Kortfakta om rovdjursinventeringarna

Transkript

1 Kortfakta om rovdjursinventeringarna Björn Den senaste inventeringen av björnstammen 1 visar att sedan 2008 har stammen minskat i Sverige, med uppskattningsvis 500 björnar, från cirka björnar till 2800 björnar. I genomsnitt minskar björnstammen med 3,2 procent per år. I Norrbottens och Jämtlands län minskar björnstammen med cirka 8 respektive 7 procent per år. Populationsberäkningen är baserad på björnobservationer och inventering av spillning. Källa: Naturvårdsverket Enligt Naturvårdsverket beror minskningen av björnstammen sannolikt på att både licensjakt och skyddsjakt på björn har ökat och att skyddsjakten även har riktats mot honor med ungar. Särskilt med tanke på att björnen är en art som reproducerar sig långsamt har det en större effekt på populationsutvecklingen än att skjuta främst yngre björnar som inte reproducerar sig. Bara de senaste tre åren har det skjutits ett tusental björnar. 1 Naturvårdsverket (2014). 2013/14 ROVDJURSINVENTERING BJÖRN, Björnstammen i Sverige minskar. 1

2 Källa: Naturvårdsverket Källa inventering björn: Naturvårdsverket (2014). 2013/14 ROVDJURSINVENTERING BJÖRN, Björnstammen i Sverige minskar. Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/8700/ / Lodjur Inventeringar av lodjur redovisas som de politiska målen är definierade i, alltså i antal föryngringar. Antalet föryngringar har nästan halverats sedan säsongen 2008/2009, från 286 föryngringar till 150, enligt de preliminära (ännu opublicerade) inventeringsresultaten för säsong 2013/14. Inventeringarna har ursprungligen redovisats för renskötselområdet och utanför renskötselområdet, men redovisas sedan några år tillbaka även för de tre olika rovdjursförvaltningsområdena i Sverige; det norra (NFO), det mellersta (MFO) och det södra (SFO). Det är säkrare inventeringsresultat i det norra området än i det mellersta och södra eftersom det oftast finns gott om spårsnö i det norra området och de inventeringar som sker som underlag för samebyarnas ersättningar för rovdjursförekomst är relativt säkra. I övriga områden finns problem med dålig täckning av inventeringsresultaten av olika skäl och de resultat som rapporteras är absoluta miniminivåer. Inventering 2012/2013 Med detta beaktat visade förra årets inventeringar att föryngringarna har minskat i norra och mellersta förvaltningsområdet mellan inventeringssäsongerna 2008/2009 och 2012/2013 och visar på en minskning från 286 till 191. Det innebär 95 föryngringar färre totalt de senaste fem åren, varav 67 färre i renskötselområdet och 28 färre utanför (se Tabell 1). 2

3 Inventering 2013/2014 preliminära siffror (ännu opublicerade) Enligt de preliminära inventeringssiffrorna från 2013/2014 fortsätter dock nedgången i lodjursstammen. Preliminära, ännu opublicerade, siffror för inventeringssäsongen 2013/2014 visar på 150 föryngringar. Det skulle innebära en minskning de senaste sex åren (mellan 2008/09 och 2013/14) på totalt 136 föryngringar (från 286 till 150). Det är i så fall en minskning med närmare 50% sedan Tabell 1. Antal säkra föryngringar uppdelade i och utanför renskötselområdet År I renskötselområdet Utanför renskötselområdet Tot 2008/ (Medelvärde 147,5 138,5) 2009/ / / /13 80,5 110, /14?? (preliminärt) 150 Källor: Viltskadecenters inventeringsrapporter för lodjur 2008/2009 till och med 2012/2013. Tabell 2. Antal säkra föryngringar uppdelade på förvaltningsområden (FVO) År Norra FVO Mellersta Södra Totalt 2008/09??? /10 114, , / ,5 6, / ,5 13, /13 80, , /14??? 150 (preliminärt) Källor: Viltskadecenters inventeringsrapporter för lodjur 2008/2009 till och med 2013/2014. Enligt Naturvårdsverkets kommentar till förra årets inventeringsuppgifter (2012/2013) 2, kan den minskning som skett dittills i norra Sverige sannolikt förklaras med att jakten ökat. I mellersta Sverige kan minskningen delvis bero på ökad jakt men även på andra samverkande faktorer. Naturvårdsverket kommenterade också förra årets resultat med att nedgången i mellersta Sverige (Dalarna, Värmland, Västra Götaland, Västmanland, Örebro, Uppsala och Stockholms län) var så stor att det inte var möjligt att besluta om någon licensjakt på lodjur eftersom inventeringsresultaten låg under de rådande miniminivåer som finns för lodjur på regional nivå. Det kan finnas eftersläpningseffekter på flera år på populationsnivå av jaktuttag. I 2014 års beslut om licensjakt på lodjur 3 säger länsstyrelsen Västerbotten: Det är oklart vilken 2 NATURVÅRDSVERKET Pressmeddelande , Lodjursstammen minskar licensjakt på lodjur enbart i norr. 3 Länsstyrelsen Västerbotten. Beslut om licensjakt efter lodjur i Västerbottens län 2014, Ärendebeteckning

4 effekt jakten har på lodjursstammen. Enligt Länsstyrelsens egna analyser av sambandet mellan dödlighet och förekomst av lodjur i Västerbotten verkar jakten i nuvarande omfattning påverka stammens storlek främst två och tre år senare. Populationsuppskattning lodjur Hur många lodjur som finns beräknas utifrån inventeringsresultaten. Uppskattningen av populationsstorleken har skiljt sig mellan åren beroende på gällande regelverk och metodik, biologiska förhållanden, inventeringsförhållanden och omfattningen av inventeringsinsatsen. Renskötselområdet, som täcker drygt halva Sverige, är inte heller exakt definierat. Exakta och mellan åren jämförbara siffror är därför svåra att få fram och skattningarna anges ofta med intervall. Tabell 3. Populationsuppskattningar lodjursstammen olika år År Antal Källor (Liberg, Andrén 2006) (Andrén & Liberg 2008) 2009/ (Andrén 2011) 2012/ *) 1200 **) (Zetterberg 2013) *) De absolut minsta nivåerna för 2012/13 är 430 lodjur i det norra förvaltningsområdet och 560 i det mellersta och södra förvaltningsområdet, vilket ger ca 1000 lodjur. **) Median/medelvärden för samma period i de respektive områdena är 550 i det norra förvaltningsområdet respektive ca 630 i det södra och mellersta, vilket ger ca 1200 lodjur. Källa: Zetterberg Andreas (2014). Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2012/2013, Version 1.0, , Viltskadecenter, SLU. Populationsutveckling i Norra Förvaltningsområdet fram till och med 2012/2013 Norra Förvaltningsområdet överensstämmer till stor del med renskötselområdet, men inte helt. De prickade linjerna i figuren nedan visar det så kallade konfidensintervallen. Den gula linjen är ett medelvärde. Enligt Naturvårdsverket är den främsta orsaken till populationsnedgången i Sverige en politisk inriktning, att lodjursstammen i renskötselområdet ska minska genom en kraftigt utökad jakt i renskötselområdet. I 2009 års rovdjursproposition (prop 2008/09:210) har riksdagen beslutat att en minskning av lodjursstammen ska ske i renskötselområdet, dock utan att motsvarande ökning längre behöver ske i resten av landet, såsom intentionerna var i den föregående propositionen (prop 2000/01:57). 4

5 Naturvårdsverket varnar också, i samband med förra årets nedgång, för att möjligheterna att upprätthålla en livskraftig lodjursstam (med gynnsam bevarandestatus) kan påverkas om inte nedgången av populationerna i norra och mellersta Sverige bromsas eller uppvägs av en motsvarande ökning i södra Sverige. Källa: Sverige/ Källor inventering lodjur: Viltskadecenter, inventeringsrapporter för lodjur 2008/2009 till och med 2012/ #publikationerinventeringrovdjur Järv Järvstammen har minskat från 125 föryngringar under 2012 till 99 föryngringar 2013, dvs med 26 föryngringar. Jämfört med genomsnittligt antal föryngringar de senaste tre åren som ligger på 120 är det en minskning med drygt 21%. Uppskattar man antalet järvar blir det en minskning med cirka 170 djur eftersom varje föryngring ska multipliceras med en faktor om 6,5 för att få antalet djur 4. Norrbottens län står för den absoluta merparten av minskningen. Där har föryngringarna minskat från 71 säsong 2012 till 46 säsong Även om man beaktar att inventeringsförhållandena varit dåliga i vissa delar av det norra området under 2013 pekar resultaten på en reell minskning det senaste året. Dock tycks det vara oklart vad minskningen beror på. Resultaten bör tolkas med försiktighet, bland annat eftersom andelen järvhonor som föder ungar kan variera avsevärt under åren och inventeringsmetodiken har varierat. 4 Naturvårdsverket. Begäran om förslag till miniminivåer för björn, varg, järv och lo för rovdjursförvaltningsområden och län, BEGÄRAN , Ärendenr: NV

6 Län Föryngringar Dalarna Jämtland Västernorrland Västerbotten Norrbotten Totalt Sverige Källa: Viltskadecenter Källa: Viltskadecenter. Resultat från inventering av järv i Sverige vintern 2012/2013. Källa: Viltskadecenter. Resultat från inventering av järv i Sverige vintern 2012/2013. Populationsuppskattning järv I populationsuppskattningen men inte i antalet redovisade föryngringar - ingår dock även en uppskattning av antalet järvföryngringar i de fem nordligaste samebyarna, baserat på ett genomsnitt av de tre föregående årens föryngringar (13 föryngringar), eftersom dessa områden inte kunnat inventeras i år. I den senaste populationsuppskattningen av järv (2012/13) på mellan 598 och 935 järvar ingår alltså dels de inventerade 99 föryngringarna, dels ytterligare 13 föryngringar, vilka är en uppskattning baserad på ett genomsnitt av de tre föregående årens inventering av antalet järvar i de områden i Norrbotten (de fem nordligaste samebyarna) som inte inventerats under året. Källa inventering järv: Resultat från inventering av järv i Sverige vintern 2012/2013. Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av järv. Rapport från Viltskadecenter, SLU

7 Varg Den totala vinterpopulationens storlek beräknas grovt utifrån vinterns inventeringar av varg. Beräkningen baseras på tidigare kunskap om populationens storlek och struktur från en period med mer detaljerad inventering (2000/ /03). Med ökande populationsstorlek har osäkerheten i beräkningar av populationsstorleken också ökat. Senaste inventeringen (2013/14) - preliminär Totalt dokumenterades 40 valpkullar (föryngringar) av varg födda i Skandinavien våren 2013, 32 av dessa var valpkullar i helsvenska revir, tre i helnorska revir och resterande fem i gränsöverskridande revir längs riksgränsen. Till det svenska vargbeståndet räknas vargarna på helsvenskt territorium och i gränsreviren, vilket innebär totalt 37 föryngringar i Sverige våren Förra inventeringen (2012/13) Förra säsongen (2012/13) dokumenterades 38 valpkullar (föryngringar) av varg födda i Skandinavien våren 2013, 30 av dessa var valpkullar i helsvenska revir, tre i helnorska revir och resterande fem i gränsöverskridande revir längs riksgränsen. Det innebar totalt 35 valpkullar i Sverige och gränsreviren våren Det har alltså skett en ökning med två vargföryngringar i Sverige och gränsreviren mellan 2012 och 2013 från 35 till 37. Det är en ökning med åtta färre föryngringar än mellan de två föregående åren, då ökningen uppgick till plus 10 föryngringar. Den svenska vargpopulationen Den svenska vargpopulationens numerär de senaste vintrarna. Populationsuppskattningen inkluderar även vandringsvargar d v s det är en uppskattning av det totala antalet vargar som berör Sverige. Helsvenska samt gränsöverskridande vargar längs svensknorska riksgärnsen är inkluderade. För vintern 2013/14 anges osäkerheten som 95% CI. ¹ Ytterligare en föryngring har bekräftats i efterhand, inkluderad i siffran² Se tidigare skandinaviska inventeringsrapporter för beskrivning av metod³ Metoden är inte tillämpbar när antal individer per flock inte räknas till fullo. ⁴ Osäkerhet: (95 % CI) Källa: Varg i Skandinavien preliminär statusrapport. Källor inventering varg: * Varg i Skandinavien preliminär statusrapport. Svensk version ISBN: Viltskadecenter, Ekologiinstitutionen, Sveriges Lantbruksuniversitet. * Varg i Skandinavien och Finland Slutrapport från inventering av varg vintern Högskolan i Hedmark Uppdragsrapport nr