Årsberättelse. Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund. Verksamhetsledarens översikt. 3. Farmarens välfärd. 4. Djurens välfärd. 5. Miljöns välfärd.

Transkript

1 Årsberättelse 2012

2 Årsberättelse 2012 Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund INNEHÅLL Verksamhetsledarens översikt. 3 Farmarens välfärd. 4 Djurens välfärd. 5 Miljöns välfärd. 7 Laboratoriet och plasmacytosbekämpningen. 8 Intressebevakning. 9 Kommunikation. 11 Forskning och produktutveckling. 12 Medlemmar, organ och personal. 12 Koncernekonomi Revisionsberättelse Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Noter till koncernens och moderbolagets bokslut. 20 2

3 Verksamhetsledarens översikt Det är dags att blicka tillbaka på verksamhetsåret 2012 och för egen del, eftersom jag lämnar förbundet i början av april, att även sammanfatta min andra period som verksamhetsledare. Från början av 2012 började förbundet leva enligt den nya strategi, Pälsbranschens välfärdstreenighet, som slogs fast i slutet av Dess utgångspunkt att bara då farmarna, djuren och miljön alla mår bra, mår pälsbranschen bra har fungerat som ett stabilt och kontinuitetsskapande ramverk för förbundets mål och visioner och som ett dynamiskt och konkret arbetsredskap för hur arbetet organiseras och styrs. Inte bara strategin, utan också verksamhetsplaneringen och -redovisningen samt organisationens arbets- och ansvarsfördelning, har anpassats till de tre välfärdshelheterna, kompletterat med stödfunktionerna laboratoriet, intressebevakningen och kommunikationen, forskningen och förvaltningen. Vi vet vad vi eftersträvar, hur vi vill nå vårt mål och vem som ansvarar för att vi rör oss i rätt riktning. Då kan organisationen också anpassa sig till att människor byts ut. Strategin och målen kan dessutom justeras då det finns anledning till det, utan att allt rivs upp. På sommaren 2012 fick förbundet både en ny ordförande och en ny vice ordförande. Den nya styrelsen satte sin egen prägel på tyngdpunkterna i strategin på samma sätt som min efterträdare Marja Tiura säkert i samråd med styrelsen kommer att vilja göra, då hon blivit varm i kläderna. Vårt strategiska arbetssätt ger en grund för en fungerande balans mellan den kontinuitet och styrfart som behövs för ett långsiktigt arbete och den dynamik och möjlighet till kursjusteringar som behövs i en föränderlig värld. Vi har sett konkreta resultat av vårt sätt att tänka och arbeta. I den nya strategin föresatte vi oss att organisera och effektivera arbetet inom organisationen samt att stärka förbundets närvaro på fältet genom en breddning av rådgivningsverksamheten. Detta har skett. Under fjolåret konstaterade vi också att då man identifierar ett problem eller en utmaning, är det alltid bättre att ta tag i saken själv än att vänta att någon annan gör det för en. Ett exempel är diskussionen om rävarnas storlek. En stor räv är i sig inget problem. Att köparna uppskattar stora skinn av hög kvalitet syns ju i priset. Därför är det naturligt att farmarna genom avel med framgång försökt få fram större rävskinn. Men efter att ha frågat oss om utvecklingen nu redan har gått för långt, lyckades vi vända trenden. Ett annat exempel på hur bra organisationen och medlemskåren kan fungera är det fall av valpsjuka som uppdagades under slutet av året. I början av detta år lyckades vår veterinär snabbt diagnostisera sjukdomen. Därefter isolerade vi farmen och vaccinerade nästan hela landets djurbesättning. Det visar att då det riktigt gäller kan vår näring klara av också snabba ryck. Låt oss ta det som förebild då certifieringen av hela näringen går in i sin slutfas. Vi har redan uppnått att över 80 procent av produktionen är certifierad men det finns ännu en bit kvar till målet. Under 2012 insamlade våra motståndare namn bakom ett medborgarinitiativ för att förbjuda pälsnäringen. Det är i skrivande stund inte slutbehandlat. Jag är optimistisk vad gäller utgången. Men debatten visar tydligt att vår näring är och kommer att vara under luppen och måste kunna visa sig vara värd det förtroende den visas. För som så många gånger tidigare sagts: branschen måste se om sitt eget bord. Annars gör någon annan det. Förbundets ekonomi är också i gott skick i dag. De goda pälspriserna hjälper förstås till. Men samtidigt är det ett resultat av ett långvarigt målmedvetet arbete från styrelsernas sida. Här måste särskilt förbundets tidigare ordförande Ulf Enroth nämnas. Han har gjort en herkulesinsats för branschen och därmed för alla sina kolleger. Jag vill särskilt nämna hans roll i att varumärket Saga i dag är finländskt. Då man avgår frestas man ge ett ord på vägen. Jag ska låta bli att falla för frestelsen, och nöjer mig med att önska min efterträdare Marja, styrelsen, alla mina kolleger och framför allt farmarna all lycka. Ni har en vän i mig, också i framtiden. Michael Hornborg 3

4 Farmarens välfärd Ekonomi För närvarande är den ekonomiska situationen god ute på fältet. Många farmare planerar eller genomför som bäst olika utbyggnadsinvesteringar. Trots att skinnpriserna är på en hög nivå inger de stigande produktionskostnaderna oro. Foderpriserna har gått upp kraftigt samtidigt som tillgången till råvaror inte alltid kan garanteras. Under verksamhetsåret utarbetades en utbildningsplan för näringen. Pellervo ekonomisk forskning (PTT) försåg förbundet med en räknare som ger varje farmare möjlighet att uppskatta valpresultatets inverkan på det ekonomiska resultatet. I september anordnades två företagardagar i Jakobstad. Under den första seminariedagen fick deltagarna fördjupa sig i expertföreläsningar om generationsväxlingar och finansiering av pälsfarmer. I programmet ingick även ett besök på en pälsfarm. Expertföreläsningarna under den andra dagen handlade om olika sätt att effektivera verksamheten på den egna farmen. Arbetarskyddsmyndigheterna tillhandahöll utbildning om olika arbetarskyddsärenden och särskilda frågor kring utländsk arbetskraft. Temat togs upp även i majnumret av Finsk pälstidskrift. Generationsväxlingar och nya farmare En kampanj för rekrytering av nya farmare lyftes synligt fram i riksmedierna. Under året arrangerades fyra informationsträffar för intresserade svin- och fjäderfäproducenter. Informationsträffarna väckte stort intresse, och under året påbörjades ett mentorsystem för nya farmare. I början av år 2013 inleddes ett skräddarsytt utbildningsprogram för nya minkfarmare. De nya farmarna hade möjlighet att skaffa pälsdjur via FurFix. Projektet TURVA Lokalföreningarnas andel av skinnproduktionen säsongen 2011/2012 S.F. 0,1 % S 0,2 % N-T 0,2 % Å 0,2 % S-K 0,6 % S 0,7 % S.F. 2,2 % S-K 1,0 % N-T 0,9 % Under verksamhetsåret färdigställdes Handboken för avbytare inom pälsdjursnäringen. Handboken gavs ut både på svenska och på finska och sändes till alla pälsfarmer i landet. Den postades också till alla kommunala byråer för avbytarservice. Under året utarbetades även en handlingsmodell för företag som tillhandahåller reservarbetskraft. Modellen vidareutvecklades i samarbete med en lokal företagare. SÖP 53,4 % PSTK 45,3 % SÖP 64,9 % PSTK 30,2 % Projektet, som hade inletts år 2010, slutfördes i slutet av verksamhetsåret. Slutrapporten godkändes av projektets styrgrupp. RÄV MINK Projektet finansierades i huvudsak med medel från Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. 4

5 Djurens välfärd Djursjukdomar, hälsovård och veterinärresurser Hälsotillståndet bland pälsfarmernas djur var allmänt taget gott. För att utreda orsaken till olika sjukdomar sändes allt fler djur till Evira för undersökning, vilket innebar att vårdåtgärderna blev allt bättre anpassade efter behovet. Vården av smittsamma ögon-/tassinflammationer gav i huvudsak goda resultat. Det verkar nu allt mer uppenbart att den viktigaste orsaken till inflammationerna är bakterien Arcanobacterium phocae. Planeringen av sjukdomsundersökningarna och fältproverna med djur gick vidare. I början av år 2013 kunde planerna börja omsättas i praktiken. Under sommaren och hösten förekom vaccinationsreaktioner på minkfarmerna. Trots omfattande undersökningar förblev den egentliga orsaken till reaktionerna ouppklarad. Plasmacytossituationen på minkfarmerna har inte förbättrats enligt förväntningarna. På många farmer förekommer alltjämt brister när det gäller att motarbeta plasmacytos. De livliga reparations- och ombyggnadsaktiviteterna på många farmer bidrar möjligen också till att sprida viruset. Diarré hos rävar utreddes genom en pilotundersökning som under de närmaste åren kommer att följas upp i form av en brett upplagd forskningshelhet. Evira förfogar över de preliminära resultaten, och ett slutsammandrag kommer att presenteras i år. Beträffande forskning kring keke-rävar och vissa genetiska sjukdomar har förhandlingar påbörjats med Helsingfors universitets genforskningsgrupp inriktad på hundar. Forskningsplanen preciseras i år, medan de egentliga undersökningarna inleds år Under verksamhetsåret inleddes arbetet på att bygga upp ett hälsovårdssystem för pälsdjur. För systemet skapas en egen webbplats enligt samma modell som Sikava, dvs. hälsovårdssystemet för svinsektorn. Pälsnäringen visades upp för allmänheten i flera repriser under året. På våren besöktes Fur Center av ett antal veterinärstuderande. På hösten föreläste våra veterinärer på Regionalförvaltningsverkets utbildningsdagar i syfte att främja hälsovårdssystemet och utbilda kommunalveterinärerna att göra hälsovårdsbesök på farmerna. Under våren anordnades för farmarna ett seminarium kring djurens välfärd. Vid sidan av näringens egna sakkunniga föreläste flera representanter för Östra Finlands universitet och Föreningen för bekämpning av djursjukdomar. Föreläsningarna handlade om bland annat projektet WelFur, djurens välfärd, hälsovårdssystemet, sjukdomar hos pälsdjur samt de enskilda farmernas möjligheter att bekämpa sjukdomar. Veterinärresurserna inom näringen utökades kraftfullt genom rekryteringen av två nya veterinärer. Till deras uppgifter hör att utreda olika sjukdomar på pälsfarmerna, att obducera döda djur och att erbjuda farmarna rådgivning. 5

6 Certifieringen av pälsfarmer År 2012 certifierades 339 farmer. Av dessa var 159 farmer som fick ett förnyat certifikat, medan antalet nya certifikat var 180. Vid utgången av året var antalet certifierade farmer 658, vilket motsvarar 68 procent av alla farmer och ungefär 77 procent av produktionen. Största delen (82 %) av certifieringsbesöken företogs i juni augusti, som är den bästa tiden för iakttagelser av verksamheten under uppfödningssäsongen och av miljökriterierna. Auditeringar på farmerna utfördes av sju personer. Auditörerna utbildades under våren bl.a. om den lagstiftning som berör pälsfarmerna, ISO 9001-standarden och olika auditeringstekniker. Vidare gavs utbildning i farmhygien och sjukdomsbekämpning samt hur djurprover tas och sänds vidare. Certifieringsresurserna inriktades i första hand på finnsjubbsfarmerna, eftersom Saga Furs Oyj från och med hösten 2012 gick in för att sälja finnsjubbsskinn endast från certifierade farmer. Eftersom ca 95 procent av finnsjubbsfarmerna numera är certifierade, kan man säga att målet uppnåddes väl. Mot slutet av året fokuserade man i stället på rävfarmerna, eftersom auktionsbolaget från och med följande försäljningssäsong accepterar endast certifierade rävskinn för försäljning. Under året specificerades certifieringskriterierna bland annat i fråga om burstorleken för finnsjubb, avlivning av sjuka och skadade djur och utfodring av djuren. De ändrade kriterierna behandlades i Finsk pälstidskrift nr 4/2012. Bland de certifierade farmerna utsågs 36 farmer där den aktuella situationen dokumenterades som ett led i systemets egenkontroll. Avel År 2012 tillämpades systemet Sampo för bokföring av avelsdjur på 260 finländska farmer. Antalet avelshonor i Sampo var , varav minkarna utgjorde 50 %, rävarna 48 % och finnsjubbarna 2 %. Under året utnyttjades Sampo på 68 norska farmer. Det norska pälsuppfödarförbundet svarar för Sampo-rådgivningen till de lokala pälsfarmarna var det sista året för Visual Sampo. Från början av år 2013 gick Saga Furs Oyj över till programmet Web- Sampo. Under hösten 2012 konverterades databaserna från Visual Sampo till WebSampo. Under året inleddes planeringen av ett eventuellt avelsbolag tillsammans med Saga Furs Oyj. Utvecklingsarbetet fortgår år Förbundets kvalitetsarbete Under verksamhetsåret fortgick beredningen av en certifiering av förbundet. Det elektroniska systemet för verksamhetsstyrning (IMS) vidareutvecklades och förbundets kvalitetshandbok bearbetades, så att den innefattar all verksamhet inom förbundet. Tillsammans med personalen gick vi igenom verksamhetsrutinerna, arbetsmätarna och innehållet i kvalitetshandboken. Målet är att förbundet certifieras under innevarande år. Länsveterinärerna, veterinärerna inom näringen och auditörerna sammanträdde två gånger under året för att diskutera färska nyheter inom branschen och resultaten av farminspektionerna. Utbildning år 2012 antal deltagare Seminarium för fodertillverkarna båtseminarium 135 Medieutbildning på finska 9.2 Helsingfors 6 Medieutbildning på finska 13.2 Helsingfors 8 Medieutbildning på svenska 15.2 Helsingfors 6 Inforunda 9.3 Vörå Kaustby 50 Utbildning för veterinärstuderande 23.4 Vanda 25 Utbildningsdag för privata fodertillverkare 25.4 Karleby 14 Friska djur välmående farmare 30.5 Jakobstad 78 Företagardagar Jakobstad 83 Utbildningsdagar för fodercentralsdirektörer Holland 9 Framtidsutmaningar inom rävuppfödning 1.10 Kalajoki 2.10 Kaustby Ylihärmä tot. 130 Internationell skinnutställning Vanda 470 Inforunda 6 och 7.11 Petalax Nykarleby tot Evijärvi Kannus 70 6

7 Miljöns välfärd Myndighetssamarbete och tillståndspraxis Kommittén för miljöns välfärd hade som huvudmål att föra en diskussion med myndigheterna om hur tillståndsprocessen kan påskyndas och hur tillståndspraxisen kan förenhetligas. För farmarna arrangerades sex regionala infoträffar (tre på svenska och tre på finska), där de frågor som behandlades kretsade kring tillståndsprocessen i praktiken, kommunernas/närings-, trafik- och miljöcentralernas (NTM) tillsyn över tillstånd samt miljöfrågor i anslutning till certifieringen av näringen. Tillsammans med Regionförvaltningsverket (RFV) anordnades två diskussionsträffar om tillståndsmyndighetens och pälsnäringens avvikande uppfattningar om processens gång. Kommittén för miljöns välfärd tog initiativet till att såväl tillståndshandläggarna vid RFV som de ansvariga övervakarna vid NTM fick bekanta sig med näringen genom att besöka tre pälsfarmer. På kommitténs förslag fattades beslut om en avgiftsfri förgranskning av miljötillstånd en tjänst som farmarna kan tillgodogöra sig med hjälp av miljöexperter inom branschen. Syftet med tjänsten är att säkerställa enhetliga tillståndsansökningar till myndigheterna och påskynda behandlingen av tillstånden. Vindkraftverk Ett annat viktigt tema berörde byggandet av vindkraftverksparker i närheten av pälsproduktionsområden. De största utmaningarna gäller parkernas avstånd från farmerna och de eventuella problem som kan drabba djuren under valp- och uppfödningsperioden. Problemets omfattning och inverkan på djurens beteende har inte undersökts, men danska farmare har delgett sina egna erfarenheter. Avtal gällande byggande av kraftverk och närområden och detaljerna i dessa avtal utreddes i samråd med MTK och SLC. Under verksamhetsåret inleddes en utredning av olika vårdfiskeprojekt vid den österbottniska kusten. Utredningen utgör underlag för ett kommande projekt med anknytning till fiske och insamling av skräpfisk. Projektet genomförs tillsammans med fiskeorganisationerna och fodersektorn, och det kommer att utnyttjas även i samarbetet mellan pälsnäringen och Östersjöprojektet. Projektverksamhet och myndighetsutlåtanden Kommittén utarbetade och sände ut myndighetsutlåtanden till jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och de lokala NTM-centralerna. 7

8 Laboratoriet och plasmacytosbekämpningen Laboratoriet Förbundets Pälsdjurslaboratorium (T074) bolagiserades Laboratoriet fortsatte därefter sin verksamhet som ett ackrediterat testlaboratorium under namnet Fin FurLab Oy Ab. De anställda övergick som gamla arbetstagare i det nya bolagets tjänst. Laboratoriet har ett kvalitetssystem enligt standarden EN ISO/IEC 17025, och systemet är godkänt och inspekterat av FINAS. År 2012 genomfördes en omfattande ombyggnad av laboratoriet i samband med vilken plasmacytosavdelningen fick nya lokaler. Även avdelningen för mikrobiologi utvidgades. I samband med repararationen uppgraderades plasmacytostestkapaciteten genom att ytterligare en ELISA-linje införskaffades. Plasmacytosavdelningen undersökte ca prover under året. I arbetet för att bekämpa plasmacytos deltog 82 procent av de finländska minkfarmerna. Fin FurLab fungerar som egenkontrollaboratorium för foderblandningscentralerna samt som en av Evira godkänd samarbetspartner för salmonellaundersökningar av myndighetsprover. År 2012 deltog tio foderblandningscentraler i den riksomfattande foderövervakningen. Antalet foderprover som undersöktes var 568. Foderrådgivning De årliga foderdagarna arrangerades i början av året. Bland föreläsarna fanns förutom finländare även sakkunniga från Danmark och Norge. Diskussionen kretsade främst kring resultaten av färska utfodringsundersökningar och sjukdomsläget bland djuren. På våren anordnades tillsammans med Evira en utbildningsdag för de privata fodertillverkarna. Förbundets foderkommitté samarbetade med foderblandningscentralerna i syfte att avreglera införseln av råvaror. Jord- och skogsbruksministeriet (JSM) anordnade ett diskussionsmöte kring pälsnäringen i maj Man diskuterade då tanken på fri införsel av fiskbiprodukter i klass 2 från EU-området och Norge. På hösten presenterade förbundet sin utredning av tillgången till foderråvaror under de närmaste åren. Förbundet föreslog fri införsel av animaliska biprodukter i klass 2 från EU-området. I början av december gav JSM tillåtelse till detta. Plasmacytostestningen i Finland Testade farmer % Antalet minkfarmer % 48 % 48 % 52 % 53 % 62 % 72 % 71 % 71 % 72 % 80 % Totala antalet minkfarmer Antalet testade minkfarmer %

9 Intressebevakning INTRESSEBEVAKNING Pälsnäringen har alltjämt en besvärlig sits på många håll i Europa. Förslag som syftar till att förbjuda pälsnäringen är aktuella i flera länder. I Holland fördes under året en diskussion om dels ett lagförslag för att förbjuda import och försäljning av rävskinn, dels ett förslag att förbjuda uppfödningen av mink. Det först nämnda förslaget kunde avstyras med stöd av principerna för frihandel, men i december godkändes det senare förslaget i parlamentets överhus med rösterna Ur politisk synvinkel är det holländska beslutet besvärligt, även om det knappast påverkar produktionen i Europa åtminstone på kort sikt. Ett oroväckande drag i den diskussion som fördes i Holland var också att man inte längre vädjade till djurens välbefinnande, utan stödde sig på rent etiska aspekter. Förslag som syftar till att förbjuda pälsfarmningen är för närvarande aktuella åtminstone i Tyskland, Slovakien, Polen och Norge. Förbundet har aktivt deltagit i pälsbranschens internationella samarbete inom ramen för de europeiska uppfödarorganisationernas takförbund European Fur Breeders Association (EFBA) och det internationella pälshandelsförbundet International Fur Trade Federation (IFTF), men också genom bilateralt samarbete med andra länders farmarorganisationer. Finland stärkte sina positioner i den internationella intressebevakningen genom att FPF:s ordförande på våren valdes till ordförande för EFBA. Meningen var att IFTF:s och EFBA:s intressebevakning skulle koncentreras under samma tak i Bryssel, men mot slutet av året visade det sig nödvändigt att skjuta upp planen. Diskussionen om det övergripande målet fortgår dock. Den politiska diskussionen om pälsnäringens existens och framtid i vårt land fortgick i livliga tecken. En del djurskyddsorganisationer inledde i maj namninsamlingen för ett medborgarinitiativ i syfte att förbjuda uppfödningen av pälsdjur. I november hade närmare personer undertecknat initiativet. Därmed är det fråga om det första medborgarinitiativet någonsin som tas upp till behandling i riksdagen. De organisationer som bevakar pälsnäringens intressen ifrågasatte inte motståndarnas rätt att utnyttja det nya politiska redskapet. Däremot har de uttryckt sin djupa besvikelse över att det i vårt land finns aktörer som vill lägga ned hela näringen och beröva landet välbehövliga exportinkomster, arbetsplatser och skatteintäkter. Företrädare för pälsnäringen har också påpekat att initiativet i flera avseenden motiveras med stöd av oriktiga uppgifter. De grövsta felen gäller näringens ekonomiska betydelse och sysselsättningseffekter. Även de motiveringar som gäller miljön och djurens välfärd är på många sätt förvrängda eller tendentiösa. Förbundet har under året aktivt informerat beslutsfattarna och den stora allmänheten om sina synpunkter och om olika konstruktiva utvecklingsplaner. 9

10 I september hade förbundets nya ordförande och några representanter för näringen möjlighet att besöka jord- och skogsbruksministern. Diskussionen kretsade kring olika just då aktuella frågor. Till ministern överlämnades även en promemoria om den pågående politiska diskussionen om pälsnäringen och om den akuta bristen på foderråvaror. Ministern informerades också om de ekonomiska utsikterna och utmaningarna samt om hur certifieringsarbetet fortskrider. Inom jord- och skogsbruksministeriet bereds en totalreform av djurskyddslagen. De ansvariga personerna för beredningen utnämndes i september 2012 och har nu inlett sitt arbete. Ministeriet tillsatte en styrgrupp och en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett förslag till ny djurskyddslag. Förbundet är representerat i styrgruppen. Ett annat aktuellt projekt är en revision av bestämmelserna om pälsdjurshållning. När bestämmelserna om pälsdjurshållning i november 2011 ändrades från ett ministeriebeslut till ett beslut av statsrådet meddelade ministeriet samtidigt att man ämnar bereda ett projekt i syfte att revidera kraven för pälsdjurshållning. Utnämningen av en beredande arbetsgrupp håller på att avancera. Till gruppen har kallats en representant för förbundet och en pälsfarmarrepresentant från MTK. Arbetsgruppen inleder sin verksamhet i år. Motståndarna till pälsnäringen har följt den strategi som kännetecknat de senaste åren, dvs. i huvudsak politisk påtryckning och mediepåverkan i stället för skadegörelse och demonstrationer. Förbundets motdrag är att satsa allt mer på proaktiv information, att tydligare föra fram näringens synpunkter i medierna samt att förbinda sig vid total öppenhet. Bland andra viktiga händelser under året kan nämnas: Enligt de uppgifter förbundet inhämtat diskuterades pälsfarmarnas avbytarsystem vid regeringens förhandlingar om sparobjekt, men förslaget ströks ur det slutliga sparpaketet. Förbundet har upprätthållit regelbundna kontakter med myndigheterna för att trygga tillgången till foderråvaror. 10

11 Kommunikation Verksamhetsåret kännetecknades av talrika informationsutmaningar. Förtroendevalda inom förbundet erbjöds fortsatt medieutbildning. Två utbildningsdagar var på finska och en på svenska. Utbildningen fick positiv respons, och i mån av möjlighet kommer motsvarande utbildning att anordnas även år TNS Gallup genomförde i mars en enkät där man genom telefonintervjuer utredde allmänhetens inställning till pälsnäringen. Enligt enkäten förhåller sig 65 procent av svarsgivarna positivt till pälsdjursuppfödningen och till användningen av skinn från certifierade finländska farmer. Andelen gynnsamt inställda svarsgivare var något större än vid föregående mätning. I början av oktober anordnades Öppet hus på pälsfarmerna för andra gången, tillsammans med Saga Furs Oyj. Närmare 100 personer bekantade sig med verksamheten på en pälsfarm på sju olika orter. Evenemanget noterades i flertalet rikstäckande medier. Under året sände förbundet ut fem medlemsbrev och publicerade en ny Pälskalender med en uppdaterad verksamhetshandbok. Framöver kommer medlemsbreven i allt större utsträckning att sändas i elektronisk form. I mars postades en ny statistikbroschyr till alla medlemmar. Förbundet offentliggjorde 15 meddelanden till allmänheten och medierna om evenemang inom förbundet eller med kommentarer om dagsaktuella händelser. Under hösten producerade pälsnäringen en tidning på 8 sidor som delades ut i form av en bilaga till Kauppalehti i mitten av december. Medlemstidningen Förbundets medlemstidning Finsk pälstidskrift och dess finska upplaga Turkistalous utkom med åtta nummer år I enlighet med FPF:s strategi tog tidskriften upp viktiga frågor kring djurens, farmarens och miljöns välfärd. Centrala teman var certifiering, intressebevakning, ekonomi och plasmacytosbekämpning. Utbudet av kolumner breddades från och med årets första nummer genom att signaturen Insatt outsider började kommentera olika aktuella frågor. Från förut har tidningen dessutom en ofta återkommande kolumnist. Pälsnäringens livskraft och starka medvind avspeglade sig även på tidningen. År 2012 ökade nämligen totalantalet sidor med 64. Samma tendens gjorde sig gällande i reklamintäkterna, som ökade med drygt 20 procent från året innan. I december 2012 gavs tidskriften ut i exemplar på svenska och lika många på finska. Tidskriften sändes till Saga Furs Oyj:s kunder i de övriga nordiska länderna och till medlemmarna i Turkiskaupan liitto. Maj- och novembernumret sändes även till pälsnäringens intressegrupper. Liksom tidigare ingick årsberättelsen som bilaga till majnumret. På hösten påbörjades en uppdatering av förbundets webbplats. Meningen är att förbundets webbplats inklusive medlemssidorna ska integreras med Turkistieto.fi. Den förnyade webbplatsen kommer att färdigställas fram till sommaren I samarbete med Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto (MTK) deltog förbundet i januari i Educa-mässan, som under två dagar besöktes av drygt människor engagerade i utbildningsfrågor. Educa erbjuder ett utmärkt tillfälle att marknadsföra verksamheten kring skolsändebud. I november deltog förbundet i ELMA-mässan med besökare, ett nytt rekord. PÄLS

12 Forskning och produktutveckling Enligt en uppdaterad strategi koncentrerades planeringen, styrningen och koordineringen av forskningen till förbundets forskningskommitté. Den tidigare utredningen av finländska räv- och minkskinns livscykel följdes upp av ett forsknings- och utvecklingsprojekt där möjligheterna att vidareutveckla hanteringen av pälsdjursspillning kartläggs. Projektet kommer att utvisa om pälsdjursspillning kan utnyttjas som råvara vid produktion av biogas. Målet är att skapa beredskap för en regional biogasanläggning som drivs med pälsdjursspillning. Även Mellersta Österbottens förbund deltar i finansieringen av projektet. Projektet ger också möjlighet att genom mätningar uppdatera uppgifterna om hur mycket spillning och urin rävarna och minkarna producerar samt att analysera möjligheterna att utveckla en maskindriven spillningshantering vid skugghusen. En utredning i syfte att klargöra paruppfödningens inverkan på minkhonornas välbefinnande och beteende påbörjades under året och kommer att fullföljas år Utvecklingsprojektet Pälsfarm 2020 med målet att trygga pälsdjurens välfärd och den finländska pälsproduktionens konkurrensförmåga fortgick under verksamhetsåret. NTM-centralerna i Österbotten bidrar med merparten av projektets finansiering under åren Pellervo ekonomisk forskning (PTT) genomförde två utredningar kring produktionsekonomin och näringens ekonomiska betydelse. Vid utredningen av pälsproduktionens lönsamhet jämfördes produktionen av skinn av varierande storlek med beaktande av effekterna på valpresultatet. Som ett led i utredningen producerades en kalkylmodell för farmerna. Vidare granskades möjligheterna att öka lönsamheten genom individuell utfodring. Utredningen av de skatteintäkter pälsnäringen genererar klargjorde skatteintäkterna under åren specificerade enligt skatteslag och skattetagare. Enligt utredningen fanns det år 2011 tio finländska kommuner där pälsnäringens andel av kommunens (eller församlingens) skatteintäkter översteg 4 procent. Under året deltog företrädare för näringen i en av JSM tillsatt arbetsgrupp för utredning av pälsdjurens avlivning. En ny EU-förordning om djurskydd i samband med avlivning trädde i kraft i början av MTT gav ut anvisningar om god praxis vid avlivning av minkar. För farmarna utarbetades särskilda anvisningar för att underlätta införandet av en gemensam praxis. MTT började under året sammanställa motsvarande anvisningar för avlivning av rävar. Medlemmar, organ och personal Medlemmar Alla konstituerande medlemmar i FPF är alltjämt medlemmar i centralorganisationen. År 2012 hade medlemsföreningarna följande antal medlemmar som betalat medlemsavgift enligt stadgarna: Medlemmar Förändring Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening rf (SÖP) Pohjois-Suomen Turkiseläinten Kasvattajat ry (PSTK) Savo-Karjalan Turkistuottajat ry (S-K) 11-1 Fodrets sammansättning 2012 Foderblandningscentralernas produktion 379 milj. kg 2,0 % 2,5 % Övrigt 6,7 % Fett och olja 9,6 % Proteinfoder 43,6 % 14,6 % Vatten Nylands Tavastlands Pälsdjursuppfödare rf (N T) Satakunnan Turkiseläinten Kasvattajat ry (S) 7 0 Sydvästra Finlands Pälsdjursuppfödare rf (S.F.) 6 0 Ålands Pälsodlarförening rf (Å) 1 0 Totalt ,0 % Sädfoder Foderfisk och biprodukter från fisket Biprodukter från köttförädlingen Årsmöte Förbundets stadgeenliga årsmöte hölls i Vanda. Alla medlemsföreningar med undantag av Savo-Karjalan Turkistuottajat ry var representerade vid mötet. Personal Antalet anställda inom koncernen år 2012 var i snitt 35 personer. 12

13 Styrelsen 2012 Styrelsen 2012 (inom parentes den lokalförening medlemmen representerar och personlig ersättare) Ulf Enroth, ordförande fram till årsmötet (SÖP, Kent Herrgård) Kenneth Ingman, ordförande från årsmötet (SÖP, Johan Mattbäck) Esa Rantakangas, vice ordförande fram till årsmötet (PSTK, Jorma Kauppila) Lasse Joensuu, vice ordförande från årsmötet (PSTK, Olli-Pekka Hietamäki) Markku Kujanen (PSTK, Jorma Eilonen) Isto Kärkäinen (S-K, N-T, S, S.F., Å, Ari Starck) Marko Meriläinen, från årsmötet (PSTK, Jorma Kauppila) Marcus Nordmyr, från årsmötet (SÖP, Kent Herrgård) Stefan Wik (SÖP, Tobias Andersson) Styrelsen sammanträdde 11 gånger under året. Max Arhippainen fungerade som styrelsens sekreterare. FPF är medlem i Arbetseffektivitetsföreningen European Fur Breeders Association Förbundet för finländskt arbete Föreningen för bekämpning av djursjukdomar Landsbygdens Arbetsgivareförbund Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK Maatalouden Erikoisyhdistysten Liitto ProAgria Landsbygdscentralernas Förbund Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC Svenska Lantbrukssällskapens Förbund Tidskrifternas Förbund Turkiskaupan liitto FPF:s ledningsgrupp 2012 Verksamhetsledare Michael Hornborg Vice verksamhetsledare och direktör Hannu Kärjä (miljöns välfärd) Direktör Max Arhippainen (samhällsrelationer och kommunikation) Laboratoriedirektör Pirjo Aronen Direktör Kristian Bengts (farmarens välfärd) Direktör Taina Haarahiltunen (djurens välfärd) Av styrelsen utnämnda arbetsgrupper Farmarens välfärd, ordförande på våren Lasse Joensuu och på hösten Marcus Nordmyr, sekreterare Kristian Bengts Djurens välfärd, ordförande på våren Kenneth Ingman och på hösten Marko Meriläinen, sekreterare Taina Haarahiltunen Miljöns välfärd, ordförande Stefan Wik, sekreterare Hannu Kärjä Rehurukkanen, ordförande Isto Kärkäinen, sekreterare Pirjo Aronen Forskningskommittén, ordförande Markku Kujanen, sekreterare Timo Mikkola och Max Arhippainen Revisorer CGR-samfundet Ernst & Young Oy, Helsingfors CGR Anders Björk, Vasa, ersättare CGR Tatu Huhtala, Seinäjoki 13

14 Koncernekonomi Redovisningsperiodens resultat uppvisade ett överskott på ca euro. Förbundet bolagiserade sin laboratorieverksamhet i syfte att behålla sin status som ett allmännyttigt samfund. Bolaget Fin FurLab Oy Ab (tidigare FPF-Info Ab) förvärvade laboratorieverksamheten inklusive förmögenhetsposterna och inledde sin ordinarie verksamhet i september De anställda på laboratoriet övergick samtidigt i aktiebolagets tjänst. Förbundet äger hela aktiestocken i bolaget. Koncernens moderbolag är förbundet, medan Fin FurLab Oy Ab är dess dotterbolag. Koncernbokslutet har upprättats enligt anskaffningsutgiftsmetoden. Koncernens resultaträkning presenteras enligt en modell som motsvarar den nya strategin, vilket innebär att dotterbolaget står för laboratoriet och foderverksamheten. Forskningen och produktutvecklingen fokuserade på undersökningar gällande djurens välbefinnande och utfodring. Inom förvaltningen fortgick beredningen av förbundets kvalitetsarbete. Medlemsavgifterna inbringade cirka euro. Statsbidraget från jord- och skogsbruksministeriet användes för ekonomi- och foderrådgivning. Koncernens budget för 2013 utvisar ett underskott på nästan euro. I enlighet med strategin fokuseras verksamheten även framöver på att främja välfärdsdimensionerna genom rådgivning, intressebevakning och effektiva stödfunktioner. Det danska Andelsselskabet Saga Furs of Scandinavia sålde både Saga-varumärkena och Design Centrefastigheten till Saga Furs Oyj i juni Andelslagets extra bolagsstämma beslutade att det överskott som uppstått återbetalas till medlemmarna i maj 2012 innan andelslaget försätts i likvidation. Andelslagets likvidation fortgår. Genom återbetalningen av överskottet inkasserade förbundet i enlighet med andelslagets stadgar och ingångna avtal en intäktspost av engångsnatur på ,18 euro. Intäkterna från investerings- och finansieringsverksamheten ökade tack vare utdelningsintäkterna på cirka euro från Saga Furs Oyj. Förbundet är den största aktieägaren i Saga Furs Oyj, och dess aktier representerar 61,7 procent av det totala röstetalet. Medlen som placerats i SEB är utspridda i både finländska och utländska fonder med låg och medelstor risk. För en del av de aktier vars värde tidigare skrivits ned skrevs värdet upp på nytt. Den ordinarie verksamhetens underskott var ca euro. Inom ramen för farmarnas välfärd gick man in för att rekrytera nya farmare samt anställde en person för att utveckla produktions- och byggtekniken. För att främja djurens och miljöns välfärd anställdes tre auditörer och en veterinär. Arbetet på att skapa ett hälsovårdssystem för pälsdjur påbörjades. Till laboratoriet och foderfunktionerna anställdes en patologiveterinär. I Pälshusets laboratorium genomfördes en omfattande renovering och införskaffades en ELISA-linje till. I likhet med föregående år inriktades stora satsningar på intressebevakningen, informationen och medlemstidningen. Medlemsavgiftsflödet % 44 % 45 % Grundavgifter Avelshoneavgifter Avgifter per skinn 14

15 15

16 KONCERNRESULTATRÄKNING ORDINARIE VERKSAMHET Farmarens välfärd Intäkter , ,72 Personalkostnader , ,90 avskrivningar 2 158, ,84 övriga kostnader , , , , , ,72 Djurens och miljöns välfärd Intäkter , ,05 Personalkostnader , ,79 avskrivningar 4 251, ,38 övriga kostnader , , , , , ,61 Laboratoriet och foder Intäkter , ,53 Personalkostnader , ,49 avskrivningar , ,01 övriga kostnader , , , , , ,80 Intressebevakning Intäkter , ,85 Personalkostnader , ,23 avskrivningar 4 353, ,82 övriga kostnader , , , , , ,68 Forskning och produktutveckling Intäkter , ,68 Personalkostnader , ,50 avskrivningar 60,32 80,43 övriga kostnader , , , , , ,97 Administration Personalkostnader , ,03 avskrivningar 2 086, ,69 övriga kostnader , , , , , ,59 Katastrofhjälpringen Intäkter 6 061, , , ,03 Överföring till ringen ,70 0, ,18 0,00 Plasmacytoshjälpringen Intäkter , , , ,76 Överföring till ringen ,05 0, ,91 0,00 Underskott , ,37 TILLFÖRDA MEDEL Medlemsavgifter , ,16 Grundavgifter , , , ,16 Underskott , ,21 INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET Intäkter , , , , , ,29 Under-/överskott , ,08 Intäkter av engångsnatur ,18 0,00 Statsbidrag , ,00 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT EUR ,95 EUR ,08 16

17 KONCERNBALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter , ,92 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier , ,52 Placeringar Aktier och andelar , ,89 Katastrofhjälpringen Placeringar , ,04 Plasmacytoshjälpringen Placeringar , ,62 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,88 Fordringar Kortfristiga fordringar Kontofordringar , ,57 lånefordringar , ,14 övriga fordringar , ,95 resultatregleringar , , , ,51 Kassa och bank , ,44 EUR ,75 EUR ,82 PASSIVa EGET KAPITAL Dispositionsfond , ,24 Låneamorteringsfond , ,57 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,67 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,56 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Lån från Katastrofhjälpringen , ,48 Lån från finansinstitut , ,07 0, ,48 Katastrofhjälpringen Skuld till ringens medlemmar , ,04 Plasmacytoshjälpringen Skuld till ringens medlemmar , ,62 Allmänna medel , ,11 Resultatregleringar , , , ,62 Kortfristigt främmande kapital Skuld till leverantörer , ,45 Övriga skulder , ,55 Resultatregleringar , , , ,12 EUR ,75 EUR ,82 17

18 FINLANDS PÄLSDJURSUPPFÖDARES FÖRBUND rf RESULTATRÄKNING ORDINARIE VERKSAMHET Farmarens välfärd Intäkter , ,72 Personalkostnader , ,90 avskrivningar 2 158, ,84 övriga kostnader , , , , , ,72 Djurens och miljöns välfärd Intäkter , ,05 Personalkostnader , ,79 avskrivningar 4 251, ,38 övriga kostnader , , , , , ,61 Laboratoriet och foder Intäkter , ,53 Personalkostnader , ,49 avskrivningar 622, ,01 övriga kostnader , , , , , ,80 Intressebevakning Intäkter , ,85 Personalkostnader , ,23 avskrivningar 4 353, ,82 övriga kostnader , , , , , ,68 Forskning och produktutveckling Intäkter , ,68 Personalkostnader , ,50 avskrivningar 60,32 80,43 övriga kostnader , , , , , ,97 Administration Personalkostnader , ,03 avskrivningar 2 086, ,69 övriga kostnader , , , , , ,59 Katastrofhjälpringen Intäkter 6 061, , , ,03 Överföring till ringen ,70 0, ,18 0,00 Plasmacytoshjälpringen Intäkter , , , ,76 Överföring till ringen ,05 0, ,91 0,00 Underskott , ,37 TILLFÖRDA MEDEL Medlemsavgifter , ,16 Grundavgifter , , , ,16 Underskott , ,21 INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET Intäkter , , , , , ,45 Överskott 8 105, ,24 Intäkter av engångsnatur ,18 0,00 Statsbidrag , ,00 Räkenskapsperiodens överskott EUR ,52 EUR ,24 18

19 BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 683, ,92 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier , ,52 Placeringar Aktier och andelar , ,39 Katastrofhjälpringen Placeringar , ,04 Plasmacytoshjälpringen Placeringar , ,62 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 0, ,88 Fordringar Kortfristiga fordringar Kontofordringar , ,57 lånefordringar , ,14 övriga fordringar , ,95 resultatregleringar , , , ,51 Kassa och bank , ,61 EUR ,99 EUR ,49 PASSIVA EGET KAPITAL Dispositionsfond , ,24 Låneamorteringsfond , ,57 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,65 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,70 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Lån från Katastrofhjälpringen , ,48 Katastrofhjälpringen Skuld till ringens medlemmar , ,04 Plasmacytoshjälpringen Skuld till ringens medlemmar , ,62 Allmänna medel , ,11 Resultatregleringar , , , ,62 Kortfristigt främmande kapital Skuld till leverantörer , ,45 Övriga skulder , ,55 Resultatregleringar , , , ,65 EUR ,99 EUR ,49 19

20 NOTER TILL KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS BOKSLUT Redogörelse för koncernbolagen Koncernens moderbolag är Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund rf (FPF), Vanda. Koncernens dotterbolag är Fin FurLab Oy Ab (tidigare FPF-Info Ab) i Vasa, som i sin helhet ägs av FPF och som inledde sin ordinarie verksamhet i september En kopia av koncernbokslutet finns att få via webbadressen eller moderbolagets huvudkontor, PB 5, Vanda. FPF äger aktier i Saga Furs Oyj. Aktierna representerar 61,7 procent av det totala röstetalet. Saga Furs Oyj, Helves Stiftelse samt Reino Rinnes Stiftelse ingår inte i koncernbokslutet. Tillämpade bokslutsprinciper Koncernbokslutet har upprättats enligt anskaffningsutgiftsmetoden. Koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder har eliminerats. Grupperingen av resultaträkningen har ändrats så, att den är i linje med ProFur-välfärdsstrategin, som infördes under räkenskapsperioden Pensionskostnader Pensionskostnaderna redovisas på prestationsbasis. Det finns inget pensionsansvarsunderskott. Bestående aktiva och avskrivningar Placeringstillgångarna har värderats till anskaffningspris eller till bokslutsdagens marknadsvärde om detta varit lägre. De immateriella och materiella tillgångarna ingår i balansräkningen som direkta anskaffningsutgifter med avdrag för planenliga avskrivningar. På de aktiverade investeringarna har planenliga avskrivningar gjorts. Bidrag till moderbolaget Erhållet statsbidrag ingår i resultaträkningsposten statsbidrag. Bidragen till olika projekt ingår i intäkterna för ifrågavarande sektor. Dessa bidrag har intäktsförts i samma förhållande som kostnaderna har realiserats. Principer för kostnadsfördelning Verksamhetssektorerna har påförts sina specifika kostnader samt en del av de gemensamma kostnaderna. Vid beräkningen av andelen gemensamma kostnader har upphovsprincipen följts så exakt som möjligt. Valutaposter I moderbolagets bokslut har fordringarna och skulderna i utländsk valuta omräknats till euro enligt den kurs Europeiska Centralbanken noterat på bokslutsdagen. Noter till boksluten TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER Koncernen 2012 Koncernen 2011 Moderbolaget 2012 Moderbolaget 2011 Totala intäkter , , , ,65 Totala kostnader , , , ,50 Överföring till hjälpringarna , , , ,09 Överskott , , , ,24 KONCERNENS INTÄKTER AV ENGÅNGSNATUR Det danska Andelsselskabet Saga Furs of Scandinavia sålde Sagavarumärkena och Design Centre-fastigheten till Saga Furs Oyj i juni Andelslagets extra bolagsstämma beslutade att det överskott som uppstått återbetalas till medlemmarna i maj 2012 innan andelslaget försätts i likvidation. Andelslagets likvidation fortgår. Genom återbetalningen av överskottet inkasserade förbundet i enlighet med andelslagets stadgar och ingångna avtal en intäktspost av engångsnatur på ,18 euro för året MODERBOLAGETS INTÄKTER AV ENGÅNGSNATUR FPF sålde sin laboratorieverksamhet till Fin FurLab Oy Ab FPF äger hela Fin FurLab Oy Ab:s (tidigare FPF- Info Ab) aktiestock. Syftet med affärstransaktionen är att effektivera verksamheten i ett separat bolag och att göra affärsverksamhetsstrukturerna klarare. Köpeskillingen för de avtal och immateriella rättigheter som hänför sig till affärsverksamheten och för det övriga affärsvärde som hör samman med affärsverksamheten var euro, vilket ingår i intäkterna av engångsnatur. AVSKRIVNINGAR Anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna har avskrivits enligt följande plan: Övriga utgifter med lång verkningstid linjärt 5 år Maskiner och apparater 25 % restvärdesavskrivning Inventarier 25 % restvärdesavskrivning Anläggningstillgångar vars anskaffningspris varit under euro har bokförts som årsutgift. 20

21 INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET Intäkter Koncernen 2012 Koncernen 2011 Moderbolaget 2012 Moderbolaget 2011 Utdelningsintäkter , , , ,00 Placeringsfondernas vinstandelar , , , ,37 Återställande av värdenedskrivning ,51 0, ,09 0,00 ränteintäkter , , , ,17 Övriga finansieringsintäkter 0, ,42 0, ,42 Intäkter totalt , , , ,96 Investeringskostnader , , , ,19 Värdenedskrivning 0, ,24 0, ,32 Räntekostnader , , , ,00 totalt , , , ,51 Investerings- och finansieringsverksamhet totalt , , , ,45 PERSONALKOSTNADER Koncernen 2012 Koncernen 2011 Moderbolaget 2012 Moderbolaget 2011 Löner och arvoden , , , ,07 Pensionskostnader , , , ,08 Övriga lönebikostnader , , , ,79 Totalt , , , ,94 Personalstyrkan under räkenskapsperioden i genomsnitt Fast anställda Visstidsanställda Totalt MEDLEMSAVGIFTER Grundavgifter 170,00 euro/år 170,00 euro/år Egentliga medlemsavgifter Avgift per producerat skinn Per producerat mink-/illerskinn 0,14 euro 0,14 euro Per producerat räv-/finnsjubbsskinn 0,28 euro 0,28 euro Avgift per avelshona Per mink-/illeravelshona 0,59 euro 0,59 euro Per räv-/finnsjubbsavelshona 1,05 euro 1,05 euro Medlemsavgiftsintäkter totalt ,57 euro ,16 euro FÖRÄNDRINGAR I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARNA Övriga utgifter med lång verkningstid Koncernen 2012 Koncernen 2011 Moderbolaget 2012 Moderbolaget 2011 utgiftsrest , , , ,57 ökning under räkenskapsperioden ,30 0, ,11 0,00 minskning under räkenskapsperioden 0,00 0, ,23 0,00 avskrivningar under räkenskapsperioden , ,65-341, ,65 Utgiftsrest , ,92 683, ,92 Maskiner och inventarier utgiftsrest , , , ,39 ökning under räkenskapsperioden , , , ,65 minskning under räkenskapsperioden 0,00 0, ,88 0,00 avskrivningar under räkenskapsperioden , , , ,52 Utgiftsrest , , , ,52 21

22 AKTIEINNEHAV Koncernens värdeandelar i Saga Furs Oyj andel av antal röster antal röster st seriens aktier per aktie totalt Serie a ,3 % Serie C ,6 % Totalt ,0 % av alla aktier = 61,7 % av hela röstetalet Bokföringsvärdet av värdeandelarna i Saga Furs Oyj uppgår till ,40 euro. Deras marknadsvärde per utgjorde ,50 euro beräknat enligt marknadsvärdet för C-seriens aktier ( / 26,69 euro/st). FPF:s dotterbolag Fin FurLab Oy Ab Moderbolaget FPF äger hela aktiestocken i dotterbolaget Fin FurLab Oy Ab, som verkar i Pälshuset i Vasa. Koncernens övriga aktier och andelar Andelar vars värde tidigare nedskrivits återställdes till anskaffningsvärdet eller till ett eventuellt lägre marknadsvärde Efter denna åtgärd utgjorde bokföringsvärdet av övriga aktier och andelar (frånsett värdeandelarna i Saga Furs Oyj) sammanlagt ,12 euro. Per var bokföringsvärdet för de offentligt noterade aktier och andelar som ingår i övriga aktier och andelar ,66 euro, medan deras marknadsvärde vid samma tidpunkt var ,84 euro. EGET KAPITAL OCH FONDER SAMT FÖRÄNDRINGAR I DESSA Eget kapital Koncernen 2012 Koncernen 2011 Moderbolaget 2012 Moderbolaget 2011 Dispositionsfond , , , ,24 Låneamorteringsfond , , , ,57 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , , , ,65 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,24 Totalt , , , ,70 KATASTROFHJÄLPRINGEN Saldo , ,36 Anslutningsavgifter 3 158, ,85 Katastrofersättningar 0, , , ,56 Utbetalda andelar , ,14 Räntor 2 902, ,00 Saldo , ,04 PLASMACYTOSHJÄLPRINGEN Saldo , ,61 Av farmarna via Saga Furs Oyj uppburet stöd , ,90 Understöd från FPF , ,88 Understöd från lokalföreningarna , ,24 Bidrag för djuranskaffningar , ,00 Bidrag för testning från de allmänna medlen , ,45 Bidrag för testning från medlemmarnas medel , ,31 Ränteintäkter 7 242, ,83 Utbetalda andelar -502,65-735,08 Saldo , ,62 22