FAKTABLAD Allmänhetens observationer av stora rovdjur

Transkript

1 1(5) FAKTABLAD Allmänhetens observationer av stora rovdjur Detta faktablad Allmänhetens observationer av stora rovdjur inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige ( och Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt ( i Norge är ett av flera dokument för styrning av och vägledning kring inventeringar av stora rovdjur i Sverige och Norge. Faktabladet syftar till att ge allmänheten vägledning i hur de på olika sätt kan bidra till inventeringen av stora rovdjur björn, lodjur, järv och varg - i Sverige och Norge. Allmänhetens syn- och spårobservationer utgör en mycket viktig del av inventeringsunderlaget och alla som vill ska kunna bidra. Faktabladet beskriver bland annat hur observationerna kan rapporteras och hur ansvariga myndigheter tar hand om det som allmänheten rapporterar. För övriga instruktioner och faktablad som reglerar inventering av stora rovdjur i Norge och Sverige, och för vetenskaplig litteratur om rovdjursinventeringar med mera, se och I Sverige finns också förordningar och föreskrifter som reglerar inventeringarna av stora rovdjur. De listas sist i detta faktablad. Inledning Det finns stor kunskap om stora rovdjur hos allmänheten i både Sverige och Norge och ett stort intresse av att rapportera observationer, och därmed till att bidra till att inventeringarna av stora rovdjur blir så bra och heltäckande som möjligt. Allmänhetens engagemang är viktig och myndigheterna vill underlätta och främja både delaktighet och öppenhet inom inventeringsverksamheten. Genom databastjänsterna Skandobs och Rovbase underlättas såväl allmänhetens inrapportering som öppenhet kring de observationer som både myndigheternas inventeringspersonal och allmänhet gör. Inventeringarna av de stora rovdjuren är en resurskrävande verksamhet som omfattar hela Skandinavien. Inventeringarna sker under en begränsad tid eftersom de huvudsakligen genomförs på snötäckt mark. Det är därför angeläget att även allmänheten kan bidra till att ge ett så bra inventeringsunderlag som möjligt genom att rapportera sina observationer av stora rovdjur. I Norge har Statens Naturoppsyn (SNO) ett ansvar för att inventera, följa upp och kvalitetssäkra observationer med mera av stora rovdjur, och för att registrera dessa i den svensk-norska databasen Rovbase. I Sverige har Länsstyrelserna motsvarande ansvar. Resultaten från inventeringarna används som underlag för uppföljning av nationella och regionala målsättningar för rovdjurens antal och utbredning, för planering av skadeförebyggande årgärder och för beräkning av ersättning för rovdjursskador, och i övrigt för olika förvaltningsbeslut till exempel skydds- och licensjakt. Både i Sverige och i Norge är olika former av jakt ett viktigt verktyg då stammarnas storlek och utbredning ska regleras.

2 2(5) Spår- och synobservationer Inventeringarna av stora rovdjur består av flera delar: i) att i fält hitta förekomster av stora rovdjur i landskapet, ii) att särskilja eller gruppera observationer från eller till varandra och att dokumentera status t ex om det är familjegrupper eller ensamma djur. Det är framförallt genom att hitta förekomster som alla kan bidra i inventeringsverksamheten. Lokal medverkan är mycket viktigt för såväl det direkta inventeringsarbetet som för det förtroende för resultaten som delaktigheten bidrar till. Observationer från allmänheten ökar dataunderlaget och därmed precisionen i inventeringsarbetet. Det gäller både synobservationer och observationer av spår och spårtecken som till exempel spillning. Observationerna från allmänheten kan stödja planeringen och genomförandet av det fortsatta inventeringsarbetet, särskilt om observationerna inrapporteras snabbt och blir kända av myndigheterna. Myndigheterna kan kontaktas på många sätt, men med fördel kan allmänheten registrera sina observationer i databasen Skandobs som är det gemensamt rapporteringssystem för stora rovdjur i Sverige och Norge som underlättar för alla att rapportera. Skandobs I Skandobs är det möjligt för alla att registrera sina syn- och spårobservationer av stora rovdjur, och att ladda upp bilder. Ju fler som deltar och registrerar sina fynd, desto bättre och mer exakta blir resultaten av inventeringarna. Det bidrar till ökad kunskap om förekomst och utbredning av dessa arter. Skandobs är en öppen databas där resultaten är tillgängliga för alla som använder tjänsten. Till Skandobs finns även en mobilapplikation där man enkelt kan rapportera sina observationer. I Sverige har Länsstyrelserna ansvaret för att följa upp och värdera observationer av rovdjur i Skandobs, och Statens naturoppsyn (SNO) har ansvaret i Norge. En del av de observationer som rapporteras in i Skandobs kommer att följas upp i fält av personal från myndigheterna. Urvalet beror på vilken information som redan finns eller saknas i olika områden, hur många djur det rör sig om samt vilken tid på året rapporten kommer in. Då inventeringarna i huvudsak inriktar sig på att fastställa föryngringar/familjegrupper (undantaget björn, se nedan) är det framförallt observationer av två eller flera djur tillsammans som kommer att följas upp av myndigheterna under inventeringsperioden. Men i expansionsområden för de stora rovdjuren kan det också vara värdefullt med observationer av enstaka djur. Rapporter som kommer in under tidpunkter under andra delar av året än den förutbestämda inventeringsperioden för respektive art kan följas upp och framförallt bidrar de till planering inventeringsarbetet under kommande vinter. Materialet i Skandobs är tillgängligt för alla. Undantaget är känsliga data som till exempel lokalisering av järvlyor. På Skandobs hemsida finns närmare information om hur tjänsten fungerar och hur man rapporterar. Svenska Jägareförbundets Rovdjursobs I Sverige registreras även observationer av stora rovdjur av jägare under första delen av älgjakten och det genomförs i hela Sverige. Jägarna genomför Rovdjursobsen under de första sju dagarna av älgjakten i den första jaktmånaden (september i norra Sverige och oktober i

3 3(5) södra Sverige). Metoden har under åren framförallt använts till att följa ändringar i björnstammen över flera år och ger också möjlighet att se trender under åren mellan björnspillningsinsamlingarna eftersom björn inte inventeras genom snöspårning på samma sätt som för övriga stora rovdjur. Insamling av spillning och hår Om man hittar spillning eller hår i samband med en observation (undantaget björn, se nedan) bör allmänheten kontakta respektive Länsstyrelse eller SNO. De avgör om spillningen är av sådant intresse att det bör samlas in. Insamlat material kan efter överenskommelse lämnas till länsstyrelsen eller personal vid SNO i Norge. Från dessa prover utvinns DNA som därefter analyseras. DNA används till att identifiera vilken rovdjursart som proverna härstammar från, vilket kön och vilken individ det är, baserat på den unika genetiska profil som varje individ har. Insamling av björnspillning Insamling av spillning från björn bygger i stor utsträckning på allmänhetens deltagande och insamling från jägare, renägare och andra som färdas i områden där det finns björn. I Norge samlas spillning i hela landet varje år utifrån Stortingets målsättning om årliga beståndsmål. Den norska björnstammen är även på sådan nivå att en årlig insamling är genomförbar både i praktiken och ekonomiskt. I Sverige, som har en större björnstam genomförs spillningsinsamlingen i olika områden inom björnens utbredningsområde, där ett område inventeras varje år, vilket resulterar i en rullande insamling (se också faktablad/instruktion X). Merparten av materialet insamlas från augusti till oktober. Det är då som chansen att finna björnspillning är som störst eftersom björnen äter mycket bär under denna tid för att bygga fettreserver innan den går i ide. Det är även mer folk ute i de aktuella områdena på hösten, bärplockare och jägare. Målsättningen med spillningsinsamlingen är först och främst att identifiera olika björnindivider. Dessa data kan användas för att beräkna populationsstorlek och ger de ett minimum på antal björnindivider, och som därefter används till att uppskatta antalet årliga reproduktioner. Detta gäller i huvudsak insamling av spillningsprover och några prover från hår från björn. Från dessa prover utvinns DNA som analyseras för att identifiera om proverna härstammar från björn, vilket kön björnen har och vilken individ det är baserat på deras unika genetiska profil. Foto och film av stora rovdjur Bilder av stora rovdjur tagna av allmänheten är på samma sätt som inrapporterade syn- och spårobservationer av spillnings- och hårprover är en viktig del av underlaget i inventeringen av stora rovdjur. Foton av rovdjur kan påverka såväl planeringen som genomförandet av myndigheternas inventeringsarbete och fotodokumentationen kan dessutom ingå i det slutgiltiga inventeringsunderlaget.

4 4(5) För att foto/film från allmänheten ska godkännas ska fotodokumentationen skickas till vid länsstyrelsen eller SNO. Foto från allmänheten Foto eller film av flera djur tillsammans kan godkännas som Dokumenterad föryngring eller för varg revirhävdande par under följande förutsättningar: Originalfoto finns. Foto eller film lämnas till SNO/Länsstyrelsen inom tre veckor från fotograferingsdatum. Fotot visar foto av unge/ungar (med bibehållen valppäls) alternativt två eller flera djur tillsammans på samma foto med tydlig skillnad i storlek mellan vuxet djur och unge/ungar. I en film eller fotoserie av hona/familjegrupp med unge/ar ska det inte gå mer än en minut från det att man ser ett djur tills dess att man ser ett annat. Platsen där fotot är taget ska kontrolleras av fältpersonal. V id kontroll ska det kunna fastställas att platsen på fotot och tidpunkten då fotot är taget motsvarasav verkligheten. Datuminställning på kamera ska kontrolleras. För att dokumentera revirhävdande par av varg krävs att båda de revirmarkerande djuren revirmarkerar på samma bild alternativt att det i en bildserie, genom könskaraktärer eller kännetecken i färgteckning, ärr bildningar eller liknande, med säkerhet går att avgöra att det finns revirmarkeringar från både hane och hona i bildserien. I de fall det råder tvivel om vilken art eller kategori av djur som bilderna visar ska bilderna granskas av den skandinaviska expertgrupp som sammansatts till Viltskadecenters och Rovdatas förfogande. Rovbase och information till allmänheten Allmänheten som bidrar med att rapportera observationer i Skandobs eller direkt till länsstyrelserna i Sverige eller SNO och HiHM i Norge har i det flesta fall möjlighet att vara med när fältpersonalen följer upp och verifierar de aktuella observationerna i fält och får på det sättet återkoppling. En observation rapporterad i Skandobs kommer efter kvalitetssäkring, om den bidrar och tillför värdefull information till det samlade inventeringsresultaten i Skandinavien, också att registreras i databasen Rovbase. Rovbase är ett annat system än Skandobs. Alla observationer från spårningar, foton eller DNA-resultat från både myndighetspersoner och allmänhet som kontrollerats kommer att registreras i Rovbase allt eftersom de blir klara. Rovbase är Miljødirektoratets och Naturvårdsverkets databas för inventerings av stora rovdjur. I Rovbase lagras bara av myndigheterna kvalitetssäkrad information om rovdjursobservationer, DNA-analyser och data om döda rovdjur i Sverige och Norge.

5 5(5) Rovbase har två delar, en del som är förbehållen inventeringspersonal och en del som är publik det vill säga tillgänglig för alla ( ). Genom den publika delen som kommer att publikt visa de observationer som inte omfattas av sekretess. Målsättningen är att alla löpande hålla sig informerad om hur inventeringsarbetet utförs och fortskrider i olika områden i såväl Sverige som Norge. Publikationer från inventeringarna Årligen kommer flera gemensamma Skandinavisk rapporter som sammanfattar inventeringssäsongen att publiceras: den 1 juni för varg och lodjur och den 1 september för järv. Rapporterna kommer att publiceras på respektive myndighets hemsida ( ). Björninventeringarna rapporteras i särskild ordning (se faktablad och instruktioner för inventering av björn). Förebyggande av faunakriminalitet En ökad delaktighet och möjligheten att påverka inventeringsresultaten bedöms på sikt kunna vara konfliktdämpande och därigenom kunna bidra till en minskad illegal jakt. En stor medverkan från allmänheten i inventeringsarbetet kan bidra till att förebygga illegal jakt på stora rovdjur genom att den illegala verksamheten upptäcks i fält. En ökad lokal delaktighet kan även bidra till att kunskapen om rovdjuren ökar, dels genom att ökad information till myndigheterna kan ge en bättre kvalitet på inventeringsresultaten och dels genom att ett ökat engagemang ute i bygderna kan skapa en ökad kunskap lokalt. En engagerad och kunnig allmänhet kan i sig vara konfliktdämpande och därmed indirekt förebygga jaktbrott. Förordningar och föreskrifter I Sverige finns även följande förordningar och föreskrifter som reglerar inventeringar av rovdjur och ersättningar för förekomst av rovdjur: 1) Viltskadeförordning (2001:724) 2) Förordningen om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn (NFS 2009:1263) 3) Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn (NFS 2007:10) 4) Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn (NFS 2012:01) 5) Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn (NFS 2012:12) 6) Sametingets föreskrifter om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar (STFS 2007:9)