Övning 2 - Frågesport

Transkript

1 Övning 2 - Frågesport Denna övning är en frågesport som kan utföras på många olika sätt, individuellt eller i lag. Några förslag ges nedan. Övningen passar grupper på 1-20 elever. Syfte: Frågesporten syftar till att ge eleverna kännedom om hur djuren ser ut och hur stora de är, ge information om dess grundläggande ekologi (vad de äter, hur de bor, om de är dag- eller nattaktiva osv.) samt kännedom om att de är väldigt sällsynta. Plats: Klassrummet eller utomhus. Övningen kan även genomföras som en tipspromenad. Förberedelser: Den här övningen är lämplig som avslutande övning då man repeterar det som tagits upp i tidigare genomgång samt i experimenten. Så här gör man: Frågorna finns nedan i detta dokument. Rätt svar anges efter frågorna tillsammans med en tabell med lite fakta. Det rätta svaret på samtliga frågor är alltid ett av de fyra stora rovdjuren: björn, varg, lodjur eller kungsörn. Vill ha frågorna utskrivna till en tipspromenad, finns de även layoutade för detta ändamål på ett blad i pärmen. Alternativ 1: Lägg ut fällarna från varg, lodjur och björn samt kungsörnsfjädrarna från rovdjursväskan så att de syns ordentligt. En efter en får eleverna varsin fråga som de får läsa upp. När eleven läst sin fråga, får han eller hon välja att gå och ställa sig vid det skinn/fjädrar som kommer från det djur de tror är det rätta svaret på frågan. När de ställt sig vid skinnet ska de låta som det djur de tror är rätt svar. ar ylar, lokatter fräser eller jamar, Björnar säger raaaaaoooooww (som Baloo i Mowgli) och kungsörnen visslar Ooooiiiiii. Alternativ 2: I en enklare variant läser läraren upp frågan och den som kan svaret får räcka upp handen och låta som det djur man tror är rätt svar. Alternativ 3: Dela upp eleverna i två lag. Läraren läser upp frågorna och räknar de båda lagens poäng. Det lag som kan svaret räcker upp handen. När läraren ber om svaret ska den som svarar låta som det djur man tror är rätt svar. Svarar man fel eller säger djurets namn istället för läte får andra laget chans att svara på frågan. Alternativ 4: Gör en tipspromenad av frågorna. Frågor samt tipstalonger finns färdiga att kopiera/skriva ut i pärmen eller på CD:n i dokumentet frågor för utskrift.

2 Fråga: Vilket rovdjur väger mest? Svar: Björnen Fråga: Hos vilket rovdjur är honan större än hanen? Svar: en Hur mycket väger de? Hur stora är de? kg (som en stor schäferhund) Mankhöjd: upp till 90 cm (hanar). Honor: kg Hanar: kg Mankhöjd: cm Kroppslängd: ca 1 m Honor: kg Hanar: kg Den största vilda björnen som noterats i Sverige vägde 338 kg. Mankhöjd: upp till 1,5 m Kroppslängd: 2,8 m 3-6 kg. Honorna är större än hanarna. (Hos alla rovfåglar är honan större än hanen.) Kroppslängd: 0,9 m, Vingspann: 1,90 2,25 m Fråga: Vilket rovdjur jagar i flock? Svar: en Fråga: Vilket rovdjur äter mest bär och växter? Svar: Björnen Vad äter de? Älg, ren och rådjur samt om de får tillfälle även tamdjur som får och nötdjur. De jagar i flock, genom s k. förföljelsejakt. I norra Sverige ren, längre söderut rådjur. Även hare och skogsfågel samt räv och bäver finns på byteslistan. De jagar genom att smyga sig på sitt byte och överraska det (smygjakt). Björnen är allätare men dieten domineras framför allt bär, örter och gräs. Den animaliska delen av födan utgörs främst av myror och älgkalvar. Små och medelstora däggdjur och fåglar. I Norrland framför allt skogshare, tjäder, orre och ripa. Äter även kadaver samt renkalvar - i första hand döda men även levande.

3 Fråga: Vilket rovdjur bygger sitt bo av pinnar? Svar: en Fråga: Vilket rovdjurs bo kallas lya? Svar: ens Fråga: Vilket rovdjur går i ide över vintern? Svar: Björnen Hur bor de? Boet kallas lya. Det är en utgrävd hålighet i marken. Kan även utgöras av en bergsskreva. Går i ide på vintern, dvs. de sover djupt, kroppstemperaturen och andningstakten sjunker. Idet kan vara en utgrävd gammal myrstack, en grop i jorden, en hålighet under klippblock, i skrevor eller bara i form av en bädd av ris och mossa i skyddande skog. (Mer information om detta finns längre ned i dokumentet) Bygger stora risbon (ca 1,5 m i diameter, upp till 5 m höga) i kraftiga tallar eller i klippstup, ofta med utsikt över terrängen. Träden måste vara gamla för att orka bära upp boet. Medelåldern på 97 boträd i Norrland var 311 år. Fråga: Vilket rovdjur blir äldst? Svar: eller björn. Hur gamla kan de bli? Medellivslängden ligger troligen mellan 3 och 4 år. Få vargar uppnår 10 års ålder. kan, i sällsynta fall, bli upp till 17 år gamla. Vilda björnar blir sällan över 25 år gamla men kan bli år. Den äldsta kända frilevande kungsörnen i Sverige blev minst 32 år.

4 Fråga: Vilket djur är allra ovanligast av de fyra stora rovdjuren? Svar: en Hur många finns det i Sverige? stammen får år 2010 uppgå till 210 djur. Stammen beräknas 2010 uppgå till mellan lodjur. Den svenska björnstammen utgörs av ca 3200 individer. Runt 500 par. Fråga: Vilket rovdjur är ett hunddjur? Svar: en Fråga: Vilket rovdjur är ett kattdjur? Svar: et Fråga: Vilket rovdjur kan klättra i träd? Svar: men även björn, särskilt unga djur. Övrigt en är ett hunddjur. Tamhunden härstammar från vargen. Är det mest hotade rovdjuret. et är ett kattdjur. Kan klättra i träd. Är nattaktiv. Går i ide på vintern (dvs. de sover djupt, kroppstemperaturen och andningstakten sjunker). Ungarna föds i idet i jan-feb. De är då inte större än marsvin. en är den näst största rovfågeln i Sverige. Bara havsörn är något större ( cm mellan vingspetsarna).

5 Fråga: Alla fyra stora rovdjur påträffas då och då även här i södra Sverige, men vilka två av dem lever här jämt och får ungar här? Svar: och kungsörn. Vart finns de? Utbredning

6 Övrig information Varför är de hotade och sällsynta? -Illegal jakt. Många människor tycker illa om vargen då den är ett rovdjur som tar tamboskap, konkurrerar med jägarna om viltet i skogen och är farlig för jakthundar. -Den genetiska basen är smal, dvs. populationen utgörs av få individer som (nästan) alla härstammar från samma vargpar (inavel). -Jakt, såväl legal som illegal. ets predation på rådjur förorsakar lokalt en konflikt med jaktintressena. -Illegal jakt. Skjutna björnar betingar ett högt ekonomiskt värde. Det är inte ovanligt med skoterjakt efter björn på sista snöföret. -Mänskliga aktiviteter främst ökad älg- och fågeljakt bidrar till att fler björnar störs och tvingas lämna sina iden redan på hösten. -Förföljelse (i Norrlands skogsland samt i hela den svenska fjällkedjan liksom i de fjällnära skogarna) -Brist på boträd pga. skogsbruket. Boträd måste vara kraftiga och gamla. -Störningar vid boplatsen i form av bilvägar, flyg, snöskoter vilket även underlättar förföljelse av örnarna. Björnens vintersömn Den kanske mest fascinerande egenskapen hos björnen är dess förmåga att sova under nästa halva året. Normalt ligger björnen i ide från slutet av oktober till i månadsskiftet april/maj, längre i norr och kortare i söder. Vintersömnen är en anpassning för att överleva vintern då det finns lite mat att äta. Innan idegången slutar björnen att äta och dricka och verkar på så vis "tömma systemen". Sedan sover björnen hela vintern utan att varken äta, dricka, kissa eller bajsa. För att klara det sker flera förändringar i björnens kropp. Bland annat sjunker kroppstemperatur från 38 C till C och antalet hjärtslag sjunker från 40 till 10 slag/minut. På så vis gör den av med mindre energi än i vaket tillstånd vilket gör att den kan klara sig längre på det fettlager den byggt upp under hösten. Trots att björnen inte dricker på sex månader drabbas den inte av vätskeförlust eftersom det fett som björnen bryter ner omvandlas till vatten. När fettreserven hos björnen är slut blir björnen törstig och vaknar. Björnen sover alltså hela vintern, men den går inte i dvala, utan kan både väckas och somna om flera gånger under vintersömnen. Mest lätt störda verkar de vara i början av ideperioden och en björn som störts byter ofta till ett nytt ide. Idet kan se ut på många olika sätt. Oftast är det ett utgrävt hål i marken, gärna i en gammal myrstack, under en rotvälta, i ett tätt gransnår, eller i en hålighet mellan stora stenblock. Det fodras ofta med mossa, lav, granris och gräs. Stora hanbjörnar lägger sig ibland bara ner under en tät gran, på ett risbo den själv byggt, och låter sig snöas över.