Häckningsresultat hos stare i Kvismaren

Transkript

1 Häckningsresultat hos stare i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier. I denna uppsats ska starens häckningsresultat under de tre senaste säsongerna diskuteras närmare. Åren 2006 och 2008 gjordes noggranna studier. År 2007 gjordes bara en holkinspektion strax innan ungarna flög ut. Studieområde och holkar Holkarna i Kvismaren är placerade i fyra grupper: Fiskinge, Hammarmaden, Öby och Ängfallet. I varje grupp ska finnas 25 holkar, tillsammans alltså 0 st. Underhållet har dock inte varit helt perfekt och därför har antalet beboeliga holkar varit lägre. Hösten 2007 gjordes en ordentlig genomgång då ca två tredjedelar av holkarna byttes ut till nya fräscha. Våren 2008 fanns 99 beboeliga holkar. (En holk hade släppt i överkanten från stammen under vintern och hängde upp och ner.) De nya holkarna var alla mårdsäkrade, dvs ingångshålet var förlängt från ca 2,5 till ca 5 cm genom att en extra frontbräda spikats över övre delen av framstycket. Det är nu många år sedan mård fanns i området, men då mårdsäkring är enkel och billig att åstadkomma finns ingen anledning att avstå från denna. Av de gamla holkarna var ca hälften mårdsäkrade enligt två olika modeller, dels med den ovan beskrivna, dels genom att en ca 2 cm grov list spikats på insidan av holken under ingångshålet. Båda modellerna förhindrar att mården med tassen når ner till bobalen, men den invändiga listen har en stor nackdel. Vi upptäckte nämligen 2007 att ungarna i dessa holkar låg blöta i sitt egen träck, uppenbart beroende på att när de gamla fåglarna flög ut med spillningskapseln kolliderade denna, där den delvis hängde ner under näbben, med mårdsäkringslisten och gick sönder. Kanske kan denna effekt ha påverkat hur många ungar som blev flygga i dessa holkar. Alla holkar med mårdlist byttes ut hösten Starens häckningsperiod Staren lägger normalt 4 7 ägg och är tidsmässigt mycket väl synkroniserade vad gäller häckningens start. Vidare läggs ett ägg per dygn och ruvningen påbörjas då sista ägget lagts. Ruvningstiden är 12 dagar och ungarna flyger ut efter dagar. Häckningens start kan definieras av när första ägget läggs. Ett annat kriterium kan vara när ruvningen påbörjas. Häckningens slut kan definieras av är ungarna flyger ut. Observera att en stor äggkull normalt inte får en senare ruvningsstart än en liten kull, de par som lägger stora kullar är i allmänhet de som börjar äggläggningen tidigast. Exakt när ungarna flyger ut kan troligen i någon mån påverkas av väderlek och tillgång på föda. Studiemetodik Genom att besöka holkarna några dagar efter läggstart (som då lätt kan bestämmas genom att kontrollera några holkar vid t ex Ängfallet lite extra noga) kan man avgöra när första boinspektionen bör göras. Holkarna besöks sedan ungefär var femte till var sjunde dag under häckningsperioden och antal ägg och ungar räknas. Vid sista besöket ringmärks ungarna och ca ungar tillvaratas för Miljöprovbankens räkning. Efter häckningen görs ytterligare ett besök då kvarliggande döda ungar registreras. De senaste tre åren har vissa skillnader i studiemetodik förekommit. År 2006 genomfördes studien enligt ordinarie metodik (Svensson 2007) men med tillägget att även gamla starar som befann sig i holken vid inspektionen

2 Tabell 1. Antal beboeliga holkar och aktiva par av stare per år i Kvismaren Antal beboeliga holkar Antal aktiva par Beläggning Grupp Summa Summa i medeltal, % Fiskinge ,7 Hammar ,8 Öby ,2 Ängfallet ,6 Summa ,5 Beläggning per 0 holkar, % 56,3 66,7 70,7 fångades och märktes eller kontrollerades. År 2006 fångades 19 honor och hannar på så sätt, detta på fågelstationens initiativ för att undersöka hemortstroheten. År 2007 fanns ingen personal tillgänglig för en noggrann studie varför bara ett besök gjordes, då för att ringmärka stora ungar och tillvarata ungar till Miljöprovbanken. År 2008 genomfördes studien på nytt enligt ordinarie metodik utan att några gamla fåglar fångades i holken. Resultat Antal häckande par Ett häckande par definieras av att minst ett ägg lagts i färdigställd bobale under starens normala häckningsstart före maj. Enstaka starägg lagda i mesbale (mossa) eller i en holk utan bomaterial räknas inte som aktivt par. Sådana ägg har troligen lagts där av misstag. Antalet häckande par enligt dessa kriterier i de fyra grupperna i inventeringsområdet vid Kvismaren redovisas i tabell 1. För jämförelsens skull redovisas också antalet tillgängliga hela holkar respektive år och en kalkylerad beläggningsprocent för nominellt antal (0) holkar. År 2007 respektive 2008 noterades dessutom 1 respektive 4 par med mycket sen äggläggning (start ca maj). Dessa kullar var små och möjliga omläggningar eller andrakullar och räknas därför inte in vid jämförelser mellan åren i tabell 1. Som framgår av tabellen är beläggningen i tillgängliga holkar %. Utnyttjandet har ökat under perioden. Häckningens start Det bäst definierade kriteriet för tiden för häckning är kanske datumet för läggning av det första ägget. De flesta paren i populationen är väl synkroniserade när det gäller äggläggningen (figur 1). Av figuren framgår att de första stararna började lägga ägg den 26 april 2006 och den 23 april År 2007 gjordes, som redovisats, bara ett besök, men då (25 maj) var de mest försigkomna ungarna nästan redo att flyga ut. Utifrån denna kunskap kan vi räkna oss tillbaka till att de första stararna började lägga ägg redan ca 17 april. År 2007 var också ett rekordtidigt år i hela landet enligt Svensson (2007). På att tiotal andra orter i södra och mellersta Sverige skedde oberoende av breddgrad läggstart april. Mellan åren 2007 och 2008 skiljer det alltså 9 dagar i tid för häckningens start. Någon säker skillnad i start mellan holkgrupperna kan inte utläsas i figuren. 70 respektive 81 % av paren startade häckningen inom tre dagar. Räknat inom fyra dagar blir motsvarande siffror hela 80 % 2006 och 91 % Antal ägg i kompletta kullar I tabell 2 redovisas antal lagda ägg i kompletta kullar 2006 och 2008 (2007 gjordes inga holkinspektioner i äggstadiet). Med kompletta kullar avses häckningar där äggläggningen inte avbrutits och kullen övergivits. Vidare ingår inte de sena kullarna enligt ovan. Totalt baseras uppgifterna 2006 på 54 kullar och 2008 på 65 kullar. Av tabellen framgår att antalet ägg i medeltal varit något högre 2008 än Skillnaderna mellan holkgrupperna är små och kan bero på tillfälligheter. Totalt producerades 289 ägg i kompletta kullar 2006 och 356 ägg En liten del av skillnaden kan förklaras av att det 9

3 En stare inflygande mot holken med mat till sina ungar. Foto: Kaj Krutfelt Antal kullar % inom tre dagar Ängfallet Öby Hammar Fiskinge Antal dagar från 1 april Antal kullar % inom tre dagar Ängfallet Öby Hammar Fiskinge Antal dagar från 1 april Figur 1. Datum för första ägg i bon av stare i Kvismaren 2006 och År 2006 lades första ägget inom tre dagar av 70 % av populationen, under 2008 av hela 81 %.

4 fanns 3 % fler holkar Korrigeras för detta lades det dock fortfarande ca 20 % fler ägg 2008 jämfört med År 2008 var tydligen ett mycket gott häckningsår jämfört med Fyra par valde dessutom 2008 att lägga 13 ägg i sena kullar som inte ingår i medeltalen. Antal ungar i kompletta kullar Antal ungar per kull är ett mindre precist begrepp än start äggläggning och antal ägg i kompletta kullar. Antalet ungar minskar successivt något under uppväxten till följd av knapphet på föda, predation etc. Eftersom besöken i holkarna sker med vissa intervall kan ett relativt säkert mått på häckningsframgången vara antal (ringmärknings-)stora ungar vid sista besöket innan ungarna lämnar boet. Då sker normalt ringmärkning och provtagning. En inspektion kan också göras efter det ungarna flugit ut och då subtrahera kvarliggande döda ungar från antal (ringmärknings-)stora ungar vid sista besöket. Normalt är skillnaden mellan stora ungar och flygga ungar liten. En osäkerhetsfaktor är hur många av eventuellt döda ungarna som verkligen ligger kvar. Ju mindre utvecklade de döda ungarna är ju större är risken att de kastas ut av föräldrarna. I tabell 3 redovisas antal ungar i bon med kompletta äggkullar enligt tabell 2. Andelen stora ungar i förhållande till lagda ägg är desamma 2006 och Därefter försvann ungarna i 7 holkar 2006 under vad man kan kalla oklara omständigheter, se vidare diskussionsavsnittet. Diskussion Inventeringsmetodik Den inventeringsmetodik som användes 2006 och 2008 är den ordinarie för Naturvårdsverkets starprojekt med huvudsyfte att spåra miljögifter. Metodiken kräver schemalagda besök under en månads tid. År 2007 fanns inte personal till annat än ett slutbesök. År 2006 gjordes systematiska försök att fånga de gamla fåglarna i holkarna i samband med boinspektionerna. Vid granskning av inventeringsresultatet kunde inte uteslutas att denna fångst medverkade till Tabell 2. Antal ägg i medeltal i kullar av stare, Kvismaren 2006 och Antal ägg i kompletta kullar Grupp Fiskinge 5,50 5,29 Hammar 5,19 5,53 Öby 5,23 5,50 Ängfallet 5,55 5,60 Medeltal 5,35 5,48 Produktion av ägg fulla kullar avbrutna 7 7 sena 13 Summa Tabell 3. Antal ungar i bon med kompletta kullar. Antal stora ungar i kompletta kullar Grupp Fiskinge 4,50 5,27 4,47 Hammar 4,56 4,86 5,07 Öby 4,31 4,86 4,72 Ängfallet 5,09 4,54 4,73 Medeltal 4,59 4,91 4,69 Andel stora ungar av ägg, % Produktion av ungar 85,8? 85, stora ungar döda innan flygga -34 -? -9 sena +5? +11 Summa troligen flygga 214 <= att ett -tal kullar övergavs i ägg- eller ungstadiet. Misstanken stärktes av att 2007, då bara ett besök gjordes, var häckningsresultatet betydligt bättre trots färre beboeliga holkar. Inför ordinarie studie 2008 beslöts därför att inga gamla fåglar skulle infångas. Endast ringmärkning av ungarna fick ske vid sista besöket. Inga kullar i sent ungstadium gick heller förlorade 2008 i jämförelse med 7 stycken

5 Starens störningskänslighet Vid alla biologiska studier har forskaren en svår balansgång att gå mellan att samla så mycket data som möjligt om studieobjektet och risken att genom för närgånget studium orsaka fel i indata. Det finns många exempel där vissa arters störningskänslighet vid fångst av honan på boet (t ex talgoxe, trädkrypare, Anders Enemar i brev) kan vålla felaktiga slutsatser. Störningarna kan också ha en partiell påverkan som kan vara svår att upptäcka då den maskeras av andra faktorer, t ex predation på ägg eller ungar i boet. En fråga om starens störningskänslighet till den sedan 50 år aktive ringmärkaren Jan-Erik Nilsson i Tranås resulterade i följande svar: Jag betecknar även staren som känslig för störning, främst under slutet av äggläggningen och början av ruvningen. Vid besök i en tät holkgrupp med starar i Kvismaren går det ofta ett allmänt larm bland stararna när den första holken öppnas av inventeraren. Alla häckfåglar inom hörhåll flyger då upp i en flock och varnar. Man kan misstänka att den sociala staren kan påverka sina grannar till ett mer stressat beteende i täta grupper än om paren bor mer utspridda. Häckningsresultat De aktuella holkgrupperna är placerade i fina starbiotoper i anslutning till vidsträckta betesmarker som sköts enligt de regler som gäller för naturreservatet Kvismaren. Beläggningen % ligger relativt högt jämfört med övriga studieområden och har ökat de senaste åren. Även antalet ägg per kull och antal ungar ligger i topp bland undersökta områden (Svensson 2007). Produktionen av stora ungar har ökat med ca % per år mellan 2006 och Antalet aktiva par och produktionen av ungar 2008 var den högsta sedan starten Studien bekräftar att stararna är mycket väl synkroniserade till varandra när det gäller äggläggningens start (figur 1) men inte alls till almanackan. Vädret styr tydligen helt äggläggningens start, det skiljde så mycket som ca 9 dagar mellan 2007 som var rekordtidigt och 2008 som var mera av ett normalår. Populationsutveckling Starens populationsutveckling redovisades av Sondell (2008). Där framgick att populationen ökat i genomsnitt från drygt 40 par 1988 till ca 55 par per 0 holkar 2007, i medeltal med 0,8 par per år. Givetvis har variationerna varit relativt stora, från 31 par bottenåret 1994 till 69 par 2003, nu slaget av 70 par Därtill kommer 4 sena kullar 2008, varav några kan vara andrakullar. Utvecklingen kan utan tvekan tillskrivas de goda biotopförutsättningarna omkring Kvismarsjöarna. Arealen betsmark och antalet betesdjur har ökat starkt på senare år. Några slutsatser Starpopulationen i holkgrupperna i Kvismaren mår idag bra och visar prov på hög beläggning och utmärkt häckningsresultat. År 2008 nåddes ett rekordresultat både när det gällde antal par, ungfågelproduktion och små förluster under ungarnas uppväxttid. Studieresultatet indikerar att man ska avstå från att fånga gamla starar i boet för ringmärkning och kontroll. År 2006 övergavs % av kullarna, troligen av denna anledning. Vill man mårdsäkra starholkarna bör man göra detta genom att förlänga ingångshålet, inte genom att sätta en list på insidan av holken under ingångshålet. Tack Ett tack till Gunnar Niklasson som genomförde fältarbetet 2006 och 2008 och till Sören Svensson för givande diskussioner om starens häckningsbiologi. Referenser Sondell, J Staren forskningsobjekt sedan 1960-talet. Fåglar i Kvismaren 23: 2 6. Svensson, S Bevakning av häckningsframgången hos staren. Årsrapport Dokument från Ekologiska institutionen, Lunds universitet. 12