(3) vargföryngringar per år. Detta motsvarar ungefär 30 vargar i hela länet. Efter att förvaltningsplanen

Transkript

1 Rovdjur i Västra Götalands län Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 5 /2014 Brunbjörn. Foto: Mia Bisther Förvaltningsplan för rovdjur I den nya rovdjursförvaltningsplanen kan du läsa om rovdjurssituationen i länet och hur Länsstyrelsen planerar att arbeta med rovdjursfrågor under perioden 2015 till Förvaltningsplanen för varg, lodjur och kungsörn är nu klar. Bland annat framgår det att Viltförvaltningsdelegationens målsättning är att det ska finnas minst två (2) vargföryngringar per år i länet, och att målet med förvaltningen är att vi ska ha tre (3) vargföryngringar per år. Detta motsvarar ungefär 30 vargar i hela länet. Efter att förvaltningsplanen blev klar, har Naturvårdsverket beslutat att vi inte får hamna under miniminivån en (1) föryngring per år. En föryngring är en född kull med valpar. När det gäller lodjur, är Viltförvaltningsdelegationens målsättning att det ska finnas minst tio föryngringar per år. Något förvaltningsmål har delegationen ännu inte satt, eftersom inventeringsunderlaget från förra inventeringsperioden är osäkert. Naturvårdsverket har efter detta beslutat, att Västra Götalands län inte får hamna under sju lodjursföryngringar per år. Målen för kungsörn är att de ska spridas i hela länet. Vi behöver också bättre kunskap om våra kungsörnar, och ska prova att erbjuda dem konsgjorda bon att häcka i. Läs hela förvaltningsplanen på webben.

2 Kontakter Spårare och besiktningmän Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Fältpersonal Tanum Färgelanda Mariestad Kent-Åke Gustavsson S Mellerud Töreboda Mikael Hellner S Karlsborg Munkedal Jimmy Carlsson S, B, R Götene Vänersborg Sotenäs Lysekil Skövde Mia Bisther S Lidköping Tibro Ulf Jonasson S Uddevalla Grästorp Skara Annica Larsson S Hjo Trollhättan Vara Bertil Andersson S, B, R Orust Lilla Essunga Linnea Kjellberg S Edet Falköping Tidaholm Stenungsund Martin Rydberg S Tjörn Herrljunga Ale Vårgårda Lisette Fritzon S, B, R Kungälv Alingsås Alfred Akersten S, B, R Lerum Gillis Persson S, B, R Göteborg Ulricehamn Göte Johansson B, R Öckerö Partille Bollebygd Härryda Borås Mölndal S = Rovdjursspårare i kommun med motsvarande färg Tranemo B = Besiktning av rovdjursskadade djur Mark R = Rådgivare vid uppsättning av rovdjursavvisande stängsel Svenljunga Vem ska jag kontakta? Nelly Grönberg: (rovdjursobservationer och inventering) Lena Sunnanquist: (bidrag till stängsel på blocklagd mark inom Landsbygdsprogrammet) Anita Bergstedt: (rovdjursansvarig och skyddsjakt) Har du fått dina tamdjur angripna av rovdjur? Ring direkt till en besiktningsman. Om du inte får svar, ring Nelly eller Anita , så hjälper vi dig till kontakt med en besiktningsman. Du kan lägga in dina egna rovdjursobservationer i databasen Redaktion Nelly Grönberg Naturvårdsenheten Anita Bergstedt Naturvårdsenheten Nyhetsbrevet ges ut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivningsplan 2014 Nr 5 20 december Webbadress Layout Ida Edgren Om du vill maila till någon i redaktionen tillämpas principen: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se 2 Rovdjur i Västra Götalands län 5/2014

3 Vinnarna av skapartävlingen har fått sitt pris Vi skrev i tidigare nummer av Rovdjursnytt att klass 4 på Öxnered skola i Vänersborgs kommun i våras vann Länsstyrelsens skapartävling med fokus på rovdjur. Den 8 september fick klassen sitt pris: Två dagars späckat schema på Nordens Ark i Sotenäs kommun. Vädret kunde inte ha varit bättre och efter lunch dag ett tog en intresserad grupp tag i hinkar och skålar för att ta sig an resans första utmaning att mata djuren. Utmaningen låg inte bara i att för vissa besegra rädslan för närkontakt med djuren, utan också i att röra vid djurens inte alltid så aptitretande föda. Morötter går ju an men möss och mjölmaskar Pandahonan Lilly matades med päron och accepterade de okända djurskötarna så länge som matningen utfördes som hon ville päronbiten ska hållas på ett visst sätt och ska hållas fram med lagom långa tidsintervall. Man måste ju hinna tugga färdigt innan nästa bit serveras!. Andra djur som matades var manvarg (allätare), sibirisk ibis (mjölmask och möss), lappuggla (möss), przewalskis häst (morötter), leopard (kött), järv (kött) och utter (fisk). Järven var det mest glupska och närgångna djuret av alla, väl närgånget enligt många. Nattvandringen var gruppens favorit. Det blev tydligt för många att djurens aktiviteter på natten är annorlunda än vad barnen sett under dagen. Utrustade med ficklampor och fråntagna sina mobiltelefoner fick klassens elever uppleva något alldeles särskilt. Mobiltelefonerna verkar för övrigt vara en viktig del av 5-klassares liv. Att sova riktigt svalt i ladan direkt på plywoodbrädor fick väl gå, men att antalet elkontakter var så få att mobilerna inte gick att ladda, betraktades av de flesta som alltför primitivt. Alla överlevde dock natten. Dag två fylldes med omfamning av Konny, djurparkens majsorm, och med besök på lantgården. Där döptes får och barnen hoppade i hö. En glad och förväntansfull klass 5 från Öxnered skola, Vänersborg kommun. Foto: Nelly Grönberg Pandan Lilly matas av Kalle Nordström. Nervöst men roligt. Fantastiskt! säger Kalle om upplevelsen. Foto: Nelly Grönberg Sedan hemkomsten säger en del i klassen att intresset för djur och deras liv har ökat betydligt. Många hade dock ett stort naturintresse redan innan resan. De stora bestående intrycken var alla de närkontakter som barnen fick med djur vid matning och under nattvandringen. Väl tillbaka i vardagen på skolan har undervisningen fortsatt och fördjupats genom att varje elev har haft till uppgift att välja ett ögonblick som har etsats sig fast i minnet samt har fått beskriva det för sina kamrater. Genom grupparbeten har eleverna dessutom fördjupat sig kring ett djur som intresserar dem och redovisat för sina kamrater. 3

4 Årets inventering av varg och lodjur har börjat Här följer en djupdykning i inventeringsmetodik. Av detta kan man förstå att inventeringsresultaten visar hur många rovdjur vi minst har i länet. Det finns ofta fler, men som antingen inte hittats, eller inte har kunnat kvalitetssäkras enligt reglerna. Reglerna för lodjursinventeringen har förändrats de senaste åren. Vi som arbetar med inventeringen har nu hittat formerna för det grundliga arbete som krävs för att få resultaten godkända. Endast spårning på snö räcker inte för att hitta länets lodjursföryngringar, vi har för få dagar med lämplig spårsnö för det. Vi har därför fått tillstånd till kameraövervakning och köpt viltövervakningskameror som vi med hjälp av intresserade markägare tänker sätta ut. Vi tror att vi kommer att kunna säkra flera lodjursfamiljer genom att sätta kameror vid för markägare kända lodjursstråk. Från och med i år förändras även reglerna för inventering av varg. Obligatoriska kategorier att hålla reda på är familjegrupp (tre djur i sällskap varav minst en revirmarkerar regelbundet) och revirmarkerande par (två vargar med olika kön som går tillsammans i ett revir och båda revirmarkerar regelbundet). Fokus är alltså inte längre att hitta varggrupper med valpar och inte heller ensamma revirmarkerande vargar. * Fältinsatser för att fastställa antalet familjegrupper och revirmarkerande par ska utföras under perioden 1 oktober 31 mars. * För att familjegrupper ska kunna bekräftas under mars månad ska spårobservationerna kompletteras med DNAanalys som påvisar förälder-avkomma relation. * Det får förekomma avbrott i spårningarna på 500 meter totalt. Den sammanlagda effektiva spårsträckan (spårad fot för fot) ska vara minst den specificerade sträckan (1, 3, 5 eller 15 km). Avbrott i spårningar ska motiveras. Familjegrupp Minst ett av kriterierna 1-5 ska vara uppfyllda: Spårning Spårning och DNA Foto/film DNA barmark 1. Minst tre vargar spåras, varav åtminstone en revirmarkerar regelbundet. Vargarna ska gå tillsammans, och spåras i minst 3 km vid minst tre olika tillfällen. 2. Minst tre vargar spåras, varav åtminstone en revirmarkerar regelbundet. Vargarna ska gå tillsammans och spåras i minst 15 km vid ett och samma spårningstillfälle. 3. Tre vargar spåras tillsammans inom föräldrareviret minst en gång i 3 km. Förälder-avkommor-relation kan påvisas med DNA-analys. Minst en varg revirmarkerar regelbundet. 4. Tre eller fler individer syns på samma foto/film och minst ett av djuren revirmarkerar. 5. Vid barmark kan familjegrupp bekräftas med DNA-prover från spillning (se också faktablad VARG: Barmarksinventering). Tillägg till punkt 1 ovan: Ett av de tre spårningstillfällena kan utgöras av spårning i minst 5 km av minst två vargar som inte revirmarkerar. Spårningen ska kunna grupperas till föräldrareviret. Revirmarkerande par Minst ett av kriterierna 1-5 ska vara uppfyllda: Spårning Spårning och DNA DNA Foto/film DNA barmark 1. Två vargar spåras tillsammans inom ett revir i minst 3 km vid minst två tillfällen, alternativt i minst 15 km vid ett tillfälle. Båda vargarna ska revirmarkera regelbundet vid varje spårning. 2. Två vargar spåras tillsammans inom ett revir i minst 3 km. Båda vargarna ska revirmarkera regelbundet och DNA-prover visar på hane och tik (alternativt hane och observation av löpblod). 3. DNA-analys visar att två individer, som genom tidigare års analyser är kända som ett revirmarkerande par, är kvar i samma område. DNA-proverna ska ha samlats in vid ett spårningstillfälle. 4. Två individer syns på samma foto/film och båda djuren revirmarkerar. 5. Vid barmark kan revirmarkerande par bekräftas med DNA-prover från spillning (se också faktablad VARG: Barmarksinventering). * GPS-logg över den utförda spårningen med tillhörande observationer ska registreras i databasen Rovbase. * Det finns nya regler för att konstatera familjegrupp eller par med hjälp av foto och film. Allmänheten kan bidra till inventeringen genom att ta kort på eller filma vargar. Alla foton och filmer som ligger till grund för bedömning av observationen ska bifogas i Rovbase. För att foto och film från allmänheten ska godkännas krävs dessutom att: Originalfoto finns. Foto eller film lämnas till Länsstyrelsen inom tre veckor från fotograferingsdatum. Platsen där fotot är taget ska kontrolleras av fältpersonal. Vid kontroll ska det kunna fastställas att platsen på fotot och tidpunkten då fotot är taget motsvaras av verkligheten. Datuminställning på kamera ska kontrolleras. 4 Rovdjur i Västra Götalands län 5/2014

5 Licensjakt efter varg Naturvårdsverket har delegerat till Mellersta förvaltningsområdet att besluta om licensjakt efter varg. Länsstyrelserna planerar att det ska bli vargjakt i Värmlands, Dalarnas och Örebro län. I dessa län har vi flest och tätast vargrevir. Riksdag och regering har bestämt att antalet vargar ska minskas där populationen är som tätast. Det är samtidigt meningen att vargarna ska tillåtas att sprida sig österut och söderut i landet. Licensjakt efter lodjur Naturvårdsverket har beslutat att det inte blir någon licensjakt efter lodjur Anledningen är att länsstyrelserna lyckades kvalitetssäkra 840 lodjur under inventeringsperioden 2013/2014. Referensvärdet för att lodjuren ska ha gynnsam bevarandestatus i Sverige, det vill säga ha en långsiktigt livskraftig population, är minst 870 individer. Naturvårdsverket gör bedömningen att om jakten begränsas under några år så finns det goda chanser för lodjurstammen att återhämta sig. Inventeringsresultat vintern 2013/2014 Inför årets fältsäsong kan det vara bra att fräscha upp minnet om hur läget var i den Skandinaviska vargstammen efter förra årets inventeringssäsong, se karta nedan. Revir vintern 13/14 43 familjegrupper varav: 35 i Sverige 5 gränsöverskridande 3 i Norge 23 revirmarkerande par varav: 19 inom Sverige 2 gränsöverskridande 3 inom Norge Föryngring i 38 familjegrupper samt i ytterligare 2 där familjegrupper ej kunde påvisas under vintern = 40 i Skandinavien. Källa: Länsstyrelserna/ Viltskadecenter och Högskolan i Hedmark Ändrad utgivningsplan för Rovdjursnytt 2015 Vi har tidigare gett ut 6 nummer av Rovdjursnytt per år. Som ni möjligen märkt, blev det inget nr 6 i år. Vi har nu beslutat att ändra vår plan för utgivning till 4 nummer per år. Detta med anledning av hög arbetsbelastning. Nästa nummer kommer den 20 februari Sedan planeras nummer den 20:e maj, den 20:e augusti samt den 20:e november. Vi önskar alla er som läser Rovdjursnytt en God Jul och ett Gott Nytt år. Arbetet med frågorna kring våra rovdjur är många gånger konfliktfyllt och snårigt och målet är inte alltid helt klart. Men kontakten med er och övrig allmänhet berikar oss, gör oss klokare och duktigare och hjälper oss att göra ett bättre arbete framöver. Vi hoppas på gott samarbete och intressanta diskussioner under 2015! 5 Rovdjur i Västra Götalands län 5/2014