Avsikten med besöken under olika årstider är att man skall kunna bilda sig en täckande uppfattning om djurens välmående under hela produktionscykeln. Enligt EFBAs plan görs alla tre farmbesök under det första utvärderingsåret men bara ett under någon av årstiderna de följande åren. En stor del av välfärdsfaktorerna mäts under alla årstider, eftersom de säger något om djurens välmående oberoende av årstid. Dylika mätare är bl.a. konditionsklass, dödlighet och hur vanligt stereotypt är. Vissa mätare är dock i bruk bara under vissa tider av året. T.ex. pälsbitning mäts bara vintertid och om hösten, eftersom pälsbytet på sommaren och honornas vana att plocka hår från sig själva till boet undergräver tillförlitligheten hos denna mätare vår och sommar. Avvänjningsålder och -metod (endast hos mink) mäts naturligtvis bara sommartid. Testningen av rävarnas karaktär görs bara på vintern, eftersom man uttryckligen är intresserad av hur avelsdjuren förhåller sig till människan. Förekomsten av urinvägsinfektioner hos rävarna mäts bara om vintern, eftersom problemet sällan förekommer under andra årstider. Hur vanligt det är med diarré mäts å sin sida endast på hösten p.g.a. att det främst gäller växande rävar. Urinvägsinfektioner och diarréfall beaktas dock också vid andra tider av året men då som en del av den mer allmänna mätaren uppenbart sjuk räv. Vad kräver farmbesöken av farmaren? Ett WelFur-farmbesök tar en arbetsdag i anspråk för den som utför utvärderingen. För farmarens del räcker det med en halv till en timme, eller den tid det tar för en liten intervju om praxisen på farmen. För övrigt utför bedömaren mätningarna självständigt. Eftersom förekomsten av stereotypt kontrolleras vid farmbesöket och man dessutom utför utfodringstest på rävarna vintertid innan mätningen av stereotypt görs, får djuren inte utfodras förrän mätningarna gjorts. Några speciella andra förberedelser kräver farmbesöken inte. Beräkning av poäng Resultaten för varje enskild mätare matas in i ett system som utgående från dessa resultat räknar ut poäng (0 100) för de tolv olika välfärdskriterierna. Kriteriepoängen ligger därefter som grund för farmens poäng per välfärdsprincip (0 100). Poängsättningen bygger på expertgruppernas (separata för mink och räv) bedömningar av olika faktorers betydelse för djurens välbefinnande. Sammanställandet och beräknandet av poäng kräver delvis mycket invecklade formler. Beräkningssystemen för mink och räv har utarbetats av samma franska forskare som svarat för beräkningssystemet inom Welfare Quality. Också den faktiska beräkningen utförs i Frankrike. Pälsfarmerna kommer via internet att kunna se sina egna resultat. Systemet kommer också att ge möjlighet att pröva hur den egna farmens princip- och kriteriepoäng samt slutresultat skulle förändras om man kunde förbättra resultatet för en eller flera mätare. Principen för utvärderingarna är dock enkel. Experter bedömer och poängsätter mätresultaten i enlighet med vad dessa säger om rävarnas och minkarnas välbefinnande. Ett poängtal under 20 betyder att välbefinnandet inte ligger på en godtagbar nivå ifråga om denna mätare, detta kriterium eller denna princip. Ca 50 poäng är ett medelmåttigt resultat, medan 100 poäng anger att situationen är den bästa möjliga. Poängen för de fyra välfärdsprinciperna bildar farmens helhetsbetyg. Hur poängen för de enskilda principerna skall omvandas till ett helhetsvärde bestäms först då mätresultat från tillräckligt många farmer finns att tillgå. 34 Finsk pälstidskrift 7/2012

4 Från utvecklingsarbete till förverkligande Pälsfarm 2020 WelFur-projektet har nu kommit in i det skede då mätmetoderna omsätts i praktiken. Projektet Pälsfarm 2020, som finansieras av NTMcentralerna i Södra Österbotten, Österbotten och Norra Österbotten samt Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund, har som målsättning att utvärdera 100 rävfarmer, 40 minkfarmer och 10 finnsjubbsfarmer i Finland med hjälp av WelFur-utvärderingsmetoderna. Vi kommer att rapportera om dessa farmbesök och resultaten av dem i kommande nummer av Finsk pälstidskrift. Luova Oy står för utvärderingarna Hittills har endast forskarna som svarat för utformningen av Wel- Fur-metoden gjort utvärderingarna. Inom ramen för Pälsfarm 2020 beslutade man dock utreda om det kunde finnas intresse bland privata företag för utvärderings- och rådgivningsarbetet. Att använda sig av privata företag kommer troligen också att vara regeln i framtiden, då WelFur-systemet tas i bruk fullt ut. Pälsfarm 2020-projektet ordnade en offerttävling för att ta reda på om intresse finns för utvärderings- och rådgivningsbesök. Tre offerter kom in. Försöksfarmen i Kannus, Luova Oy, vann tävlingen. I november 2012 inleds utbildningen av Luovas personal och de första utvärderingsbesöken på rävfarmer görs redan i januari-februari I Pälsfarm 2020-projektet samlas systematiskt information in både av Luovas personal och av pälsfarmerna om hur utvärderings- och rådgivningsbesöken förlöper och om WelFur-mätarnas funktionsduglighet. Responsen utnyttjas i det fortsatta utvecklandet av WelFurmätarna och hela WelFur-systemet. Pälsfarm 2020-projektet: Besöken på mink- och rävfarmer har inletts Text Hanna Huuki och Tarja Koistinen, Östra Finlands universitet Forskarna gjorde de första farmbesöken på räv- och minkfarmer i oktober. Rävfarmernas preliminära resultat ser rätt likadana ut som under tidigare år. Denna höst har kanske något färre hälsoproblem, t.ex. ögoninflammationer, än tidigare konstaterats. Denna höst gjordes de för vårt land första utvärderingarna gällande mink. Utvärderingsmetoden för mink har utvecklats i Danmark. Hur den lämpar sig för de finländska minkfarmerna Pälsfarm 2020 fler farmer med! testas inom ramen för Pälsfarm I detta skede förefaller metoden att lämpa sig bra också för finländska förhållanden. Rekryteringen av farmer för utvärdering inom ramen för projektet Pälsfarm 2020 har redan inletts, och en del farmer har meddelat att de gärna deltar. Fler skulle dock behövas. Intresserade farmare ombeds kontakta projektsekreterare Pekka Eskeli, pekka.eskeli@mtt.fi, tfn , verksamhetsledare Kristian Bengts, kristian.bengts@profur.fi, tfn , eller verksamhetsledare Hannu Kärjä, hannu.karja@profur.fi, tfn Finsk pälstidskrift 7/

5 Principer Kriterier Mätare för räv Tidpunkt Mätare för mink Tidpunkt God utfodring 1. Ingen konstant hunger 1. Konditionsklassificering 1. Konditionsklassificering 2. Ingen konstant törst 2. Ständig tillgång till gott dricksvatten Typ av drickssystem Förebyggande av överhettning av vatten Välfungerande dricksplatser Rena dricksplatser 2. Ständig tillgång till gott dricksvatten 3. Välfungerande och rena dricksplatser God uppfödningsmiljö 3. Bekväm viloplats 3. Ren päls 4. Möjlighet att använda ligghylla 4. Tillträde till lyan 5. Lyans och viloplatsens kvalitet 6. Pälsens renhet 4. Lämplig temperatur 5. Djuren skyddas mot extrema väderförhållanden 7. Djuren skyddas mot extrema väderförhållanden 8. Ly- och strömaterial 5. Lätt att röra sig 6. Utrymme till förfogande 9. Utrymme till förfogande God hälsa 6. Inga skador 7. Nedsatt rörelseförmåga 8. Hudlesioner och andra kroppsskador 10. Hudlesioner och andra kroppsskador 7. Inga sjukdomar 9. Böjda framben 10. Ögoninfektion 11. Nedsatt mun- och/eller tandhälsa 12. Diarré 13. Urinvägsinfektion 14. Uppenbart sjuk räv 15. Dödlighet Vinter 11. Dödlighet 12. Diarré 13. Hälta 14. Annan uppenbar sjukdom 8. Inga åtgärder som orsakar smärta 16. Användning av nacktång samt typ av tång 17. Avlivningsmetod 15. Avlivningsmetod vid pälsning 16. Avlivningsmetod för enskilda minkar Rationellt 9. Uttryck för socialt 18. Social miljö 17. Social miljö 18. Avvänjningsålder och -metod Sommar 10. Uttryck för annat slags 19. Möjlighet att använda stimulansföremål 20. Möjlighet att iaktta omgivningen 21. Stereotypt 22. Pälsbitning 19. Stereotypt 20. Stimuli i buren 21. Pälsbitning 11. God relation mellan människor och djur 23. Utfodringstest Vinter 22. Karaktärstest 23. Hur ofta och hur länge djuren hanteras och transporteras 12. Positivt känslotillstånd 24. Karaktärstest Vinter WelFur-arviointimenetelmät kuvaavat eläimen 25. Hur hyvinvointia djuren transporteras kokonaisvaltaisesti Vinter, ja sommar, kattavat höst kaikki hyvinvoinnin osa-alueet. Utvärderingsmetod för finnsjubben utformas Testningen av möjliga mätare för utvärdering av finnsjubbens välbefinnande är i full gång. Det ser ut att kunna gå att använda flera av rävens mätare också för finnsjubb. Finnsjubbens särdrag måste dock beaktas. Det står redan klart att det finns skillnader i finnsjubbarnas karaktär från farm till farm. Stereotypt har påträffats oftare än man trott. Allmänt taget tycks finnsjubbarnas hälsotillstånd vara bra. Det största hälsoproblemet på de farmer som hittills besökts har varit tassinflammationer. 36 Finsk pälstidskrift 7/2012