2015 ÅRSBERÄTTELSE ÅRSBERÄTTELSE

Transkript

1 2015 ÅRSBERÄTTELSE ÅRSBERÄTTELSE

2 ÅRSBERÄTTELSE 2015 SIDA 03 VERKSAMHETSLEDARENS ÖVERSIKT SIDA 04 FARMARENS VÄLFÄRD SIDA 05 DJURENS VÄLFÄRD SIDA 06 MILJÖNS VÄLFÄRD SIDA 07 FODER SIDA 08 LABORATORIETJÄNSTER SIDA 09 FORSKNING SIDA 10 INTRESSEBEVAKNING SIDA 11 FARMCERTIFIERINGEN OCH FÖRBUNDETS KVALITETSARBETE SIDA 12 KOMMUNIKATION SIDA 14 KONCERNEKONOMI SIDA 15 MEDLEMMAR, ORGAN OCH PERSONAL SIDA 16 KONCERNRESULTATRÄKNING SIDA 17 KONCERNBALANSRÄKNING SIDA 18 MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING SIDA 19 MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING SIDA 20 NOTER TILL KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS BOKSLUT SIDA 25 REVISIONSBERÄTTELSE Ansvarsfullt och i ständig utveckling Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund (ProFur) har ett arbetsdrygt år bakom sig. Året präglades av implementeringen av en ny strategi, riksdagsval och beredningen av en ny pälsdjursförordning. Vår strategi för de närmaste åren baserar sig på ett välfärdstänkande som under den föregående perioden visat sig fungera väl. Tanken bakom strategin är att pälsdjursnäringen mår bra då farmaren, djuren och miljön mår bra. Vi fortsätter att främja dessa tre välfärdsområden med nya insatser som anpassas efter det förändrade marknadsläget. Genom en fortgående utveckling av de valda välfärdsområdena lyfter vi fram vår ansvarsfullhet samtidigt som vi tryggar näringens existensberättigande. Satsningen påverkar även farmarnas och näringens konkurrenskraft samt branschens status som samhällelig aktör. Stöd och uppbackning i vår verksamhet får vi av landets nya och synnerligen näringsvänliga regering. Uppgiften är dock inte enkel, för utmaningarna är enorma. Vad som hägrar i horisonten är omvälvande strukturella reformer samt krav på att skapa förutsättningar för en ny ekonomisk tillväxt och sysselsättning. VERKSAMHETSLEDARENS ÖVERSIKT och samhällsomvälvande händelser som får återverkningar också hos oss. Det internationella ekonomiska läget, västländernas sanktioner mot Ryssland, den enorma flyktingströmmen och väpnade konflikter i två stater sätter spår även i det finländska samhället. Pälsnäringen är en viktig del av den internationella ekonomin och det finländska samhället. Då stabiliteten rubbas återspeglas detta i en stor osäkerhet bland farmarna. Framför oss har vi utmanande tider och för vissa av oss kan situationen kännas övermäktig. Vad jag ändå hoppas och tror är att vår starka gemenskapsanda ska hjälpa oss igenom de svåra tiderna. Man överger inte en kompis så låt oss ta hand om varandra! Jag tackar alla våra samarbetspartner för ett smidigt och konstruktivt samarbete. Ett särskilt stort tack vill jag rikta till personalen på förbundet och lokalföreningarna. Med ert engagemang i arbetet och er yrkesstolthet placerar ni er i nationell toppklass! Marja Tiura För oss medförde riksdagsvalet mycket positivt. Sipiläs regering har förbundit sig att förbättra förutsättningarna för företagsamhet, försnabba tillstånds- och besvärsprocesserna och lätta på anmälnings- och rapporteringsskyldigheterna för små och medelstora företag. I enlighet med regeringens linje beslöt jord- och skogsbruksministeriet på förhösten att inte utfärda en ny pälsdjursförordning. Regeringen inser att skärpta krav skulle göra det omöjligt att bedriva en ekonomiskt lönsam verksamhet och litar på att näringen på frivillig väg förbättrar djurens välbefinnande. Enligt våra beräkningar innehöll det ursprungliga utkastet till förordningstext nya krav motsvarande drygt 125 miljoner euro. I dagens ekonomiska situation har vi helt enkelt inte råd att utplåna en livskraftig näring som ger oss betydande exportinkomster och skatteeuron. Om det tidigare var svårt att förutspå framtiden, så är det i dag i det närmaste omöjligt. Överallt i världen inträffar stora 2 ÅRSBERÄTTELSE 2015 ÅRSBERÄTTELSE

3 FARMARENS VÄLFÄRD Djurens välfärd tryggar utkomsten DJURENS VÄLFÄRD LOKALFÖRENINGARS ANDEL AV SKINNPRODUKTIONEN SÄSONGEN 2014/2015 MINK RÄV NT 1 NT 0,4 S.F. 1,5 S.F. 0,2 S 0,9 S 0,2 S-K 0,8 S-K 0,3 PSTK 39,4 PSTK 44,8 SÖP 56,4 SÖP 53,8 Å 0,2 Farmarens välfärd tryggar kontinuiteten Farmarnas fysiska, psykiska och ekonomiska välbefinnande och avel. Även farmarnas anföranden väckte intresse bland tryggar näringens kontinuitet. Förbundet bidrar till att höja den 200-hövdade publiken. farmarnas välbefinnande genom att följa upp lönsamheten på farmnivå, erbjuda tjänster som främjar farmarnas psykiska och På höstkanten ordnades fyra infotillfällen där pälsfarmarna fysiska välbefinnande och genom att organisera tjänster för hade möjlighet att inhämta detaljerad information om generationsväxling. Vid dem gavs sakkunniga råd om hur man förbundets medlemmar. planerar och förbereder en generationsväxling och hur den Sjunkande skinnpriser har försatt en del av farmarna i en bör genomföras. Temat intresserade 50 personer. svår situation. Värst drabbade av den förändrade marknadssituationen är minkuppfödarna och de farmare som finansierat Pälsfarmernas produktionskostnader och kostnadsstruktur investeringar med främmande kapital. Förutom ekonomiska utreddes genom en farmundersökning. Undersökningen är problem kan man konstatera ett tilltagande psykiskt illamående bland farmarna. konstaterade att produktionskostnaderna är tämligen höga, årligen återkommande och genomfördes av Norlic. Byrån men att de sjunkit något sedan föregående år. Förbundet har satsat på farmarnas välbefinnande bland annat genom att ordna medlemsevenemang av olika slag. Förbundets aktiva samarbete med myndigheterna belönades: näringen lyckades bibehålla avbytarsystemet för pälsdjursuppfödare. Systemet är ett sätt att främja farmarnas ork i arbete. Den riksomfattande skinnutställningen i Seinäjoki i början av året visade än en gång sin betydelse som ett viktigt utbildningsevenemang. Antalet besökare uppgick till 800. Förbundet, satte och förbundet lyckades förhandla fram en möjlighet till Det långvariga samarbetet med ett försäkringsbolag fort- PSTK, SÖP och Saga Furs medverkade i arrangemangen. katastrofförsäkring som skydd mot djursjukdomar. Senare på våren ordnades teknikdagar i Kaustby. Under Med syfte att trygga farmarnas finansiering informerades tvådagarsevenemanget behandlades ekonomi, marknader bankerna om framtidsutsikterna för näringen och näringens cykliska karaktär. Pälsdjuret är ett produktionsdjur, vars välmående farmaren kan vara stolt över. Ett djur som mår bra ger bästa möjliga resultat av arbetsinsatsen och tryggar dessutom farmarens arbetsro. Förbundet främjar pälsdjurens välbefinnande och hälsa genom att ge medlemsfarmerna tillgång till hälsovårdssystemet Fureva. Fureva är ett datasystem som tagits fram för att effektivisera och underlätta pälsfarmares, veterinärers och myndigheters välfärdsarbete. Med hjälp av systemet är det enkelt att följa hälsovårdsbesöken på farmerna och hälsovårdsarbetets framskridande. Via systemet kan man också bedöma hur målen uppnåtts. Fureva-systemet inklusive användargränssnitt var klart att tas i bruk under verksamhetsåret. Systemet marknadsfördes i samband med flera olika evenemang och vid årets slut hade nära 50 farmare antingen anslutit eller anmält sig. Med tanke på hälsovårdssystemets funktion är det viktigt att en veterinär med inriktning på pälsdjur är involverad. För att väcka intresse bland de kommunala och privata veterinärerna ordnades informationsmöten på flera håll i Österbotten. Mötena lockade 25 veterinärer från verksamhetsområdet. Under verksamhetsåret riktades näringsutövarnas uppmärksamhet på förordningen om pälsdjurshållning. Revideringen av förordningen bereddes av en av jord- och skogsbruksministeriet tillsatt arbetsgrupp, där pälsnäringen företräddes av farmaren Marko Meriläinen och veterinären Anna-Maria Moisander- Jylhä. I början av hösten beslöt ministeriet att gällande förordningstext inte förändras, därmed förlitande sig på att näringen svarar för sin egen utveckling. Livsmedelssäkerhetsverket Eviras verksamhetsenhet i Seinäjoki, som med tanke på en snabb och pålitlig diagnostisering av sjukdomar bland pälsdjur är mycket viktig, har på grund av besparingsmål varit nedläggningshotad under det gångna året. Verksamheten får dock fortsätta och det betyder att farmerna och fodercentralerna fortsättningsvis får en branschspecifik service. Som ett led i bekämpningen av plasmacytos förmedlades information och instruktioner i samband med farm- och områdesvisa diskussionsmöten. Under dessa möten fastslog och överenskom man om åtgärder för att förhindra sjukdomen från att sprida sig. Där det var aktuellt med saneringar kunde farmarna få hjälp av förbundets veterinärer med utarbetandet av planer. Tack vare en kylig försommar lyckades parningen bra och djuren var friskare än under heta somrar. Ett bra exempel är förbättringen av rävarnas valpresultat med nära 0,5 valpar per parad hona. Följden av detta var att man under sommaren och hösten måste bygga nya produktionsutrymmen för mer än rävvalpar. Utvidgningen och kravet på större säsongfinansiering orsakade vissa betalningssvårigheter i slutet av året. Tillsammans med Helsingfors universitet bedrevs ett aktivt samarbete i utredningen av sjukdomar som är vanliga bland pälsdjur och i utvecklingen av sjukdomsdiagnostik. Förbundets veterinärtjänster anlitades flitigt. Farmarna hade möjlighet att utnyttja både avgiftsfria och avgiftsbelagda farmbesök i anslutning till djursjukdomar och fick också värdefull rådgivningshjälp. Under verksamhetsåret ägnade sig veterinärerna dessutom åt att utreda orsakerna till förekommande sjukdomar och ta fram nödvändiga vacciner. 4 ÅRSBERÄTTELSE 2015 ÅRSBERÄTTELSE

4 MILJÖNS VÄLFÄRD Miljöns välfärd formar framtiden FODER Bland andra aktuella projekt kan nämnas utvecklingen av gårdsspecifika biogasanläggningar som utnyttjar gödsel från pälsdjur för energiproduktion. Med miljöministeriet överenskom förbundet om upprättandet av en ny miljöskyddsanvisning för pälsdjursskötsel. Syftet med revideringen är att förtydliga och förenhetliga olika myndigheters tillstånds- och tillsynspraxis. Den nya anvisningen skulle garantera att farmare i olika delar av landet får ett jämlikt bemötande av myndigheterna. För miljöförvaltningsmyndigheterna och medlemmarna FODRETS SAMMANSÄTTNING 2015 i NTM:s och RFV:s arbetsgrupper ordnades besök på farmer. Slaktbiprodukter 40,8 % Torrt proteinfoder 5,7 % Under en fältdag som ingick i ett utbildningstillfälle för ett tiotal Foderfisk och biprodukter från fisket 26,6 % Fett och olja 1,7 % myndigheter som beviljar och övervakar iakttagandet av Spannmål och spannmålsprodukter 15,7 % Beaktandet av miljöns välfärd är en synlig del av pälsdjurs- miljötillstånd fick deltagarna bekanta sig med pälsfarmarens Vatten uppfödningens ansvarsfullhet. ProFur främjar miljöns välfärd arbete. För de flesta av myndigheterna med hemort utanför genom att påverka myndigheter, skaffa och sprida miljö- produktionsområdet var besöket på pälsfarmen det första kunnande och undersöka möjligheter till återvinning i anslut- någonsin och därför mycket givande. Rätt näring en framgångsfaktor ning till pälsproduktion. Övrigt 1% 8,4 % I slutet av året hade farmarna möjlighet att delta i fem Kritiska framgångsfaktorer för pälsproduktionen är till- Under berättelseåret förbereddes en undersökning av halter Under året genomfördes en viktig förändring som i hög grad informationsmöten där man under ledning av sakkunniga gången till foder samt fodrets kvalitet och pris. ProFur främjar av aminosyror i råvaror och foder. Meningen är att undersök- påverkar pälsfarmernas verksamhet. Behörigheten för miljö- gick igenom utmaningar och utvecklingsobjekt i anslutning kunskaperna om pälsdjurens näringsbehov genom att förbättra ningen ska bli en del av den systematiska foderövervakningen. tillståndsmyndigheterna ändrades så att största delen av päls- till generationsväxling. foderkunnandet och tillgången till foder. Detta är viktigt med tanke på optimeringen av proteinkvaliteten Vad pälsdjursuppfödarna är bekymrade över är vindkraft- Under verksamhetsåret utfärdades en ny lag om animaliska behandlingen av tillstånd försnabbas och att kostnaderna verk som ligger nära farmen; ljudet kan störa produktionen, biprodukter. Samtidigt reviderades även jord- och skogsbruks- minskar. Nu behandlar den kommunala myndigheten farmer särskilt under fortplantnings- och valpningsperioden. Närmare ministeriets förordning om animaliska biprodukter. Reformerna Andra insatser var att planera utfodringsundersökningar som med maximalt avelsräv-/sjubbhonor eller information behövs och för ändamålet planerades en under- påverkar foderkökens verksamhet och kommer inte att ha ska genomföras under strategiperioden och dessutom utveck- avelsmink-/illerhonor. sökning som är tänkt att genomföras under år särskilt stor betydelse för den enskilda farmaren. Rehurukkanen lades den kemiska och bakteriologiska uppföljningen. Syftet deltog i beredningen av både lagen och förordningen. är att farmarna ska ha tillgång till bättre information om fodrets och -mängden i fodret. Aminosyrorna avgör proteinets kvalitet farmernas miljötillstånd härefter handläggs av de kommunala miljövårdsmyndigheterna. Vad det i praktiken innebär är att I enlighet med strategin satsade förbundet både tid och Som svar på två begäranden om utlåtande utformade resurser på miljörelaterade projekt, speciellt projekt för åter- kommittéerna och experterna utlåtanden om regionala vinning av gödsel. Tillsammans med Naturresursinstitutet (LUKE) vattenförvaltningsplaner. initierades projekt för utredning av verkliga gödselmängder och för effektivering av gödselanvändning och produktifiering I frågor som gäller miljö och tillståndsansökningar har av gödsel. Dessutom har flera organisationer i produktions-om- medlemmarna tillgång till finsk- och svenskspråkiga experter rådet gått samman i ett biokolprojekt som går ut på att förädla som är väl bevandrade i pälsnäringen och vana att jobba med gödsel från pälsdjur till kommersiellt värdefull torrgödsel. myndigheter. och lämplighet för måldjuret. effekter på valpresultatet, avelshonornas tillväxt, skinnkvaliteten I samarbete med Naturresursinstitutet (LUKE) uppdaterades och utfodringskostnaderna. statens officiella råvarutabeller för pälsdjur. Samtidigt uppdaterades branschens egen råvarutabell utgående från de Teman för de årligen återkommande foderdagarna var nyaste senaste analysresultaten och undersökningarna. Tabellen nordiska forskningsrön om råvaror i foder. över fodervärden används vid beräkningen av näringsvärden i recepten för att förbättra planeringen av foder och jämförbar- Tillgången till foderråvaror utreddes i samband med två ut- heten mellan olika foder. Syftet är att tillhandahålla farmarna landsresor. I Bryssel undersökte man möjligheterna att påverka ett bättre och mer optimerat foder än i dag. tillgången till foderfisk och i England och Irland kartlades speciellt tillgången till slaktbiprodukter. 6 ÅRSBERÄTTELSE 2015 ÅRSBERÄTTELSE

5 LABORATORIETJÄNSTER PLASMACYTOSTESTNINGEN I FINLAND Forskning skapar förutsättningar för framgång FORSKNING ANDELEN A-FARMER (% AV ALLA FARMER) TOTALA ANTALET MINKFARMER TESTADE FARMER Laboratorietjänsterna främjar hälsan God näring och förebyggande av sjukdomar, en snabb och exakt identifiering av sjukdomar och en korrekt medicinering är a och o i pälsdjursuppfödningen. ProFur främjar djur-, närings- och miljöhälsa genom att tillhandahålla laboratorietjänster som utformats för branschens behov. Förbundets ackrediterade testlaboratorium Fin FurLab Oy Ab (T074) bidrar genom sin verksamhet till djurens välfärd. Laboratoriet har ett kvalitetssystem enligt standarden EN ISO/ IEC och systemet är inspekterat och godkänt av FINAS som man försäkrar sig om att fodren näringsmässigt motsvarar rekommendationerna. 0 Laboratoriet analyserade plasmacytosprover. Bland samtliga registrerade farmer var antalet rena A-farmer 160. Sjukdomsläget följs upp regelbundet och rapporteras även till myndigheterna. Föremål för övervakningen är antalet A-farmer, dvs. rena farmer, jämfört med andra farmer samt antalet djur på A-farmerna jämfört med minkstammen i hela Finland. Genom att utnyttja befintlig kunskap och skaffa ny kunskap genom forskning skapas förutsättningar för pälsdjursnäringens utveckling, konkurrenskraft och framgång. ProFur utnyttjar och sprider information, söker nätverk, knyter partnerskap och startar och koordinerar forskningsprojekt med målet att skaffa ny och tillförlitlig kunskap, även vetenskapligt prövad, som betjänar näringen. Under verksamhetsåret fastställdes en ny strategi för finländsk pälsdjursforskning. I strategin anges forskningens centrala tyngdpunktsområden samt därtill hörande projekt, tidsscheman och genomförande aktörer. Syftet är att väsentligt öka den externa finansieringens andel i branschrelaterade forskningsprojekt. Året var svårt för de finländska universiteten och forskningsinstituten. De flesta forskningsinstituten var tvungna att skära ner på verksamheten och dra upp nya planer för sina forskningsobjekt. Tack vare ett aktivt samarbete med speciellt forskningsstationen Luova Oy i Kannus, Naturresurscentralen LUKE och Helsingfors universitet var situationen för pälsdjursforskningen en helt annan. Bland annat med LUKE diskuterades de långsiktiga målen för pälsdjursforskningen och man framhöll pälsdjursnäringens och pälsdjursforskningen betydelse för det finska samhället. Budskapet togs väl emot, vilket den intensifierade pälsdjursforskningen inom organisationen visar. Under året inleddes även flera lärdomsprov på magisternivå i form av arbetsprojekt om djuravel, djurens välfärd och lantbruksekonomi. lämnades in till landsbygdsfonden, och till Fur Europe inlämnades en stor ansökan för projektet WelFur III, vars syfte är att vidareutveckla WelFur-protokollet för räv. Samtliga projekt fick ett positivt finansieringsbeslut i början av På hösten ordnade ProFur en konferens för nordiska pälsdjursforskare (NJF) i Åbo. Evenemanget samlade ca 100 pälsdjursforskare och branschaktörer från olika delar av Europa. Mötet fungerade som en generalrepetition inför pälsdjursforskarnas världskonferens (IFASA 2016), som arrangeras i augusti 2016 i Vanda. Aktuella teman för forskningsprojekten under den första delen av år 2016 är optimering av pälsdjurens utfodring och effektivisering av gödselåtervinning. Den viktigaste projektplanen går ut på att slå samman olika metoder för processning av gödsel och skapa helhetslösningar som är hållbara med tanke både på miljön och på produktionens lönsamhet. Laboratoriet verkar som egenkontrollaboratorium för foderblandningscentralerna, som en av Evira godkänd samarbetspartner för salmonellaundersökningar av myndighetsprover och som egenkontrollaboratorium för bearbetningsanläggningar som godkänts i enlighet med förordningen om animaliska biprodukter. Under verksamhetsåret deltog samtliga tio foderblandningscentraler i den riksomfattande foderövervakningen. Antalet foderprover som undersöktes var 582, vilket är 20 % mer än föregående år. Drygt 7000 salmonellaprover på foder gjordes. Det ökade antalet undersökningar vittnar om beställarnas vilja att satsa på foder av hög kvalitet. Genom testning säkerställer man fodrens kemiska och mikrobiologiska kvalitet samtidigt På grund av besparingsmål har Livsmedelssäkerhetsverket Eviras verksamhetsenhet i Seinäjoki under det gångna året levt under nedläggningshot. Enheten är med tanke på en snabb och pålitlig diagnostisering av sjukdomar bland pälsdjur mycket viktig. Verksamheten får dock fortsätta och det betyder att farmerna och fodercentralerna fortsättningsvis får en branschspecifik service. Foderblandningscentralerna beslöt att bestämningen av aminosyror från början av år 2016 görs till en del av det systematiska foderövervakningsprogrammet. Som en följd av detta skaffade laboratoriet en aminosyraanalysator. Under verksamhetsåret arbetade laboratoriet på en långsiktig strategi. Arbetet slutfördes före utgången av året. Under året genomfördes bland annat försök där man undersökte rävarnas lyor, minkarnas tillgång till vatten och fodrets samband med pälsens silkighet. Man gjorde också flera analyser av foderråvarors smältbarhet. Resultaten av dessa undersökningar presenterades bland annat på foderdagarna och i tidningen Finsk pälstidskrift. Projektet Hållbar blårävsavel fortsatte och resultaten presenterades under foderdagarna och i samband med EAAP- och NJF-konferenserna. För att säkerställa en fortsatt forskningsverksamhet inlämnades flera projektansökningar, bl.a. en ansökan till Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA) om ett forskningsprojekt om rävars fothälsa. En ansökan om medel för ett forskningsprojekt om teknologi i anslutning till rävförädling och rävars fortplantning 8 ÅRSBERÄTTELSE 2015 ÅRSBERÄTTELSE

6 INTRESSEBEVAKNING FARMCERTIFIERING OCH FÖRBUNDETS KVALITETSARBETE Intressebevakning för existens Beslutsprocessen har långtgående effekter för utövandet av näringen. ProFur påverkar den lokala, nationella och internationella beslutsprocessen för att trygga pälsdjursuppfödningens framgång och livsrum. ProFur är en ansedd, pålitlig och respektabel aktör i beslutsprocessen. Certifiering ökar förtroendet Vad gäller intressebevakningen i Finland var året intensivt. De stora västerländska köparna kräver en tillförlitlig certi- I maj ordnades en för förbundets styrelse, auditörerna och cer- Representanter för näringen bidrog med sin sakkunskap både i fiering av produktionskedjan. För finländska skinn innebär tifieringskommittén gemensam workshop där man behandlade den arbetsgrupp vid jord- och skogsbruksministeriet som var till- detta en klar konkurrensfördel. En certifiering enligt ISO ISO 9001-standarden, farmcertifieringens nuläge och allmänna satt att bereda en ny pälsdjursförordning och vid beredningen standarden på farmnivå är således nödvändig för näringens framtidsutsikter. En viktig del av dagens skörd var också de av en totalrevision av djurskyddslagen. kontinuitet. ProFur hjälper farmarna i certifieringsprocessen och synpunkter som framfördes av personer verksamma inom olika informerar dem om den ekonomiska nyttan av kvalitetssystemet. instanser och det givande åsiktsutbytet. För att säkerställa framförandet av för näringen viktiga budskap i riksdagen deltog näringen i kampanjer inför riksdags- Vid utgången av året hade 92 procent av de finländska Det avbrutna arbetet med revideringen av pälsdjurs- valet Pälsdjursnäringen förbundet, lokalföreningarna farmerna, dvs. 837 farmer, ett giltigt certifikat. Av räv- och finn- förordningen innebar nya utmaningar och ett ökat politiskt och auktionsbolaget understödde 80 kandidater med samman- sjubbsbeståndet uppföddes 99 procent på certifierade farmer, tryck på näringen att genom egna utvecklingsåtgärder och lagt euro. Stöd riktades till kandidater som vill främja företagande på landsbygden och skapa goda konkurrensförutsättningar för pälsdjursnäringen. Under det gångna året presenterade vi pälsdjursnäringen på många olika sätt till olika målgrupper. Vi arrangerade traditionella farmbesök för ett stort antal tjänstemän, beslutsfattare och representanter för modehus. På lantbruksmässan Farmari medan motsvarande siffra för mink var 90 procent. Siffrorna har hållits på samma nivå sedan år 2014: nästan alla farmer som uppföder långhåriga pälsdjur är certifierade och andelen certifierade minkfarmer har ökat något. farmcertifiering främja pälsdjurens välfärd. En uppdatering av certifieringskriterierna inleddes med en farmarenkät och enkätresultaten är nu tillgängliga för kommittén som svarar för revideringsarbetet. Beloppen som betalades till kandidaterna varierade i huvudsak mellan 300 euro och euro. Från denna linje avvek endast stödet till den valda statsministern och till den kandidat som företrädde näringen. Stödet till statsminister Juha Sipilä var euro och stödet till den svenskspråkiga uppfödarorganisationen SÖP:s ombudsman Steven Frostdahl euro. Jord- och skogsbruksministeriet avbröt beredningen av en ny pälsdjursförordning på hösten och beslöt att inte utfärda en ny pälsdjursförordning. Ministeriet inser att skärpta krav skulle göra det omöjligt att bedriva en ekonomiskt lönsam verksamhet och litar på vårt farmcertifieringssystem och på näringens egen förmåga att förbättra djurens välbefinnande. Enligt våra beräkningar innehöll det ursprungliga utkastet till förordningstext nya krav motsvarande drygt 125 miljoner euro. i Joensuu fick drygt 5000 besökare bekanta sig med minkarna och finnsjubbarna i vårt skugghus. Förutom ett tiotal representanter för våra intressegrupper hade Fur Center besök också av folk utifrån, däribland rotarymedlemmar från södra Finland och marthor från närområdet. Förbundet följde med beslutsprocesserna vid Europeiska unionen via näringens egen organisation för intressebevakning. Den finländska representationen i Bryssel förstärktes i och med att en finländsk expert valdes att leda WelFur-projektet. Tack vare evenemanget This is fur i Fur Europes regi i Bryssel hade EU-parlamentarikerna möjlighet att få en inblick i pälsnäringen på sin egen arbetsplats. De finländska uppfödarna och deras förtroendemän hade i sin tur möjlighet att träffa beslutsfattare och bedriva personlig lobbyverksamhet. Under det gångna året har DNV GL Business Assurance Finland Oy Ab genom auditeringsbesök granskat farmer som förbundet certifierat och därvid bedömt kravenligheten hos förbundets eget farmcertifieringssystem. Arbetet fortsätter med målsättningen att ett externt certifieringsföretag i framtiden ska kunna bevilja farmerna ett certifikat enligt ISO 9001-standarden som kompletterar förbundets certifikat. Under verksamhetsåret har auditörernas arbetsuppgifter utvidgats och i dag kan farmarna köpa tjänster direkt av auditörer som besöker farmerna. Det kan till exempel handla om vaccinering, testning av avlivningsutrustning och testning för plasmacytos hos minkar. På hösten ordnades roadshows för pälsnäringens aktörer på 15 orter. Under evenemangen framhölls vikten av certifiering som en framgångsfaktor för både näringen och den enskilda farmaren. Under verksamhetsåret utförde DNV GL Business Assurance Finland Oy Ab en periodisk auditering av förbundets kvalitetssystem. Förbundets ledningssystem vidareutvecklades i enlighet med ISO 9001-standardens krav och det betyder att förutsättningarna för en förbättring av riskhanteringen, förbundets kvalitetsmål och den farmarorienterade verksamheten ökar. I samband med auditeringsbesöken insamlades feedback om förbundets verksamhet och synpunkterna var till stor hjälp i utvecklingen av olika delområden inom förbundets verksamhet. 10 ÅRSBERÄTTELSE 2015 ÅRSBERÄTTELSE

7 KOMMUNIKATION Kommunikation utgående från de egna behoven Kommunikation som utgår från pälsnäringens behov är viktig med tanke på framgången för de aktörer som verkar inom branschen. Skapandet och utnyttjandet av branschens utvecklingspotential förutsätter att näringen och dess betydelse och möjligheter är allmänt kända i samhället. Ett anseende som baserar sig på fakta bygger förtroende, främjar samarbete och skänker arbetsro. I början av den nya strategiperioden hade farmarna möjlighet att komma med feedback och önskemål, dels genom att besvara en belåtenhetsenkät i samband med skinnutställningen och dels genom en telefonenkät. Resultaten hjälper oss att utveckla förbundets verksamhet och tjänster. Enkäterna var till god hjälp vid utformandet av en ny kommunikationsstrategi som baserar sig på eget media-principen och samarbete med andra produktionsdjurssektorer. Enligt eget media-principen utvecklar vi egna kommunikationskanaler och svarar själva för förmedlingen av viktig information på ett för den stora allmänheten och media intressant sätt. Våra budskap framförs således inte i mainstreammedia, sociala medier, betald reklam eller av näringsmotståndare. I linje med detta tänkande planerades en ansiktslyftning av Finsk pälstidskrift, som nu innehåller också allmänt intressanta artiklar, framställda enligt journalistiska principer. Också på förbundets hemsida syns den nya strategin och sidorna uppdateras oftare än tidigare. Innehållet i tidningen och nätsidorna utnyttjas även parallellt. För att kunna framföra våra egna budskap och berättelser till nya målgrupper och i nya kanaler producerades videofilmer. I fem korta videosnuttar i YouTube presenteras näringen och människor som jobbar i branschen på ett människonära sätt. Verksamheten tillsammans med andra produktionsdjurssektorer var livlig: förutom utbyte av tankar och erfarenheter ordnade ProFur, Finlands Fjäderfäförbund och Svinfarmarnas förbund ett diskussionsmöte för utställningspubliken på Farmarimässan i Joensuu, temat var Hur vet människan när ett djur mår bra. De andra produktionsdjurssektorerna var också starkt representerade i vårt seminarium Målet ett vegant samhälle. Tiotals gäster som inbjudits till Fur Center serverades en dos fakta om den internationella djurrättsrörelsens aktörer, ideologier och målsättningar. Informationen baserade sig på undersökningar som Fur Europe och ProFur låtit göra. I juni presenterade sig pälsnäringen på Senatstorget i Helsingfors i samband med landskapsfesten Pop-up Österbotten. Under det tre dagar långa evenemanget hade uppskattnings- vis besökare möjlighet att bekanta sig med österbottniskt kunnande. För att nå den stora allmänheten deltog näringen i juli med en egen avdelning på lantbruksutställningen Farmari i Joensuu. Antalet besökare under den tre dagar långa utställningen uppgick till Minkarna och finnsjubbarna i vårt skugghus på utställningsområdet lockade drygt besökare. Öppet hustillställningarna flyttades från farmerna till Fur Center under temat Känner du din granne. I slutet av oktober fick rotarianerna i södra Finland bekanta sig med pälsnäringen och i november presenterade vi vår verksamhet för en grupp på ca 70 personer bestående av marthor från Mårtensdal och Myrbacka. I syfte att nå fram till aktörer inom utbildningssektorn och elever medverkade förbundet i den två dagar långa Educamässan i Helsingfors, som för besökargrupperna är ett viktigt årligt utbildningsevenemang. Förbundet hade en gemensam avdelning med Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto (MTK). Mässan lockade drygt besökare. Näringens egna skolambassadörer var efterfrågade och besöken gjordes till största del i huvudstadsregionen. Dessutom fick elevgrupper under besök i Fur Center information om pälsnäringen som en till lantbruket hörande produktionssektor. Uppfödarnas och de anställdas framställningsförmåga och förståelse för den ändrade mediemiljön utvecklades i fyra finskoch svenskspråkiga kurser. Antalet deltagare var sammanlagt ca 30 personer. I december hade kommunikationsteamet möjlighet att se hur det praktiska arbetet på en farm går till. Under några dagar fick besökarna bekanta sig med arbetsuppgifter som hänför sig till pälsdjursfarmens årscykel och i mån av möjlighet också själva delta i arbetet. Flera publikationer utgavs under året. Årsberättelsen blev klar i april. Ett statistikhäfte med centrala nyckeltal för näringen publicerades i juni och postades i tryckt form till alla medlemmar. Under året publicerades även utredningar om näringens socioekonomiska betydelse, sammanställda av Pellervo ekonomisk forskning (PTT). I november publicerades Pälskalendern, nu med en verksamhetshandbok som är grundligare uppdaterad än tidigare och ett illustrerat häfte med kontaktuppgifter. I december publicerades en Fureva-broschyr och en uppdaterad version av certifieringsbroschyren. FINSK PÄLSTIDSKRIFT Medlemstidningen Finsk pälstidskrift förnyades både till innehåll och till layout. Syftet är att tidningen i enlighet med eget media-principen ska fungera som en central kanal för förbundets kommunikation. Via tidningen förmedlar ProFur viktig och nyttig information till alla anställda inom näringen. Dessutom innehåller varje nummer artiklar som ska väcka utomstående personers intresse för vår verksamhet, dvs. berättelser och fakta som ger en saklig och korrekt bild av pälsdjursnäringen och farmaryrket. Efter att vår långvariga huvudredaktör gick i pension genomfördes en omorganisering av redaktionsarbetet: för redigeringen av tidningen svarar nu ProFurs kommunikationsteam i Vanda. Fältets synpunkter och röster angående tidningens innehåll förmedlas av ett redaktionsråd bestående av sakkunniga. Välkomna i redaktionsrådet är även farmare med intresse för kommunikation och information. Under verksamhetsåret utkom Pälstidskrift med åtta nummer. För att kunna förutse resursbehov och spara tryckkostnader beslöt redaktionen i slutet av året att tidningen vanligtvis har 32 sidor. Vi tror att tidningens noggranna redigering och smakfulla layout ska betjäna läsaren till och med ännu bättre än tidigare. 12 ÅRSBERÄTTELSE 2015 ÅRSBERÄTTELSE

8 KONCERNEKONOMI Placeringar för att trygga verksamheten MEDLEMSAVGIFTSFLÖDET 2015 GRUNDAVGIFT 7,7 % MEDLEMSAVGIFT PER VAL 42,1 % MEDLEMSAVGIFT PER AVELSHONA 46,3 % EXTRA MEDLEMSAVGIFT 3,8 % Koncernens moderbolag är förbundet medan Fin FurLab Oy I djurens och miljöns välfärd satsade vi på att öka veterinärtjänsterna. Detta möjliggjordes genom en extra medlemsavgift Ab är dess dotterbolag. Förbundet äger hela aktiestocken i Fin FurLab Oy Ab, som bedriver laboratorieverksamhet. Koncernbokslutet har upprättats enligt förvärvsmetoden. Koncern- blev klart och de interna auditeringsbesöken till enskilda farmer som lokalföreningarna betalade. Fureva-hälsovårdssystemet resultaträkningen presenteras i en modell som följer ProFurvälfärdsstrategin, varvid dotterbolaget har införlivats med som hänförde sig till miljön och när tillståndsansökningar skrevs. fortsatte. Medlemmarna hade tillgång till miljöexperter i frågor laboratorie- och foderverksamheten. I laboratorie- och foderverksamheten fortsatte läkemedelspartiverksamheten genom import av vaccin för valpsjuke-, par- Under verksamhetsåret startade en ny strategiperiod för åren Strävandena efter att utveckla pälsdjurens näring vovirus- och trippelvaccin. Plasmacytostestningar samt foderanalyser och salmonellaprover gjordes på samma sätt som och foderförsörjningen samt målmedvetet utnyttjande av forskning är nya och aktuella områden som betonas i strategin. under fjolåret. I laboratoriet utarbetades en långsiktig strategi. För att garantera att resultat uppnås inom dessa delområden rekryterades och utsågs sakkunniga ansvariga personer. Inom intressebevakningen i Finland utnyttjades den sakkunskap som näringsgrenens representanter har i jord- och Räkenskapsperiodens resultat uppvisar underskott på cirka skogsbruksministeriets grupp som bereder pälsförordningen euro. Underskottet i den ordinarie verksamheten var och vid beredningen djurskyddslagens helhetsrevidering. cirka euro, där tillväxten jämfört med föregående Framförandet av de signaler som är viktiga för näringen i år var cirka euro. Kostnadsökningen får sin förklaring riksdagen säkerställdes genom att delta i kampanjer under av att verksamheten på mikrobiologiska avdelningen och riksdagsvalet våren Beslutsfattandet i Europeiska unionen plasmacytosavdelningen omorganiserades. följdes tillsammans med Fur Europe. Det finländska pälskunnandet visades under många farmbesök och utställningar. I farmarens välfärd satsades på att ordna mångsidiga evenemang för medlemmarna. Pälsfarmernas produktionskostnader medlemmarna inriktade vi oss på elektroniska kanaler mera Medlemstidningen förnyades och i kommunikationen till och kostnadsstruktur klarlades på samma sätt som under än tidigare. föregående år. Vi deltog i att utveckla ProFur Farmer-mobilapplikationen för styrande av farmers verksamhet och bokföring på Inom forskning och produktutveckling fortsatte projektet samma sätt som under föregående år. Kestävä siniketun jalostus (Hållbar avel av blåräv). Under året genomfördes bland annat försök där man undersökte rävarnas lyor, minkarnas tillgång till vatten och fodrets samband med pälsens silkighet samt smältbarheten hos flera foderråvaror. Nya projektansökningar skrevs och för en del ansökningar har positivt finansieringsbeslut erhållits år Inom administrationen fortsatte förbundets kvalitetsarbete. DNV GL Business Assurance Finland Oy Ab gjorde en auditeringsrunda till farmer som förbundet certifierat. Under rundan utvärderades hur förbundets eget farmcertifieringssystem överensstämde med kraven. På hösten ordnades road showevenemang på 15 orter för aktörer inom pälsnäringen. Under dessa evenemang betonades certifieringens betydelse som framgångsfaktor för både näringen och den enskilda producenten. Från Katastrofhjälpringen betalades ersättning för en katastrof. Plasmacytoshjälpringens verksamhet kunde bibehållas oförändrad eftersom förbundet band sig till att betala underskottet i allmänna medel. Under året ändrades reglerna för plasmacytoshjälpringen och samtidigt förnyades finansieringsmodellen för testperioden 2015/2016. De tillförda medlen uppgick till cirka euro. Medlemsavgiftsintäkterna steg med euro från föregående år som ett resultat av reformerandet av medlemsavgiften och en extra medlemsavgift som inriktats på djurens välfärd. Placerings- och finansieringsverksamheten gav en intäkt på euro. Saga Furs Oyj gav dividend på euro, vilket var euro mindre än föregående år. Förbundet är Saga Furs Oyj:s största aktieägare och aktierna som förbundet äger representerar 61,7 procent av det totala röstantalet. På sommaren överförde förbundet en del av sina depositioner till bankerna i verksamhetsområdet i Österbotten. På hösten överfördes ytterligare depositioner till SEB och samtidigt ingicks ett diskretionärt kapitalförvaltningsavtal med SEB. Placeringsportföljens struktur ändrades, vilket gav förbundet en intäkt på euro. Intäkterna av portföljen var 7,42 procent år 2015 och på lång sikt förväntas en avkastning på 5,5 procent. Det allmänna bidraget på euro från jord- och skogsbruksministeriet allokerades till avels-, veterinär- och miljörådgivning. I strategin som skrevs för åren fortsätter ansträngningarna för att främja välfärden hos farmare, djur och miljö. Vi fortsätter att utveckla dessa välfärdsområden med nya satsningar som den förändrade marknadssituationen kräver. Koncernens budget för år 2016 visar ett underskott på cirka euro. MEDLEMMAR, ORGAN OCH PERSONAL Alla konstituerande medlemmar i FPF är alltjämt medlemmar i centralorganisationen. År 2015 hade medlemsföreningarna följande antal medlemmar som betalat medlemsavgift enligt stadgarna: Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening rf (SÖP) Pohjois-Suomen Turkiseläinten Kasvattajat ry (PSTK) Savo-Karjalan Turkistuottajat ry (S-K) Nylands-Tavastlands Pälsdjursuppfödare rf (N-T) Satakunnan Turkiseläinten Kasvattajat ry (S) Sydvästra Finlands Pälsdjursuppfödare rf (S.F.) Ålands Pälsodlarförening rf (Å) Totalt Årsmöte Förbundets stadgeenliga årsmöte hölls Tammerfors. Alla medlemsföreningar med undantag av Ålands Pälsodlarförening rf var representerade vid mötet. Henkilöstö: Antalet anställda i koncernen år 2015 var i snitt 38 personer. Styrelsen 2015 (inom parentes den lokalförening medlemmen representerar och personlig ersättare) Kenneth Ingman, ordförande (SÖP, Johan Mattbäck), Lasse Joensuu, vice ordförande (PSTK, Olli-Pekka Hietamäki), Markku Kujanen (PSTK, Jorma Eilonen), Isto Kärkäinen (S-K, N-T, S, S.F., Å, Ari Starck), Marko Meriläinen (PSTK, Jorma Kauppila), Marcus Nordmyr (SÖP, Kent Herrgård), Stefan Wik (SÖP, Tobias Andersson). Styrelsen sammanträdde 14 gånger. Som sekreterare för styrelsen verkade Susanne Moilanen. Av styrelsen utnämnda arbetsgrupper Farmarens välfärd, ordförande Marcus Nordmyr, sekreterare Kristian Bengts. Miljöns välfärd, ordförande Stefan Wik, sekreterare Hannu Kärjä. Certifieringskommittén, ordförande Hannu Kärjä, sekreterare Maija Lahti. Djurens välfärd och kommittén för sjukdomsbekämpning, ordförande Marko Meriläinen, sekreterare Pirjo Aronen. Forskningskommittén, ordförande Markku Kujanen, sekreterare Jussi Peura. Rehurukkanen, ordförande Isto Kärkäinen, sekreterare Pirjo Aronen. ProFur är medlem i Arbetseffektivitetsföreningen, European Federation for Animal Science, European Fur Breeders Association/Fur Europe, Föreningen för bekämpning av djursjukdomar, Landsbygdens Arbetsgivareförbund, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK, Maatalouden Erikoisyhdistysten Liitto, ProAgria Landsbygdscentralernas Förbund, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC Svenska Lantbrukssällskapens Förbund, Tidskrifternas Förbund, Turkiskaupan liitto. PROFURS LEDNINGSGRUPP Verksamhetsledare Marja Tiura Vice verksamhetsledare och verksamhetsledare, PSTK Hannu Kärjä (djurens och miljöns välfärd) Laboratoriedirektör Pirjo Aronen (laboratoriet och foder) Verksamhetsledare, SÖP Kristian Bengts, från april (farmarens välfärd) Ombudsman Steven Frostdahl, till slutet av mars (farmarens välfärd) Kommunikationsdirektör Liisa Hakola Ekonomi- och personalchef Tiina Helmi Forskningsdirektör Jussi Peura, från början av året (forskning) Revisorer CGR-samfundet Ernst & Young Oy, Helsingfors CGR Anders Björk, ersättare CGR Tatu Huhtala, Seinäjoki Medlemmar Förändring ÅRSBERÄTTELSE 2015 ÅRSBERÄTTELSE

9 FINLANDS PÄLSDJURSUPPFÖDARES FÖRBUND rf FINLANDS PÄLSDJURSUPPFÖDARES FÖRBUND rf KONCERNRESULTATRÄKNING KONCERNBALANSRÄKNING ORDINARIE VERKSAMHET Farmarens välfärd Intäkter , ,00 Personalkostnader , ,17 Avskrivningar 1 030, ,75 Övriga kostnader 689, , , , , ,80 Djurens och miljöns välfärd Personalkostnader , ,15 Avskrivningar , ,50 Övriga kostnader , , , , , ,14 Laboratoriet och foder Intäkter , ,31 Personalkostnader , ,53 Avskrivningar , ,06 Övriga kostnader 2 338, , , , , ,86 Intressebevakning Intäkter , ,25 Personalkostnader , ,52 Avskrivningar 3 444, ,07 Övriga kostnader , , , , , ,78 Forskning och produktutveckling Intäkter ,84 0,00 Personalkostnader , ,20 Avskrivningar 630,23 840,30 Övriga kostnader , , , , , ,28 Administration Personalkostnader , ,74 Avskrivningar , ,83 Övriga kostnader , , , ,54 Katastrofhjälpringen Intäkter 2 575, , ,36 0,00 Överföring till ringen ,25 0, ,20 0,00 Plasmacytoshjälpringen Intäkter , , , ,31 Överföring till ringen , ,31 0,00 Underskott , ,40 TILLFÖRDA MEDEL Medlemsavgifter , Underskott , ,53 INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET Intäkter , , , , , ,71 Under-/överskott , ,18 Statsunderstöd , ,00 RÄKENSKAPSPERIODENS UNDER-/ÖVERSKOTT EUR ,84 EUR ,18 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter , ,83 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier , ,93 Placeringar Aktier och andelar , ,67 Katastrofhjälpringen Placeringar , ,42 Plasmacytoshjälpringen Placeringar , ,15 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,50 Fordringar Kortfristiga fordringar Kontofordringar , ,85 Lånefordringar , ,45 Övriga fordringar , ,64 Resultatregleringsfordringar , , , ,44 Kassa och bank , ,91 EUR ,57 EUR ,85 PASSIVA EGET KAPITAL Dispositionsfond , ,24 Låneamorteringsfond , ,57 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,18 Räkenskapsperiodens under-/överskott , , , ,17 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Lån från Katastrofhjälpringen , ,18 Lån från finansinstitut , , ,00 598,195,18 Katastrofhjälpringen Skuld till ringens medlemmar , ,42 Plasmacytoshjälpringen Skulder , ,15 Kortfristigt främmande kapital Skuld till leverantörer , ,02 Övriga skulder , ,56 Resultatregleringsskulder , , , ,93 EUR ,57 EUR ,85 16 ÅRSBERÄTTELSE 2015 ÅRSBERÄTTELSE

10 FINLANDS PÄLSDJURSUPPFÖDARES FÖRBUND rf FINLANDS PÄLSDJURSUPPFÖDARES FÖRBUND rf RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ORDINARIE VERKSAMHET Farmarens välfärd Intäkter , ,00 Personalkostnader , ,17 Avskrivningar 1 030, ,75 Övriga kostnader , , , , , ,80 Djurens och miljöns välfärd Personalkostnader , ,15 Avskrivningar , ,50 Övriga kostnader , , , , , ,14 Laboratoriet och foder Personalkostnader ,28 137, Avskrivningar 1 102, Övriga kostnader , , , ,97 Intressebevakning Intäkter , Personalkostnader ,68 344, Avskrivningar 3 444,05 4, Övriga kostnader , ,59-707,448, , , ,78 Forskning och produktutveckling Intäkter ,84 0,00 Personalkostnader , ,20 Avskrivningar 630,23 840,30 Övriga kostnader , , , , , ,28 Administration Personalkostnader 601,469, ,74 Avskrivningar , ,83 Övriga kostnader , , , ,54 Katastrofhjälpringen Intäkter 2 575, , ,36 0,00 Överföring till ringen ,25 0, ,20 0,00 Plasmacytoshjälpringen Intäkter , , , ,31 Överföring till ringen ,87 0, ,31 0,00 Underskott , ,51 TILLFÖRDA MEDEL Medlemsavgifter , ,87 Underskott ,97-1, ,64 INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET Intäkter , , , , , ,95 Under-/överskott , ,31 Statsunderstöd , ,00 RÄKENSKAPSPERIODENS UNDER-/ÖVERSKOTT EUR ,04 EUR ,31 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar , ,08 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier , ,84 Placeringar Aktier och andelar , ,75 Katastrofhjälpringen Placeringar , ,42 Plasmacytoshjälpringen Placeringar , ,15 RÖRLIGA AKTIVA Fodringar Långsiktiga fordringar Lånefordringar ,00 0,00 Kortfristiga fordringar Kontofordringar , ,46 Lånefordringar 1 615,965, ,45 Övriga fordringar , ,49 Resultatregleringsfordringar 2 448, , , ,87 Kassa och bank , ,45 EUR ,27 EUR ,56 PASSIVA EGET KAPITAL Dispositionsfond , ,24 Låneamorteringsfond , ,57 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,92 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,04 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Lån från Katastrofhjälpringen , ,18 Katastrofhjälpringen Skuld till ringens medlemmar , ,42 Plasmacytoshjälpringen Skuld till ringens medlemmar 9 347, ,58 Skuld till FPF 0,00 358,72 Allmänna medel 0, ,88 Resultatregleringsskulder , , , ,15 Kortfristigt främmande kapital Skuld till leverantörer , ,45 Övriga skulder , ,70 Resultatregleringsskulder , , , ,77 EUR ,27 EUR ,56 18 ÅRSBERÄTTELSE 2015 ÅRSBERÄTTELSE

11 NOTER TILL KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS BOKSLUT NOTER TILL BOKSLUTEN REDOGÖRELSE FÖR KONCERNBOLAGEN Koncernens moderbolag är Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund rf (FPF), Vanda. Koncernens dotterbolag är Fin FurLab Oy Ab i Vasa, som i sin helhet ägs av FPF och som inledde sin ordinarie verksamhet i september En kopia av koncernbokslutet finns att få via webbadressen eller moderbolagets huvudkontor, PB 5, Vanda. FPF äger aktier i Saga Furs Oyj. Aktierna representerar 61,7 procent av det totala röstetalet. Saga Furs Oyj, Helves Stiftelse och Reino Rinnes Stiftelse ingår inte i FPF-koncernens bokslut liksom inte heller Kannuksen tutkimustila Luova Oy, som under räkenskapsperioden blev ett intressebolag i koncernen. Koncernbokslutet ger därigenom en riktigare bild av FPF-koncernens resultat och ekonomiska ställning. TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER Koncernbokslutet har upprättats enligt förvärvsmetoden. Koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder har eliminerats. JÄMFÖRELSEUPPGIFTER FRÅN FÖREGÅENDE RÄKENSKAPSPERIOD na för produktions- och byggteknologi ingår i resultaträkningen under forsknings- och produktutveckling, som föregående år har ändrats för att motsvara den nya praxisen. NOTER TILL BOKSLUTEN TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Totala intäkter , , , ,49 Totala kostnader , , , ,29 Överföring till hjälpringarna , , , ,11 Under-/överskott , , , ,31 AVSKRIVNINGAR Anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna har avskrivits enligt följande plan: Ombyggnadsutgifter linjärt 10 år Övriga utgifter med lång verkningstid linjärt 5 år Maskiner och apparatert 25 % restvärdesavskrivning Inventarier 25 % restvärdesavskrivning Anläggningstillgångar vars anskaffningspris varit under euro har bokförts som årsutgift. PENSIONSKOSTNADER Pensionskostnaderna redovisas på prestationsbasis. Det finns inget pensionsansvarsunderskott. BESTÅENDE AKTIVA OCH AVSKRIVNINGAR Placeringstillgångarna har värderats till anskaffningspris eller till bokslutsdagens marknadsvärde om detta varit lägre. De immateriella och materiella tillgångarna ingår i balansräkningen som direkta anskaffningsutgifter med avdrag för avskrivningar enligt plan. Aktiverade investeringar har avskrivits enligt plan. BIDRAG TILL MODERBOLAGET Erhållna statsbidrag ingår i resultaträkningsposten statsunderstöd. PRINCIPER FÖR KOSTNADSFÖRDELNING Verksamhetssektorerna har påförts sina specifika kostnader samt en del av de gemensamma kostnaderna. Vid beräkningen av andelen gemensamma kostnader har upphovsprincipen följts så exakt som möjligt. INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET Intäkter Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Utdelningsintäkter , , , ,50 Placeringsfondernas vinstandelar , , , ,84 Återställande av värdenedskrivning 4 679, , , ,50 Ränteintäkter , , , ,33 Övriga finansieringsintäkter ,48 0, ,56 0,00 Intäkter totalt , , , ,17 Investeringskostnader , , , ,02 Värdenedskrivning ,93 0, ,93 0,00 Räntekostnader , ,39-74,19-704,20 Övriga finansieringskostnader -139,13 0,00-139,13 0,00 totalt , , , ,22 Investerings- och finansieringsverksamhet tot , , , ,95 PERSONALKOSTNADER Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Löner och arvoden , , , ,69 Pensionskostnader , , , ,29 Övriga lönebikostnader , , , ,62 Totalt , , , ,60 Personalstyrkan under räkenskapsperioden i genomsnitt Fast anställda Visstidsanställda Totalt MEDLEMSAVGIFTER Egentliga medlemsavgifter eur tot eur/st eur tot eur/st Årlig grundavgift per farm ,00 170, ,00 170,00 Avgift per valp ,68 Per mink-/illervalp (90 %) 0,14 Per räv-/finnsjubbsvalp (90 %) 0,28 Avgift per producerat skinn ,80 Per producerat mink-/illerskinn 0,14 Per producerat räv-/finnsjubbsskinn 0,28 Avgift per parad hona ,73 Per parad mink-/illerhona 0,71 Per parad räv-/finnsjubbshona 1,26 Avgift per avelshona ,07 Per mink-/illeravelshona 0,71 Per räv-/finnsjubbsavelshona 1,26 Extra medlemsavgift För djurens välfärd ,00 0,00 Medlemsavgiftsintäkter totalt , ,87 20 ÅRSBERÄTTELSE 2015 ÅRSBERÄTTELSE

12 NOTER TILL BOKSLUTEN NOTER TILL BOKSLUTEN FÖRÄNDRINGAR I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARNA Övriga utgifter med lång verkningstid Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget utgiftsrest , , ,08 341,60 ökning under räkenskapsperioden , , , ,60 minskning under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 0,00 avskrivningar under räkenskapsperioden , , , ,12 Utgiftsrest , , , ,08 Maskiner och inventarier utgiftsrest , , , ,41 ökning under räkenskapsperioden , , , ,40 minskning under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 0,00 avskrivningar under räkenskapsperioden , , , ,97 Utgiftsrest , , , ,84 AKTIEINNEHAV Aktier i Saga Furs Oyj st andel av antal röster antal röster seriens aktier per aktie totalt Serie A ,3 % Serie C ,6 % Totalt ,0 % av alla aktier = 61,7 % av hela röstetalet Bokföringsvärdet av värdeandelarna i Saga Furs Oyj uppgår till ,40 euro. Deras marknadsvärde per utgjorde ,00 euro beräknat enligt marknadsvärdet av C-seriens aktier ( / 17,04 euro/st). Aktier i Fin FurLab Oy Ab Moderbolaget FPF äger hela aktiestocken i Fin FurLab Oy Ab, som verkar i Pälshuset i Vasa. Aktier i Kannuksen tutkimustila Luova Oy Moderbolaget FPF äger 38 procent av aktiestocken i forskningsfarmen Luova Oy i Kannus. Under räkenskapsperioden 2014 var Luova Oy:s resultat ,72 euro och bolagets eget kapital ,38 euro. Koncernens övriga aktier och andelar Andelar vars värde tidigare nedskrivits återställdes till anskaffningsvärdet eller till ett lägre marknadsvärde och en del av andelarna nedskrevs till marknadsvärdet Efter återställandet utgjorde bokföringsvärdet av övriga aktier och andelar (frånsett värdeandelarna i Saga Furs Oyj) sammanlagt ,40 euro. Per var bokföringsvärdet av de offentligt noterade aktier och andelar som ingår i övriga aktier och andelar ,40 euro, medan deras marknadsvärdet var ,17 euro. MODERBOLAGETS FORDRINGAR OCH SKULDER TILL BOLAG INOM KONCERNEN Långfristiga fordringar på företag inom koncernen ,00 0,00 Kortfristiga fordringar på företag inom koncernen , ,40 Kortfristiga skulder till företag inom koncernen 408,37 490,85 EGET KAPITAL OCH FONDER SAMT FÖRÄNDRINGAR I DESSA Eget kapital Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Dispositionsfond , , , ,24 Låneamorteringsfond , , , ,57 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , , , ,92 Räkenskapsperiodens under-/ överskott , , , ,31 Totalt , , , ,04 KATASTROFHJÄLPRINGEN Saldo , ,53 Anslutningsavgifter 2 503, ,00 Katastrofersättningar ,36 0,00 Utbetalda andelar , ,31 Räntor 74,19 704,20 Saldo , ,42 KATASTROFHJÄLPRINGENS BALANSRÄKNING Aktiva Placeringar/FPF , ,42 Passiva Skuld till hjälpringens medlemmar , ,42 PLASMACYTOSHJÄLPRINGEN Saldo , ,65 Av farmarna via Saga Furs Oyj uppburet stöd , ,80 Understöd från FPF , ,92 Extra stöd från FPF ,64 0,00 TUnderstöd från lokalföreningarna , ,68 Bidrag för djuranskaffningar 0, ,00 Bidrag för testning från de allmänna medlen , ,57 Bidrag för testning från medlemmarnas medel , ,46 Övriga kostnader -0,64-1,28 Ränteintäkter 353,84 657,60 Återbetalda andelar ,71-130,76 Ändring i resultatregleringsposter 2 342, ,57 Saldo , ,15 PLASMACYTOSHJÄLPRINGENS BALANSRÄKNING Aktiva Fordran/FPF ,08 0,00 Placeringar/Pietarsaaren OP (Jakobstad) 764, ,39 Förskottsbetalningar till Fin FurLab Oy Ab 0,00 0,00 Resultatregleringsfordringar 14, , , ,15 Passiva Skuld till hjälpringens medlemmar 9 347, ,58 Skuld till FPF 0,00 358,72 Allmänna medel 0, ,88 Resultatregleringsskulder , , , ,15 22 ÅRSBERÄTTELSE 2015 ÅRSBERÄTTELSE

13 NOTER TILL BOKSLUTEN GARANTIER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER GIVNA PANTER SOM SÄKERHET FÖR EGEN SKULD Koncernen 2015 Skuld till Katastrofhjälpringen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget , , , , , , , , , , , ,00 De pantsatta aktiernas bokföringsvärde De pantsatta aktiernas marknadsvärde LEASINGANSVAR Koncernen 2015 Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Förfaller till betalning nästa räkenskapsperiod , , , ,24 Förfaller till betalning senare , , , ,13 Totalt , , , , , ,17 MODERBOLAGETS ANSVARSFÖRBINDELSER FÖR DOTTERBOLAGET Moderbolagets borgen för dotterbolaget ERHÅLLNA SÄKERHETER Som säkerhet för lånefordran har Saga Furs Oyj pantsatt aktierna i Saga Services A/S. Vanda den 23 mars 2016 Kenneth Ingman Lasse Joensuu Stefan Wik Markku Kujanen Isto Kärkäinen Marko Meriläinen Marcus Nordmyr Marja Tiura 24 ÅRSBERÄTTELSE 2015 ÅRSBERÄTTELSE

14 FINLANDS PÄLSDJURSUPPFÖDARES FÖRBUND RF PB 5 (MÅRTENSBYVÄGEN 5) VANDA TEL I FAX STKL.VANTAA@PROFUR.FI PB 92 (KUNGSGÅRDSVÄGEN 58 A) VASA KONTAKTUPPGIFTER I FAX STKL.VAASA@PROFUR.FI LAYOUT AWA IDEA 26 ÅRSBERÄTTELSE 2015