WelFurs testningar avklarade

Transkript

1 WelFur är ett system för utvärdering av och rådgivning om farmdjurens välbefinnande. Systemet testades på finska räv- och minkfarmer inom ramen för projektet Pälsfarm 2020 under åren De erfarenheter och den respons projektet gav hjälper oss att utveckla WelFur-systemet. WelFurs testningar avklarade Text Jaakko Mononen, Tarja Koistinen, Pekka Eskeli och Leena Ahola Det internationella Wel- Fur-projektet startade år Initiativtagare var European Fur Breeders Association (EFBA), som också stod för finansieringen. Projektets ursprungliga målsättning var att utveckla ett system för utvärdering av rävarnas, minkarnas och finnsjubbarnas välfärd. Utvecklingsarbetet för finnsjubbarnas del beslöt man dock skjuta upp. För utvecklandet av Wel- Fur-utvärderingsmetoderna gällande räv och mink svarade välfärdsforskare från sex olika länder. WelFur-utvärderingsmetodernas s.k. protokoll beskriver ingående vad som mäts och hur vid välfärdsbedömningsbesöken på pälsfarmerna. Dessutom ingår där exakta poängberäkningsformler, med vilkas hjälp mätresultaten kan räknas om till poäng som anger djurens välfärdsnivå på de enskilda farmerna. Räv- och minkprotokollen publiceras på Fur Europes hemsida i december 2014, men de har redan tillämpats i försökssyfte i Österbotten åren inom ramen för det av Europeiska landsbygdsfonden och Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund finansierade projektet Pälsfarm På varje pälsfarm som deltog i projektet gjordes också ett rådgivningsbesök vid sidan av utvärderingen av välfärden. Också utvecklandet av ett finnsjubbsprotokoll fortsatte i finländsk regi, och det är nu klart för bedömning av det internationella Wel- Fur-konsortiet. Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) och Östra Finlands universitet hade huvudansvaret för projektet Pälsfarm Projektet sköttes av samma forskare som deltog i utvecklandet av WelFur-utvärderingsmetoderna för räv och mink. Utvärderingsbesöken en utmaning av stora mått Utvärderingsbesöken på räv- och minkfarmerna utfördes förutom av forskarna som utarbetat mätarna också av bedömare som utbildats av dessa forskare och som anställts av forskningsstationen Luova Oy i Kannus. Utbildningen av bedömarna för rävens del pågick i fyra dagar och omfattade förutom teori också två dagars praktik på farmer. För bedömarna av mink var teoridelen kortare, eftersom alla som deltog redan hade genomgått utbildningen för rävbedömare och tagit del av den teoriundervisning som ingick där. Utvecklandet av utbildningen fortgår inom ramen för WelFur-projektet utgående från den respons man fått från bedömarna och pälsfarmerna samt dem som svarat för utbildningen. I Pälsfarm 2020-projektets utvärderingar deltog till slut 13 bedömare. Som mest utförde en bedömare 66 utvärderingsbesök under den tid projektet pågick, som minst ett. För rävens del gjordes utvärderingsbesök på 88 farmer och för minkens del på 39 farmer. På vissa farmer bedömdes såväl minkar som rävar. Sammanlagt gjordes utvärderingsbesök på 105 pälsfarmer. Till en farms WelFur-utvärdering hör tre bedömningsbesök: ett på vintern före parningstiden (period 1), ett på sommaren, då honan har valpar (period 2) och ett på hösten före pälsningen (period 3). Under alla tre perioder samlas uppgifter in inom bara några veckors tid, vilket medför stora utmaningar då mängden farmer är stor och arbetskraftsresurserna begränsade. Misstankarna om en valpsjukeepidemi gav dessutom tidtabellsproblem vintern 2013, då utvärderingsbesöken helt måste läggas ner för flera veckors tid. Analysen av resultaten pågår än WelFur-systemet är utarbetat med tanke på certifieringen och rådgivningen. Av de uppgifter som samlats in på farmerna beräknas med hjälp av invecklade formler poäng som avgör i vilken av fyra välfärdsklasser en farm placerar sig; bästa nuvarande praxis, god nuvarande praxis, godtagbar nuvarande praxis och inte godtagbar nuvarande praxis. Samma indelning i fyra olika klasser kan också tillämpas för beskrivning av djurens välfärd på farmen; god utfodring, god uppfödningsmiljö, god hälsa och rationellt beteende. WelFur-poängens slutliga beräkningsformler för räv och mink var ännu under granskning då resultaten av Pälsfarm 2020-projektet analyserades, varför den slutgiltiga WelFur-välfärdsklassificeringen för farmerna som deltog i projektet inte ännu finns att tillgå. På basis av de ursprungliga mätresultaten kan man dock dra vissa slutsatser om 20 Finsk pälstidskrift 8/2014

2 60 pälsfarmer besvarade frågorna Medeltal Minimi Maximi Jag tycker att rådgivningsbesöket var nyttigt 4,4 2 5 Jag fick ny information och nya idéer om hur djurens välmående kan främjas 3,6 1 5 Jag tycker att man koncentrerade sig på de rätta sakerna under rådgivningen 4,1 2 5 Djurens välmående kan förbättras med hjälp av WelFur 4,3 2 5 WelFur är en nyttig sak för min pälsfarm 4,1 2 5 Jag tror på framtiden inom pälsdjursuppfödningen i Finland 4,7 2 5 vilka faktorer man kan vara nöjd med och vilka punkter som kräver mest uppmärksamhet på de finska räv- och minkfarmerna. En sammanfattning av resultaten kommer att ingå i Finsk pälstidskrift på nästa års sida. Veterinär med på rådgivningsbesöken Hösten 2014 gjordes rådgivningsbesök gällande djurens välfärd på de räv- och minkfarmer som var med i projektet Pälsfarm Eftersom djurens hälsa har en viktig position i WelFurutvärderingssystemet deltog förutom WelFur-rådgivaren också en veterinär. Före rådgivningsbesöken ordnades en endags kurs för rådgivarna och veterinärerna, där man på en allmän nivå gick igenom utvärderingsbesökens resultat. Antalet WelFur-rådgivare var 10, som alla utbildats av projektet Pälsfarm 2020 och anställts av Luova Oy. Alla hade också tidigare gjort utvärderingsbesök. Veterinärtjänsterna köptes av EnviroVet Oy. Tre veterinärer deltog i rådgivningsbesöken. Före rådgivningsbesöken sändes en resultatrapport till farmen. Där framgick såväl den egna farmens resultat för varje enskild välfärdsmätare som de andra farmernas resultat. På så sätt kunde farmaren jämföra sina egna resultat med de övrigas. Under rådgivningsbesöket diskuterade WelFur-rådgivaren och veterinären farmens resultat med farmaren: vad var bra, vad borde förbättras och hur kunde eventuella brister i djurens välfärd åtgärdas. EnviroVet Oy:s veterinärer skrev en rapport över sina erfarenheter av rådgivningsbesöken. Rapporten är en viktig extern bedömning av projektet och till stor hjälp vid utvecklandet av såväl rådgivningsbesöken som hela WelFur-systemet. Pälsfarmernas respons viktig Vid rådgivningsbesöken fick farmarna ett frågeformulär med sex frågor, där de ombads poängsätta från 1 till 5 Wel- Fur-systemet, Pälsfarm 2020-projektet och pälsfarmningens framtid. Dessutom kunde de ge en fritt formulerad respons. Hittills har 60 farmer besvarat frågorna, d.v.s. 57 procent av farmerna som deltog i projektet. Framförallt responsen i sifferform har i allmänhet varit mycket positiv. Den fritt formulerade responsen har innehållit både ros och ris nåja, kanske mer uppbyggande kritik. Också FPF:s representanter har signalerat att pälsfarmarna skulle ha önskat diskutera mera om utvärderingsmetoderna för räv och mink med forskarna som utformat dem. FPF kommer därför att arrangera diskussionsmöten med detta tema i början av år Utvecklingsarbetet fortsätter Forskare i djurens beteende och välfärd från flera olika länder har ansvarat för utvecklandet av WelFur-systemet. Initiativet till projektet Pälsfarm 2020 kom från finländska forskare. Det är därför lätt att förstå att WelFur kan kännas främmande för mången farmare och kanske bara ses som ett forskningsprojekt. Initiativtagare till utvecklandet av WelFur-systemet var dock pälsdjursnäringen i Europa. De WelFur-utvärderingsmetoder för räv och mink som nu finns är bara den första versionen och på intet sätt fullständiga. En viktig målsättning med Pälsfarm 2020-projektet var att informera om WelFur-systemet. Nu går stafettpinnen allt mer över i FPF:s händer. Projektet Pälsfarm 2020 samlar i år på sin webbplats ett informationspaket om WelFur och de resultat och erfarenheter Pälsfarm 2020-projektet gett. Ju fortare och i ju större omfattning de finländska pälsfarmarna bekantar sig med WelFur-systemet, desto bättre är förutsättningarna för dess vidareutvecklande. Jaakko Mononen, MTT och Östra Finlands universitet, Tarja Koistinen, Östra Finlands universitet, Pekka Eskeli, MTT, och Leena Ahola, Östra Finlands universitet Finsk pälstidskrift 8/

3 Utvärderingsmetoderna för finnsjubbens del kräver ännu extern bedömning och utveckling av beräkningsformlerna Som grund för utvecklandet av metoderna för utvärdering av finnsjubbens välfärd stod den litteratur som samlats in i WelFur-projektets första skede. I projektet Pälsfarm 2020 letades ytterligare litteratur fram. Utgående från litteraturen skapades en första försöksversion av utvärderingsmetoden. Metoden testades på 12 finländska farmer. I utvecklingsarbetet deltog förutom forskare från MTT och Östra Finlands universitet också välfärdsforskare vid Helsingfors universitet och representanter för pälsdjursnäringen. Som modell för utvärderingsmeto- den gällande finnsjubb stod de övriga WelFur-metoderna. Samma välfärdsprinciper och kriterier används och vissa mätare är rätt likadana som för rävens del. Också utvärderingsmetoden för finnsjubb bygger på tre årliga farmbesök. Innan utvärderingsmetoden för finnsjubb kan ges officiell WelFur-status skall den bedömas av WelFurs internationella expertteam. Vid bedömningen fästs speciell uppmärksamhet vid om metoden bygger på tillräckligt med vetenskapliga forskningsrön. Bedömningen kommer troligen att leda till vissa justeringar i metoden. I projektet Pälsfarm 2020 slutfördes av den anledningen inte utformningen av beräkningsformlerna för hur de enskilda mätningspoängen omräknas till välfärdskriterie- och princippoäng samt totalbedömning. Den slutliga beskrivningen av utvärderingsmetoden för finnsjubbens välfärd kommer alltså ännu att låta vänta på sig. Artiklar som behandlar finnsjubbens välfärd och utvecklandet av mätarna har publicerats i flera nummer av Finsk pälstidskrift under år 2013 och WelFur bygger på WELFARE QUALITY Vid utarbetandet av WelFurprotokollen användes som modell de protokoll som utvecklats för nötdjur, svin och fjäderfä åren inom ramen för det EU-finansierade projektet Welfare Quality (WQ). Också ifråga om poängsättningen har samma principer följts. Räv: 25 Mink: Mätare Kriterier Principer Pil 1: De ursprungliga mätresultatens omräkning till kriteriepoäng (0-100) är bundet till djurarten och bygger för minkens och rävens del på välfärdsforskarnas tolkningar av hur de olika faktorerna påverkar pälsdjurens välfärd. Välfärdsklassificering Pil 2: Kriteriepoängen sammanslås till princippoäng (0-100) med hjälp av medeltalet av de vägda koefficienter som tillämpas i protokollen för nötdjur, svin och fjäderfä i WQ. Pil 3 och figuren på s. 23: Princippoängen sammanslås till slutlig välfärdsklassificering enligt samma system som i WQ. Farmen tillhör klassen Bäst om den får över 55 poäng för alla fyra principers del och över 80 poäng för minst två av dem. Till klas- 22 Finsk pälstidskrift 8/2014

4 sen God hänförs farmer som samlar över 20 poäng för alla principers del och över 55 poäng för minst två. Farmer som getts över 20 poäng för tre principers del och över 10 poäng för den fjärde får klassificeringen Godtagbar. Resten av farmerna hamnar i klassen Inte godtagbar. 100 Farm 1 Bästa nuvarande praxis Bäst 80 God nuvarande praxis God Godtagbar nuvarande praxis Farm 2 Farm 3 Godtagbar Inte godtagbar nuvarande praxis Farm 4 Inte godtagbar God utfodring God uppfödningsmiljö God hälsa Rationellt beteende Invecklat? Det kan man nog säga, och detta gäller speciellt matematiken i poängsättningssystemet. Just därför är den information som Pälsfarm 2020-projektet samlat in av stor betydelse för vidareutvecklandet av WelFur. Utgående från de uppgifterna kan man beräkna princippoängen och göra den slutliga välfärdsklassificeringen för rävoch minkfarmer. Först därefter kan man dra definitiva slutsatser om hur funktionella WelFur-protokollen är eller om kriteriepoängen, princippoängen och välfärdsklassificeringen ger en sann bild av djurens välfärd på de finska pälsfarmerna. Kurser i användningen av ProFurs mobila applikation för skötsel av farmen På svenska: YA! datasalen kl , Kungsgårdsvägen 37 A (B-huset) På finska: kl Rantakalla, Kalajoki kl Kansanlääkintäkeskus, Kaustby Anmälning: till den svenskspråkiga kursen Margit Uitto, , senast 21.1 före kl. 16 till de finskspråkiga kurserna Tarja Saari, , senast 12.1 före kl Finsk pälstidskrift 8/

5 VÄLFÄRDSPRINCIPER OCH KRITERIER De allmänna principerna och kriterierna för välfärd är de samma för alla produktionsdjur. Förteckningen nedan är en översättning av de ursprungliga Welfare Quality -principerna och -kriterierna samt förutsättningarna för god välfärd som de presenteras i WQ-nötdjursprotokoll. Samma principer och kriterier har varit utgångspunkten även för WelFurs utvecklingsarbete. Förteckningen fungerar också som en utmärkt och praktisk lista för kontroll av djurens välfärd för alla som föder upp djur. I. PRINCIPEN OM GOD UTFODRING 1. Ingen konstant hunger: Djuren skall inte lida av långvarig hunger; deras diet skall vara lämplig och ändamålsenlig. 2. Ingen konstant törst: Djuren skall inte lida av långvarig törst; de skall ha tillgång till tillräckligt med dricksvatten. II. PRINCIPEN OM GOD UPPFÖDNINGSMILJÖ 3. Bekväm viloplats: Djuren skall ha en bekväm viloplats. 4. Lämplig temperatur: Djuren skall inte utsättas för sträng kyla eller hetta. 5. Lätt att röra sig: Djuren skall ha tillräckligt med utrymme att röra sig. III. PRINCIPEN OM GOD HÄLSA 6. Inga skador: Djuren skall inte ha några skador, som t.ex. hudskador eller svårighet att röra sig. 7. Inga sjukdomar: Djuren skall inte ha några sjukdomar; den som har ansvar för djuren skall se till att hygienen och skötseln är högklassig. 8. Inga smärtor: Djuren skall inte behöva känna smärta orsakad av olämplig skötsel, hantering, slaktning eller kirurgiska ingrepp (t.ex. kastrering eller borttagning av horn) IV. PRINCIPEN OM RATIONELLT BETEENDE 9. Uttryck för socialt beteende: Djuren skall ha möjlighet till normalt, harmlöst socialt beteende (t.ex. social ansning av pälsen). 10. Uttryck för annat slags beteende: Djuren skall ha möjlighet till annat normalt beteende; de skall ges möjlighet till arttypiskt normalt beteende (som anskaffande av föda). 11. God relation mellan människor och djur: Djuren skall behandlas väl i alla situationer; den som hanterar djuren skall främja förhållandet människa-djur. 12. Positivt känslotillstånd: Negativa känslor som rädsla, ångest, frustration eller apati skall förhindras och positiva som känsla av trygghet eller förnöjdhet främjas. 24 Finsk pälstidskrift 8/2014