Rovdjur. i Västra Götalands län. Nr 2 /2015. Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Transkript

1 Rovdjur i Västra Götalands län Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 2 /2015 Järvspår i Västra Götaland Foto: Gillis Persson

2 Kontakter Spårare och besiktningmän Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Färgelanda Mariestad Mellerud Munkedal Götene Vänersborg Sotenäs Lysekil Lidköping Skövde Tibro Uddevalla Grästorp Skara Hjo Trollhättan Vara Orust Lilla Essunga Edet Falköping Tidaholm Stenungsund Tjörn Herrljunga Ale Vårgårda Kungälv Alingsås Lerum Göteborg Ulricehamn Öckerö Partille Bollebygd Härryda Borås Mölndal Tranemo Mark Svenljunga Töreboda Karlsborg Fältpersonal Kent-Åke Gustavsson S Mikael Hellner S Jimmy Carlsson S, B, R Mia Bisther S Ulf Jonasson S Annica Larsson S Bertil Andersson S, B, R Martin Rydberg S Lisette Fritzon S, B, R (föräldraledig) Alfred Akersten S, B, R Gillis Persson S, B, R Göte Johansson B, R S = Rovdjursspårare i kommun med motsvarande färg B = Besiktning av rovdjursskadade djur R = Rådgivare vid uppsättning av rovdjursavvisande stängsel Vem ska jag kontakta? Nelly Grönberg: (rovdjursobservationer och inventering) Jonna Kangas: (bidrag till stängsel på blocklagd mark inom landsbygdsprogrammet) Anita Bergstedt: (rovdjursansvarig och skyddsjakt) Har du fått dina tamdjur angripna av rovdjur? Ring direkt till en besiktningsman. Om du inte får svar, ring Nelly eller Anita , så hjälper vi dig till kontakt med en besiktningsman. Du kan lägga in dina egna rovdjursobservationer i databasen Redaktion Nelly Grönberg Mia Bisther Anita Bergstedt Om du vill maila till någon i redaktionen tillämpas principen: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se Nyhetsbrevet ges ut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivningsplan 2015 Nr 1 20 februari Nr 2 20 maj Nr 3 20 augusti Nr 4 20 november Webbadress Layout Amelie Wintzell 2 Rovdjur i Västra Götalands län 2/2015

3 Viltkameror som komplement till De senaste årens vintrar har varit snöfattiga. Ibland har snön legat ett par dagar men ofta snabbt töat bort. Detta försvårar för Länsstyrelsens rovdjursspårare att snabbt försöka kvalitetssäkra förekomsten av varg och lodjur. Länsstyrelsen köpte därför in 30 viltkameror för att undersöka möjligheten att komplettera spårningarna med hjälp av dessa. Årets spårsäsong blev kort och svårarbetad eftersom det var ont om snö under stora delar av säsongen. Nytt för i år var möjligheten att komplettera spårningarna med hjälp av viltkameror. Länsstyrelsen köpte 30 kameror som spårarna satte ut vid nyslagna kadaver och kända viltväxlar där rovdjuren brukar passera. Tack vare hjälp från jaktvårdskretsar och markägare cirkulerade kamerorna till olika platser i länet där varje kamera satt två veckor på samma plats. Resultatet blev att två familje- grupper av lodjur kunde identifieras med hjälp av kameror! Användningen av kameror kräver fortfarande en del praktiska lösningar för att fungera optimalt. Ibland kan en bra plats att sätta en kamera uppkomma genom slump. En av våra spårare (Jimmy Carlsson) var ute för att hitta en bra plats att sätta upp en kamera. Ur buskaget, 15 meter från Jimmy, kommer då ett rådjur springande i full fart och efter rådjuret ett lodjur. Lodjuret kommer såsmåningom ifatt rådjuret och Jimmy kunde sätta kameran så att den fotograferade lodjuret vid det slagna rådjuret. Överlag anser Länsstyrelsen att kamerorna har fungerat bra och att de är ett bra komplement till vinterspårningar, framförallt när snötillgången är dålig. Inför spårsäsongen 2015/2016 planerar därför Länsstyrelsen att använda fler kameror. Vi hoppas på ett fortsatt samarbete med jaktvårdskretsar, markägare och allmänheten så att kamerorna kan placeras på platser där rovdjuren finns. Bra att veta om viltkameror För att få använda en viltkamera krävs tillstånd från Länsstyrelsen För att få sätta upp en kamera behövs markägarens tillstånd Foto med viltkamera lodjur vid slaget rådjur. Foto: Länsstyrelsen 3 Rovdjur i Västra Götalands län 2/2015

4 Möjligheten att stängsla bort rovdjur vid vatten Montering av grind. Foto: Nelly Grönberg Färdig automatisk grind. Foto: Jimmy Carlsson Fodergivare som ska locka fåren in i nattfållan. Foto: Jimmy Carlsson Rovdjursavvisande stängsel fungerar bra framförallt mot varg. Svårigheten är oftast att stängsla mot vatten. I dagsläget finns få fungerande rovdjursavvisande åtgärder vid vatten. Där är också risken för angrepp som störst, eftersom rovdjuren simmande lätt kan ta sig in i hagen. De åtgärder används är vattenlapptyg och nattfålla med manuell eller automatisk grind. Enligt Viltskadecenters rekommendationer bör lapptyg endast användas vid sträckor kortare än 440 meter strand. Vid en längre sträcka blir kraften på varje ankare så stor att åtgärden inte fungerar ordentligt. Dessutom tillkommer ett ökat arbete för underhåll. Kostnaden för vattenlapptyg är 27 kronor per meter (exklusive moms) och levereras i säckar á 220 meter. Flaggor ingår, men inga ankare. Vattenlapptyg beställs via Viltskadecenter. Genom att göra en tillräckligt stor nattfålla med en manuell eller automatisk grind kan risken för angrepp minimeras, eftersom tamdjuren betar stränderna under tider med låg risk för rovdjursangrepp. Tamdjuren styrs in i fållan genom exempelvis kraftfodergivare. Grindarna med manuell eller automatisk stängning/öppning vid givna klockslag håller på att utvecklas vid Viltskadecenter och en grind kostar i dagsläget cirka kr (exklusive moms). Som ett försöksprojekt har en nattfålla med grind satts upp hos en fårägare i Dalsland. Gården kommer att ingå i Viltskadecenters utvärdering av grinden inför framtida rekommendationer. För mer detaljerad information om grindar kontakta Länsstyrelsens besiktningsman Jimmy Carlsson eller Jens Frank vid Viltskadecenter. 4 Rovdjur i Västra Götalands län 2/2015

5 Information från lodjursprojektet Närbild av lodjur. Foto: Kent-Åke Gustavsson Karta över positioner från två lodjur med GPSsändare i Västra Götalands och Jönköpings län från den 1 januari 2015 till början av maj Lodjursprojektet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har sedan 2008 GPS-märkt lodjur i södra Sverige. En av målsättningarna är att kunna studera lodjurens hemområdesstorlek och rörelsemönster under inventeringsperioden (januari och februari). Totalt inom projektet har 43 lodjur märkts med GPS-halsband. Under spårsäsongen 2014/2015 fanns nio lodjur med fungerande GPS/ GSM halsband. Tre honor (varav två med ungar i januari/februari) och sex hanar. En av dessa hanar återfanns dock död i närheten av Smålandsstenar. Dödsorsak var bett mot strupen orsakat av annat lodjur. Det finns två radiomärkta lodjur i området syd-öst om Svenljunga som sänder in positioner till forskarna fyra gånger per dygn. De två lodjuren är Skive (en vuxen hane som märk tes i mars 2015) och Löckna (en vuxne hona som märktes i mars 2014 och som fick två ungar i maj 2014). Kartan visar deras posi tioner från den 1 janu ari 2015 till början av maj Grön är Skive och Löck na är röd. Med hjälp av dessa GPS-positioner kan forskarna se lodjurens rörelsemönster. För att fastställa om de får ungar följs honorna intensivt från mitten av maj. Om honan föder ungar ligger hon still under några dagar, vilket gör att ungarna då lättare kan lokaliseras. Projektet har reproduktionsdata på 13 honor från sydligaste Sverige, varav nio honor har fått ungar (70 procent). Detta är lägre än i Bergslagen där 85 procent av honorna fick ungar. Kullstorleken var i genomsnitt 2,2 ungar. Vid inventering av lodjur i januari/februari fokuseras spårningarna på antalet honor med ungar. Därför är det viktigt att känna till hur stor andel av honor med ungar som utgör den totala lodjurspopulationen vid inventeringstillfället. Den andelen beror dels på hur stor andel av honorna som föder ungar i maj/juni dels ungarnas överlevnad från födsel till inventeringstillfället. Av de sju GPS-märkta honorna i sydligaste Sverige har endast två haft ungar under inventeringsperioden i januari/februari (29 procent). Motsvarande siffra för Bergslagen är 62 procent. Antalet märkta lodjur i sydligaste Sverige är dock för liten för att kunna dra slutsatsen att reproduktion skiljer sig åt från lodjuren i Bergslagen. 5 Rovdjur i Västra Götalands län 2/2015

6 Spårsäsongen 2014/ Resultat lodjur och varg Länsstyrelsen har under fältsäsongen 2014/2015 spårat lodjur och varg. Det vi söker efter är lodjurshonor med ungar samt vargar som revirmarkerar, vargpar eller familjer av varg. Det finns regler som tydligt beskriver hur arbetet ska utföras och vilken typ av information som krävs för att rovdjuren anses som kvalitetssäkrade eller får räknas som familjegrupp. Reglerna bygger på spårning på snö och snöfattiga län får därmed svårigheter att säkra sina föryngringar. Därför har flera länsstyrelser börjat komplettera spårningar med användning av viltkameror för att bättre kunna säkra lodjursföryngringarna. Västra Götaland redovisade 15 föryngringar av lodjur till Viltskadecenter och fick 10 godkända, se kartan. Två föryngringar togs bort från Dalsland och tre föryngringar i länets nordöstra del ströks, eftersom de enligt Viltskadecenter inte gick att skilja från andra föryngringar i området. Preliminära resultat varg Spårning på snö är fortfarande en viktig del av inventeringen av varg men DNA-analyser har blivit allt viktigare under den senaste säsongen. Urin, löpblod och spillning har även samlats in som komplement till våra spårningar i snö. - Kroppefjäll Under vintern har spår och spillning från tre årsvalpar hittats på Kroppefjäll. Alfatiken sköts vid skyddsjakt i slutet av året och det är mycket tveksamt om alfahannen är kvar i området. - Kynnefjäll Spår och spillning finns från tre årsvalpar på Kynnefjäll medan alfatiken inte har hittats någon gång under spårningssäsongen. Alfahannen rör sig över stora områden. Kynnefjällstiken var genetiskt värdefull. - Bredfjället Spillning har hittats men vi har inte lyckats konstatera om det rör sig om ett ensamt djur eller om flera. - Dals-Ed Det gamla Dals-Edsreviret är inte kvar. Kynnefjällshannen rör sig i området från och till. - Laxarby Osäker status fortfarande. Det finns flera revirmarkerande djur i området men DNA finns endast från en tik som har sitt ursprung i Fulufjället. En bror till denna tik har dessutom dykt upp på Kroppefjäll. Karta över godkända familjegrupper av lodjur spårsäsongen 2014/2015. Resultaten för varg i Västra Götaland benämns som preliminära i avvaktan på Viltskadecenters sammanställning. Därför kommer resultaten från Västra Götaland och den nationella sammanställningen för varg att redovisas i nästa nummer av Rovdjursnytt. 6 Rovdjur i Västra Götalands län 2/2015

7 Nyheter i korthet Ovanliga spår i Karlsborg Den 21:e mars i år fick Länsstyrelsens spårare Gillis Persson in rapporter om järvspår från Vaberget i Karlsborgs kommun. Spåraren kunde i fält konstatera att det var en järv som varit i länet och vänt. Spår av järv. Foto: Gillis Persson Naturvårdsveket har fått ett nytt uppdrag Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att uppdatera befintlig sårbarhetsanalys för varg. En sårbarhetsanalys av vargpopulationen i Sverige behövs för att kunna bedöma om vargen har gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Utifrån denna utredning ska Naturvårdsverket i samråd med Jordbruksverket analysera och redovisa hur socioekonomin påverkas av en vargpopulation som har gynnsam bevarandestatus i Sverige. I denna utredning ska påverkan på landsbygdens näringar och renskötsel särskilt beaktas. Uppdraget ska genomföras i dialog med en nationell kommitté för hållbar vargpolitik. Uppdraget om gynnsam bevarandestatus ska lämnas till regeringen den 30 juni och uppdraget om socioekonomisk påverkan den 30 november Ännu en vargvalp från påkörd i Skåne Det flyttade vargparet i Tiveden har hittills fått två valpkullar, 2013 och Tre av valparna från Tivedenparets första kull 2013 har skjutits i skyddsjakt och en valp (från kullen 2014) trafikdödades i Ulricehamn. Tidigare i år blev ytterligare en valp överkörd i Skåne. Vargvalparna från Tiveden är viktiga för att minska inaveln i den skandinaviska vargstammen eftersom föräldraparet är två invandrade vargar. 7 Rovdjur i Västra Götalands län 2/2015