Rapport från skogsrestaurering på Mickelsörarna
|
|
- Andreas Joakim Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Rapport från skogsrestaurering på Mickelsörarna med fiskgjusen i fokus Porträtt av fiskgjusens unge. Matts Finnlund Rapporten skriven av: Ralf Wistbacka, lägerkoordinator 2014.
2 Ralf Wistbacka 2 1. Tidpunkt och arrangörer Det sjunde lägret arrangerades Arrangörer var Ostrobothnia Australis r.f. (OA) i samarbete med Oravaisnejdens Naturvetarklubb (ONK) samt Forststyrelsen/ Österbottens Naturtjänster (VFN). Lägerkoordinator Ralf Wistbacka (OA) var ansvarig för det praktiska genomförandet av lägret. Gun Dahlvik från OA innehade det administrativa ansvaret för lägret. Lägret finansierades med bidrag från Ålandsbankens miljökontobonus och Forststyrelsen. Gun Dahlviks administrativa insats finansierades av Svensk- Österbottniska Samfundet. De medel som erhållits av Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond reserverades för användning år Lägerdeltagare 1. Karl Hamberg Malax 2. Ronny Strömberg Larsmo 3. Albin Strömberg Larsmo 4. Ingmar Nybäck Pedersöre 5. Lotta Haldin Korsholm 6. Max Haldin Korsholm 7. Axel Haldin Korsholm 8. Ralf Wistbacka Larsmo 9. Birthe Wistbacka Larsmo 10. Annica Finne Jakobstad Bild 1. Ingmar, Ronny och Albin på väg till Mickelsörarna. 3. Logistik Lägerdeltagarna åkte ut 3.8. kl från Norrskat med Olof Jerns båt. Transporterna på Mickelsörarna sköttes med Carina Rönns och Rafael Palms båtar, som vi hyrde under hela lägret. Den goda tillgången på båtar var en avgörande orsak till att lägret kunde genomföras så bra. Vädret var detta år extremt bra med solsken, temperaturer kring 30 grader och svaga vindar. Endast på söndag kväll hindrade en kortvarig åskby utomhusvistelse. Lägret avslutades den 6.8. kl då Olof Jern avhämtade deltagarna. Detta år hade vi igen som lägerkock Annica Finne, som tillsammans med sin kollega Birthe Wistbacka skötte om förplägnaden på ett strålande sätt.
3 3 4. Talkoarbete i skogen Restaurering av skog Den huvudsakliga uppgiften för lägret var att färdigställa återställandet av tallplanteringar vid Kackurviken och på Kulinkar. Restaureringen innebär att öppningar höggs upp i en år gammal ensidig tallplantering för att gynna gran och lövträd. Genom ringbarkning skapades död ved i öppningarnas kanter. År 2014 gjordes i huvudsak ringbarkning. 4.2 Kackurviken-Stora Källskäret Bild 2. Figur 1. Kackurviken med provytor. På figur 1 (ca 10 ha) upptogs år 2013 sju luckor med en diameter på ungefär 30 m i en enhetlig tallskog. Endast ett fåtal träd ringbarkades och provyta 229 åtgärdades överhuvudtaget inte. År 2014 ringbarkades alla provytor och tallar fälldes i provyta 229 (bild 2, tabell 1). Planen var uppgjord av Raimo Rajamäki och Jouni Elonen (Dnr 313/42/2010). Dessa provytor fanns på GPS-navigatorer. Det underlättade märkbart fältarbetet. Tabell 1. Åtgärder på figur 1 vid Kackurviken år Provyta 228 och 229 ringbarkades med motorsåg, de övriga med barkningsjärn. Provytorna förenades.
4 4 Bild 3. Figur och provytor på Kulinkar Kulinkar-Stora Källskäret Planen innefattar ca 20 ha 40-årig tallskog på åtta figurer (bild 3). Områdets skog är rätt mångformig. Förutom områden som domineras av planterad tallskog finns där unga granar (DBH, dvs. diameter vid brösthöjd, var ca cm, höjd m) samt björk (DBH ca. 5 cm, höjd ca. 7 m). Ställvis finns också unga rönnar (DBH ca. 3 cm, höjd ca. 3 m) och här och var finns stora tallar (DBH ca. 40 cm och höjd ca.18 m). Steniga områden och rena rönn-björkbestånd medtogs ej i åtgärdsförslagen. Fältarbetet gjordes av Jussi Helin och Anna Källberg. Planen skrevs av Carina Järvinen (Dnr MH 3673/2013/04.02). Under restaureringslägret år 2013 förverkligades största delen av åtgärdsförslagen. I 28 provytor fälldes tallar och i 16 av dessa ringbarkades också tallar. Antalet blev färre än planerat i fyra rutor. I två av dem berodde detta på att de tallar som stod kvar var för grova att ringbarka. Fyra provytor gjordes så stora att de utgjorde en stor yta d.v.s. rutorna 8 och 9 samt 5 och 7. År 2014 slutfördes ringbarkningen för 12 provytor och i provyta 23 förbättrades ringbarkningen genom att förlänga det barkade avsnittet med cm. En ruta åtgärdades varken 2013 eller 2014, p.g.a. att den stod för nära ett bebott fiskgjusbo. Åtgärderna presenteras noggrannare i tabell 2.
5 Tabell 2. Antalet ringbarkade tallar & ringbarkare på provytor i Kulinkar år Provyta 19 och 20 ringbarkades med motorsåg, de övriga med barkningsjärn. 5 Genom åtgärderna år 2014 kunde vi öka mängden liggande död ved på Kulinkar med 12,5 m 3. I detta område har man inte röjt bort lövträd och förutsättningarna för att en naturenlig blandskog på sikt skall uppkomma är goda! På Bässreveln, som restaurerades 2010 och 2011 hade man röjt bort alla lövträd i ett tidigt skede av skogsodlingen och de björkar som etablerat sig där bedömdes inte vara livskraftiga trots friställningen. De var klena och kvistar fanns bara nära toppen. Björkarna i Kulinkar - Kackurviken hade stadigare stam och kvistar på 2/3 av stammen. Merparten av de provytor vi åtgärdat under årens lopp ( ) påminner dessbättre om Kulinkar-Kackurviken!
6 6 4.4 Resultat 2014 I Kackurviken och på Kulinkar färdigställdes påbörjade åtgärder på figurer med en sammanlagd yta på 31 ha. 372 tallar behandlades. 57 fälldes och 315 ringbarkades. Mängden död ved på de åtgärdade figurerna ökade totalt med 50,3 m 3! Det var också glädjande att notera att det fanns rikligt med gran, björk och rönn som kan ta för sig av de luckor som lägerdeltagarna ordnade. Mängden död ved/ figur framgår av bild 3. Bild 4. Resultat för åtgärderna år 2013 och 2014 på Kulinkar och i Kackurviken. * = åtgärdad figur. Färgerna anger andelen död ved som m 3 /ha. Mängden död ved på figuren vid Kackurviken var 13,1 m 3 /ha. På Kulinkar var mängden som lägst 1,6 m 3 /ha och i övrigt var den 3-10 m 3 /ha och som mest 14,5 m 3 /ha (bild 3). Innan åtgärderna inleddes var mängden död ved i praktiken Sammanfattning Under åren har deltagarna i skogslägren åtgärdat totalt 105 ha tallplanteringar. Tack vare talkoarbetarna är mängden död ved per hektar åtminstone 3-10 m 3 /ha. I en del områden är mängden död ved m 3 /ha. Den låga förekomsten av död ved i ekonomiskogar är en av orsakerna till att mer krävande arter inte kan förekomma i dem. Lika viktigt är att åtgärderna berett plats för uppkomsten av en naturenlig blandskog där mera död ved uppkommer då skogen får utvecklas naturenligt.
7 7 Pertti Malinen Bild 5. Ronny, Albin och Karl bygger skrakholkar. Ralf Wistbacka Bild 6. Ringbarkning i Kulinkarområdet. Bild 7. Albin arbetar. Ralf Wistbacka Bild 8. Max, Lotta och Axel arbetar.
8 8 5. Övrigt naturvårdsarbete 5.1. Konstgjorda bon för fiskgjuse Matts Finnlund meddelade att de båda bon som tidigare (2009 och 2010) byggts nu var bebodda med två respektive tre ungar i bona. Boet på södra delen av Källskäret var nu bebott fjärde året i rad och boet på Kulinkar för andra gången! Bild 9. Två ungar i boet på Södra Källskäret. Matts Finnlund Ett nytt bo byggdes på den nordvästra delen av Källskäret år Boet byggdes i en 20 m hög tall på en liten kulle. Det var den finaste platsen för ett fiskgjusbo vi dittills hade hittat. Förväntningarna för år 2014 var således högt ställda. Boet var dock tomt och någon hade fört bort bomaterialet vi lyft upp i talltoppen. Endast bottnen och kvistkransen fanns kvar. Enligt Matts Finnlund kan den skyldiga vara en korp eller en havsörn.. Bild 10. Boet på nordvästra Källskäret år Markus Hartman
9 9 Enligt Matts Finnlund var år 2014 ett dåligt år för fiskgjusen i norra Kvarken. Det visade sig att de två lyckade häckningarna på Mickelsörarna utgjorde 1/3 av de lyckade häckningarna år Detta motiverade byggandet av ännu ett fiskgjusbo. Vi fick tillstånd av Christer Tidström att bygga ett bo i hans skog. Hur vi än sökte hittade vi ingen lämplig tall. Det bästa alternativet var en grov gran med tillräcklig höjd - 22 m. Också detta bo kom således att vara på ca 20 m höjd och med fin utsikt över en liten sjö. Granens DBH var 70 cm så den borde nog hålla. Ingmar Nybäck lyckades med byggandet uppe i grantoppen trots att temperaturen i skuggan var ca 31 grader.. Bild 11. Boet och utsikten från boet. Ingmar Nybäck Det finns ett stort behov av att bygga flera konstgjorda bon för fiskgjuse i Kvarken. En stor del av de bon som byggts är ur spel då boträdet stjälpt. Andra har övertagits av havsörn och berguvar kan ta ruvande honor. De goda resultaten på Mickelsörarna visar att nya konstgjorda bon fyller sin uppgift. 5.2 Utplacering av holkar Lägerdeltagarna placerade ut sju holkar för storskrake, 12 holkar för knipa och en för pärluggla. Merparten av holkarna placerades ute på små skär långt från de större öarna därför att mården skall ha svårare att hitta dem. Holkar placerades också på holmar invid farleden mellan Källskär och Villskär. Ett fåtal holkar placeras på större öar. Ralf Wistbacka Bild 12. Ronny, Albin och Axel transporterar holkar.
10 Ralf Wistbacka 10 Bild 13. Skrakholkarna (röd cirkel) och knipholkarna (blå cirkel) på Hamngrund och Fjärdsören. Bild 14. Skrakholkarna (röd cirkel) och knipholkarna (blå cirkel) på Stora Källskäret, Källskärsbådan, Aspskäret (pärluggla), Krokskäret och Kulinkar. Ronny, Albin och en knipholk vid Kulinkar.
11 Behovet av holkar för skrake och knipa är uppenbart och då såväl villabor som markägare är välvilligt inställda borde denna verksamhet utvecklas ytterligare. Vi har inte hittat en enda holk av nyare modell på Mickelsörarna. Förekomsten av mård utgör likväl ett problem och innan holknätet utökas bör användningsgraden och häckningsresultatet i holkarna utvärderas. Sammanlagt har nästan 60 holkar för skrake och knipa satts ut Sammanfattning Talkolägret år 2014 var ett mycket trevligt och samtidigt effektivt arrangemang. Målsättningen att en gång åtgärda alla skogar, som Forststyrelsen äger på Mickelsörarna och som är i behov av restaureringsåtgärder, är nu nådd. Det finns nog ändå möjligheter att komplettera de provytor som gjorts och utföra andra åtgärder för att öka mångfalden i de planterade skogarna. Vi hann inte inventera förekomsten av lom på alla de nio häckningsflottar som placerats ut På basen av endagsinventeringar i maj 2010 och 2011 förefaller det som om förekomsten av storlom och smålom är överraskande liten och en ny inventering vore på sin plats. OA planerar att göra en inventering av holkar och boflottar i maj år På Mickelsörarna finns det också behov av att restaurera småvatten. Detta gäller bl.a. den norra delen av Mellanfladan samt utloppet från Hemträsket. På lokalt håll finns ett intresse för ett samarbete kring restaurering av bäckar och kulturmarker. Utsättning av holkar för storskrake och knipa kunde kompletteras med utplacering av andra holkar. Förekomsten av bohål i tallplanteringarna är alarmerande låg. Under årens lopp har lägerdeltagarna kunnat söka upp eller tipsa havsörnsgruppen om för dem okända havsörnsbon. Vi har tipsat om ett nybyggt bo och två gamla bon. Det är viktigt att konstgjorda fiskgjusbon inte placeras för nära havsörnens bon. Det finns alltid en risk att havsörnen stör häckningarna. Det var med detta i åtanke som Matts Finnlund rekommenderat platsen för det konstgjorda bo vi byggde Då lägret inleddes studerade vi ett av våra fiskgjusbon med tubkikare från naturstationen. Ungarna satt i boet och såg välmående ut - men på tisdag kväll var boet tomt. Det berodde på att ungarna hade lämnat boet och nu satt i tallarna invid! I närheten av det andra boet såg vi de två flygga ungarna då vi förde ut knipholkar. Från stationen kan man också se det nybyggda boet. Dagen efter vi byggde det hade någon redan hittat det och satt i en grantopp en bit ifrån och bedömde boets potential. Fågeln i fråga var inte en fiskgjuse utan en adult havsörn. Vi får väl se hur det går...
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Jonas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten jonas.grahn@lansstyrelsen.se Bakgrund Vajsjön, strax utanför Norsjö samhälle, är en av Västerbottens läns få riktiga
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merRapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun
RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merRestaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur
Läs merLättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs merFåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008
Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Foto: Björn Sjögren 2 Sammanfattning På uppdrag av Velamsundstyrelsen, Nacka kommun, har i Velamsunds naturreservat under hösten 2007 och året 2008 (t.o.m.3/12
Läs merÖvning 2 - Frågesport
Övning 2 - Frågesport Denna övning är en frågesport som kan utföras på många olika sätt, individuellt eller i lag. Några förslag ges nedan. Övningen passar grupper på 1-20 elever. Syfte: Frågesporten syftar
Läs merAnsökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merUtvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd
SKYDD AV TRÄD FLODA CENTRUM 001-040 Lerums Kommun Vegetation & Infrastruktur AB Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd Bakgrund Skrivandes var på syn vid Floda Centrum Lerums kommun 2014-02-27.
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merRemissvar till Program för Landvetter Park
Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-
Läs merVäg E22 yta invid Vramsån
RAPPORT 2015:67 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2, 2015 Väg E22 yta invid Vramsån Skåne, Kristianstad kommun, Västra Vram socken, Skättilljunga 62:1 Bo Friman RAPPORT 2015:67 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2,
Läs merE18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka
E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig
Läs merFÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015. www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden. Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo.
FÄRNEBOFJÄRDEN Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015 www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden Välkommen tillfärnebofjärdens nationalpark Färnebofjärdens nationalpark är ett unikt älvlandskap.
Läs mer2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Läs merFörord. Umeå i februari 2004. Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Viltvårdsnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten
Älginventering från flyg i Nordmaling och på Holmön 2004 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av viltvårdsnämnden i Västerbottens län efter rekommendation av Jägareförbundet Västerbotten.
Läs merKartläggning av atlantisk vårtlav
Kartläggning av atlantisk vårtlav Pyrenula occidentalis Högalidsberget i Forshälla socken, Västra Götalands län Rapport 2008:80 Rapportnr: 2008:80 ISSN: 1403-168X Text: Svante Hultengren Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merUtvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport
2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock
Läs merNaturreservat i Säffle kommun
Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merMed det basta fran Oland! LINDBY. Tomt om hela 6 455 kvm på mellersta Öland med ett lantligt läge på lugn återvändsväg!
Med det basta fran Oland! LINDBY Tomt om hela 6 455 kvm på mellersta Öland med ett lantligt läge på lugn återvändsväg! OM ÖLAND Öland är Sveriges näst största ö och dess minsta landskap. Ön är sedan 1972
Läs merAdaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång
Läs merSammanställning av SFV:s skogsbruk 2012
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merText och foto: Hans Falklind/N
Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong
Läs merFör att använda sifferkrypto använder man en rektangel om 5 gånger 6 bokstäver.
Nämnarens kryptoskola 8. Sifferkrypto lärarsida För att använda sifferkrypto använder man en rektangel om 5 gånger 6 bokstäver. Siffror från 0 till 5 ovanför och 5 till 9 till vänster om rektangeln anger
Läs merStrandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merTrelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16
Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Gruppen kan tänka sig att detta område utnyttjas för servicefunktioner, ex. förskola. Förskolan får på så sätt närheten till skogen och havet utan att behöva korsa vägen.
Läs merUttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län
Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen
Läs merBåtliv i sjö och hav
Båtliv i sjö och hav I Olofströms kommun finns det mer än 200 sjöar som är större än en hektar - en av dem är Halen som är Blekinges största sjö. Genom kommunen flyter också flera åar. Många har en båt
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merMisslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport
Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merrapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Läs merSynpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Läs merVerkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen
Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen 2010 Med stöd av Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), Kemera-lagen, kan METSO-objekt tryggas Målet är att trygga till
Läs merÖrnar i Falun. En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006. Falu Fågelklubb
Örnar i Falun En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006 Falu Fågelklubb Sammanfattning Vi som under denna vinter jobbat med utfodringen och bevakningen är: Lars Lagerqvist (åtelansvarig och eldsjäl),
Läs merInventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun.
Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun. Bakgrund Undertecknad har haft i uppdrag att inventera eventuell förekomst av hasselmus i detaljplaneområde för bostäder i östra
Läs merAnna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial
Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merFågelfaunan i Larsmo. Rune Jakobsson & Ralf Wistbacka
Fågelfaunan i Larsmo skärgård 1990-2013 Rune Jakobsson & Ralf Wistbacka Innehållsförteckning 1. Förord 2. Historik 3. Undersökningsområdet 4. Fågelskären och deras ekologiska särdrag 5. Fågelskärens skyddsstatus
Läs merBilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merBrista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Läs merDELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN
SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2012 Pär Eriksson Johan Persson Tomas Loreth PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se
Läs merInventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och
Läs merInventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Linnégatan
Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Linnégatan 2 (14) Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Linnégatan. 2012 Diarienummer: 795/12 Text: Emil
Läs merFagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra.
Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagereds socken kan erbjuda mycket allt ifrån avskildhet, lugn
Läs merTrafiköar för en bättre trafiksäkerhet.
Trafiköar för en bättre trafiksäkerhet. För att öka trafiksäkerheten på bostadsgator är vår erfarenhet att trafiköar i betong åstadkommer en fartdämpning som är till gynnar trafiksäkerheten inom våra bostadsområden.
Läs merALLMÄNT OM PLANERINGEN AV SKÄRGÅRDSOMRÅDET
Sibbo kommun Avdelning för teknik och miljö/ markanvändningsenheten PB 7 04131 SIBBO Ärende: Utlåtande gällande utkastet till delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo kommun. Hänvisning: Begäran
Läs merPaddling genom Ströms Vattudal 28/7-2/8 1980
Paddling genom Ströms Vattudal 28/7-2/8 1980 28/7 29 km Start vid 13-tiden uppe i Kvarnbergsvattnets nordvästra hörn, ett par km från norska gränsen (vid bron över Brännälvens utlopp). Strålande sol och
Läs merMossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde
Mossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde Kompletterande arkeologisk utredning, etapp 1, inför planerad industribyggnation, Båraryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merGrönholmarnas naturreservat
Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör
Läs merDetaljplan för BERGHEM 16:2. Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING. ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/0291 214
ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/0291 214 Detaljplan för BERGHEM 16:2 Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättat 2010-11-01, reviderad 2011-04-04 Planarkitekt Åsa Svensson 1 (8) HANDLINGAR
Läs merBILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN
1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merFörslag till nytt naturreservat
Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby
Läs merRAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län
RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merEntita Längd: 13-14 cm Utseende: glänsande svart hjässa, har en liten svart hakfläck. Bor: lövskog, trädgårdar, i hela Sverige utom Gotland Bo: hålbyggare Mat: spindlar, insekter, frön, lägger upp förråd
Läs merKanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Läs merRapport om vårt uteklassrum - första etappen.
Projektnummer: LER-2013-06000 Rapport om vårt uteklassrum - första etappen. Bild 1. Skolgårdseftermiddag vid stationen Uteklassrummet. Bakgrund För flera år sedan ordnade vi en miljövecka för f-3. En dag
Läs merKronviltprojektet i Kolmården
Kronviltprojektet i Kolmården Lägesrapport 2008 Grimsö Forskningsstation Institutionen för ekologi, SLU 730 91 Riddarhyttan E-post: Anders.Jarnemo@ekol.slu.se Telefon: 070-5733274 Kronviltprojektet i Kolmården
Läs merÅtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas
Läs merGuideprogram 2015. Guidningar och utflykter i natur och parkmiljöer i Motala kommun
Guideprogram 2015 Guidningar och utflykter i natur och parkmiljöer i Motala kommun Välkommen ut i naturen! Årets program innehåller som vanligt en härlig blandning av guidningar och utflykter runt om i
Läs merUtdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen
Läs merPlanhandling Detaljplan för HÅKANSÖN 60:1 MFL Piteå kommun, Norrbottens län
Dnr. PB 2015-61 Version Plannr. 2 D 2066 Planhandling Detaljplan för HÅKANSÖN 60:1 MFL Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: ROLLES PLAN & BYGGKONSULT Postadress 941 85 PITEÅ Besöksadress Svartuddsvägen
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merMetapopulation: Almö 142
141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om
Läs merStart för Mattestigen. Promenera till Vindskyddet
Start för Mattestigen Promenera till Vindskyddet Hur många skålar till bokollon finns i burken? Hur många skålar tror du att det behövs för att det skall väga lika mycket som burken? Ta upp en bokollonskål
Läs merInfrastruktursektorn
Infrastruktursektorn Lindesplanaden stadens gröna ryggrad 26.11.2015 Med hänvisning till infrastrukturnämndens arbetsprogram 2015 om en plan för underhåll och förnyelse av Esplanadparken har markenheten
Läs merLjusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning
Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning
Läs merLINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13
Rapport Arendus 2014:30 LINDE DUCKARVE 1:27 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13 Vid RAÄ Linde 13:1 Linde socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan
Läs merRockArt in Northem Europe RANE
RockArt in Northem Europe RANE PM över inventering i Ramsele socken, Angermanland, Västernorrlands län Bern! Ove Viklund, Kulturmiljövårdarna AB i Härnösand PM 2003: 1 INLEDNING I detta PM redovisas den
Läs merNorra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse
Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär
Läs merKängurutävlingen Matematikens Hopp 2001
Kängurutävlingen Matematikens Hopp Del A 1.. Teckningarna föreställer talen, och med sina spegelbilder. Hur ska nästa teckning se ut? A B C D E Maria har sju pinnar. Hon bryter en mitt itu. Hur många pinnar
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merAnteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012
Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar
Läs merNATURINVENTERING SKUTHAMN
RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande
Läs merKontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7
PM 1(19) Datum 2013-03-05 Enheten för geografisk information Lennart Svensson lennart.svensson@skogsstyrelsen.se Tfn 26131 Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 Innehåll
Läs merBildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merBergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.
Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är
Läs mer2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009
2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merFörvaltningsåtgärder för skarv. Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011
Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 av Stockholms Stad/Idrottsförvaltningen/Fiske
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merDOM 2013-09-18 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 DOM 2013-09-18 Stockholm Mål nr M 3634-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-03-22 i mål nr M 3445-12, se
Läs merNYA BOSTÄDER I MARKHEDEN
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:06 NYA BOSTÄDER I MARKHEDEN Särskild utredning Markheden 4:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck NYA BOSTÄDER I MARKHEDEN Särskild utredning Markheden
Läs merInventering av häckande råka i Uppsala kommun 2014
Fredrik Friberg och Peter Schmidt Inventering av häckande råka i Uppsala kommun 2014 Råkan (Corvus frugilegus) har uppvisat en alarmerande minskning runt Uppsala under den senaste 25 årsperioden. Under
Läs merPTKS på vikingatåg i österled mars 2014
PTKS på vikingatåg i österled mars 2014 I fjol hade PTKS:s aktive lagledare, Björn Hjortsberg, gjort upp med sin motsvarighet i Helsingfors, B- O Estlander HVS/Mäntti-Niskat, att föreningarna skulle mötas
Läs mer