Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Transkript

1 Joakim Boström Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner under talet. I Fyrbodal har befolkningen sammantaget ökat under 2000-talet men utvecklingen har varierat mellan år med tillväxt och år med krympande befolkning. Periodvis har befolkningsnivån samtidigt legat i stort sett oförändrad från år till år. Under de år då befolkningen minskat har invandringsöverskotten och födelsenettot varit särskilt låga. Generellt kan konstateras att Fyrbodal under hela 2000-talet haft ett negativt födelsenetto och under de senaste åren dessutom ett negativt inrikes flyttnetto. Det negativa födelsenettot tycks ha minskat något mot periodens slut och sammantaget med ett relativt högt invandringsöverskott har befolkningen åter börjat öka under de tre sista åren. År 2012 ökade befolkningen med 445 personer vilket är bland de högsta ökningstalen för delregionen under 2000-talet (se diagram 1 nedan). Samtidigt hade man ett negativt födelsenetto på -316 personer och ett negativt inrikes flyttnetto på -353 personer. De år då Fyrbodal haft den mest gynnsamma befolkningstillväxten har varit år med toppnoteringar för invandringsöverskottet vilket ytterligare tydliggör betydelsen av just denna komponent i befolkningsutvecklingen. Födelsenettot påverkas i hög grad av befolkningssammansättningen och av hur stora delar av befolkningen som befinner sig i fertil ålder. Flyttningsnettona å andra sidan kan antas bl.a. vara beroende möjligheterna till arbete, studier och ett gott liv i regionen. 1

2 Arbetsmarknad Fyrbodal har påverkats av den tidigare lågkonjunkturen och de stora neddragningar som skett inom industrisektorn. Arbetslösheten är framförallt hög i Trollhättan där SAAB:s konkurs medfört att många friställts både inom SAAB:s egen tillverkning, men också hos företagets underleverantörer. I kustkommunerna är emellertid arbetslöshetstalen lägre. I Strömstad ligger arbetslösheten på 4,6 % av den registrerade arbetskraften medan motsvarande 17 % av arbetskraften i Trollhättan står utan arbete. Såväl den totala arbetslösheten som ungdomsarbetslösheten varierar kraftigt mellan olika delar av Västsverige. De kommuner som har en ungdomsarbetslösget över 20 % av den registrerade arbetskraften ligger alla i Fyrbodal eller Skaraborg. I ett längre tidsperspektiv har sysselsättningen i Fyrbodal, i likhet med andra delar av Västra Götaland, utvecklats positivt sedan slutet av 90- talet. Tillsammans med Skaraborg har dock Fyrbodal haft en sämre utveckling de senaste åren än Sjuhärad och Göteborgsregionen. Sysselsättningen i Fyrbodal och Skaraborg låg år 2011 i paritet med nivån år 2008 inför den ekonomiska krisen. I Sjuhärad och Göteborgsregionen däremot deltar betydligt fler i arbetslivet jämfört med år Källa: Arbetsförmedlingen Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i procent av den registrerade arbetskraften år 2012 Härryda 4,5 Lerum 3,7 Mark 6,2 Vänersborg 11,5 Partille 5,5 Vårgårda 7,3 Svenljunga 5,9 Trollhättan 17,0 Öckerö 3,9 Bollebygd 5,3 Herrljunga 6,7 Alingsås 7,2 Stenungsund 4,4 Grästorp 9,2 Vara 7,2 Borås 8,6 Tjörn 3,5 Essunga 7,0 Götene 6,3 Ulricehamn 6,0 Orust 4,8 Karlsborg 6,3 Tibro 10,8 Åmål 11,8 Sotenäs 5,4 Kungsbacka 4,4 Töreboda 10,9 Mariestad 10,6 Munkedal 6,6 Gullspång 12,2 Göteborg 9,3 Lidköping 7,6 Tanum 5,1 Tranemo 4,1 Mölndal 5,3 Skara 8,4 Dals-Ed 8,6 Bengtsfors 9,5 Kungälv 3,8 Skövde 8,3 Färgelanda 9,8 Mellerud 10,2 Lysekil 6,4 Hjo 7,1 Ale 5,8 Lilla Edet 7,9 Uddevalla 9,6 Tidaholm 7,8 Källa: Arbetsförmedlingen Strömstad 4,6 Falköping 8,4 2

3 Näringslivs dynamik Företagsnedläggningar och neddragningar av personalstyrkor leder till att personer blir utan jobb. Samtidigt sker pesonalförstärkningar i andra verksamheter och nya företag och verksamheter etableras. I en god konjunktur är nyetableringarna och personalförstärkningarna större och ger därmed ökade möjligheter för t.ex. arbetslösa och nyutexaminerade att bli sysselsatta. Denna ständigt pågående förändringsprocess innebär att det hela tiden sker en oavbruten omvandling av ekonomin. Näringslivets omvandling är en oundviklig och ibland även nyttig process. Arbeten i krympande och nedlagda företag ersätts av arbeten som skapas i växande och nyetablerade företag. Förändringar i personalstyrkan inom befintliga arbetsställen har störst inverkan på möjligheterna till sysselsättning exempelvis som i fallet SAAB. År 2010 var fler personer sysselsatta vid växande arbetsställen ( personer), än de som var sysselsatta vid krympande arbetsställen ( personer). En större del av arbetskraften i Sjuhärad är alltså sysselsatt i den växande delen av ekonomin. År 2010 tillkom ca jobb genom nyetablerade arbetsställen i Fyrbodal, medan nedläggningar samtidigt medförde att ca jobb försvann under året. Antalet nyetablerade arbetsställen har varierat under perioden liksom nettot mellan nedlagda och nya arbetsställen. Det finns egentligen inga enkla samband mellan tillväxt och dynamik, och därför är det svårt att utala sig om hur stor årlig omvandling/dynamik som är eftersträvansvärd, eller vilka nivåer som leder till en positiv eller negativ sysselsättningsförändring. Klart är dock att det regionala näringslivet ständigt måste uppdateras och anpassas till såväl teknologiska förändringar som till nya marknadsförhållanden. En högre dynamik återfinns också vanligen i tjänsteproducerande näringar jämfört med i varuproducerande. Generellt sett har också regioner med högt nyföretagande en hög dynamik på arbetsmarknaden. 3

4 Strukturomvandling Nedläggningar å ena sidan och personalförstärkningar å den andra sker inte sällan inom olika sektorer. Under det senaste årtiondet har det skett en förskjutning av sysselsättningen från tillverkningsindustrin till den privata tjänstesektorn i Fyrbodal. Från slutet på 90-talet och framåt har den privata tjänstesektorns andel av sysselsättningen gått om tillverkningsindustrin i Fyrbodal. Förskjutningen från tillverkningsindustri till privat tjänstesektor har flera förklaringar. Den viktigaste faktorn som förklarar utveklingen är att den omfattande produktivitetsutvecklingen inom industrin har fört med sig ett minskat behov av arbetskraft vid en given produktionsnivå. Även om det finns mätsvårigheter kan man konstatera att produktivitetsutvecklingen i tjänstesektorn inte har varit lika snabb. En annan förklaring är att mindre kvalificerad industriproduktion i allt större utsträckning förlagts till låglöneländer. Trots denna minskade sysselsättningen visar beräkningar som Västra Götalandsregionen låtit göra att industrin fortfarande har en avgörande betydelse för sysselsättning och tillväxt. Om man ser på hur många sysselsättningstillfällen industrin skapar direkt inom industrin och indirekt inom tjänstesektorn tyder analysen på att industrins genererade fler jobb i Västra Götaland 2007 än den gjorde Samtidigt har produktivitetstillväxten sedan mitten av 80-talet varit snabbare än i riket, Stockholms län och Skåne. Detta kan förklaras av att industrin i Västra Götaland i hög grad är koncentrerad till branscher som uppvisat en hög internationell konskurrenskraft. Andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn i Fyrbodal har under perioden varit i stort sett oförändrad, liksom andelarna sysselsatta inom jordbruk, skog och fiske. En viss ökning har dock skett av sysselsättningen inom Fyrbodals byggsektor. 4

5 Nyföretagande Antalet nystartade företag har för Fyrbodal som helhet ökat under de senaste åren från 8,2 per 1000 invånare år 2007 till 10,6 år Studerar man etableringsfrekvensen fördelat på kommunnivå framgår att det finns tydliga skillnader mellan kommunerna i Fyrbodal. Etableringsfrekvensen är särskilt hög längs kusten och norska gränsen, exempelvis i Strömstad där man har de högsta andelarna nyföretagande i hela Västra Götaland. Betydligt lägre är nyföretagandet i kommunerna längs Vänern och i den södra delen av Fyrbodal. Fyrbodal har den högsta andelen företagare Källa: Tillväxtanalys bland den sysselsatta befolkningen i Västra Götaland. Samtidigt är skillnaderna mellan andelen män och kvinnors företagande störst i Fyrbodal. Andelen företagare är högre bland utrikes födda än bland födda i Sverige. Källa: Tillväxtanalys Det finns en mängd faktorer som vanligen identifieras som kopplade till nivån av nyföretagande och entreprenörskap i en region eller ett land. På den individuella nivån är kön, ålder, familjebakgrund, status på arbetsmarknaden och utbildningsnivå exempel på sådana faktorer 1. 1 Nyföretagandet i Sverige - En kartläggning av policyåtgärder i ett internationellt perspektiv samt kvantitativa analyser av nyföretagande i Sverige. ITPS Rapport A2007:018 sid 15. 5

6 Utbildningsnivå Det är stora skillnader i utbildningsnivå mellan de olika delregionerna inom Västra Götaland. Utbildningsnivån är generellt högre i storstadsområden och skillnaderna är därför störst, framförallt mellan Göteborgsregionen och övriga Västra Götaland. I Fyrbodal har andelen högutbildade, dvs. personer med eftergymnasial utbildning, ökat under talet. Denna andel av befolkningen i åldern år har ökat från 24 % år 2001 till 31 % år Eftersom utbildningsnivån samtidigt ökat i övriga delar av Västra Götaland ligger Fyrbodal, trots den snabba utvecklingen, fortsatt under regionsnittet vad gäller andelen högutbildade år Regional ekonomi Bruttoregionalprodukt (BRP) är den regionala motsvarigheten till BNP, d.v.s. det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år. Av diagrammet nedan framgår att BRP utvecklingen sedan år 2000 har varierat mellan delregionerna i Västra Götaland. Sjuhärad och Göteborgsregionen har haft en högre nominell ökning än riket och Västra Götaland som helhet, medan Fyrbodal (22% år ) och Skaraborg haft en sämre utveckling. Den låga tillväxten i Fyrbodal kan delvis förklaras av en kombination av avfolkning i glesbygdskommuner samt en näringslivsstruktur som tappat i internationell konkurrenskraft. 6

7 Av diagrammet ovan framgår att BRP per capita är högst i Göteborgsregionen och lägst i Fyrbodal och Skaraborg. Fyrbodal har lägst BRP per capita av Västra Götalands delregioner ( kr år 2010), klyftan i BRP per capita har samtidigt ökat mellan Göteborgsregionen och de båda delregionerna Fyrbodal och Skaraborg under den jämförda tioårs perioden. Ett annat mått på den ekonomiska utvecklingen är lönesummautvecklingen. I Göteborgsregionen är lönesumman per sysselssatt betydligt högre än i de tre övriga delregionerna. Inom Fybodal är lönesumman högst i de södra kommunerna och framförallt i Trollhättan ( kr) jämfört med exempelvis Dals-Ed där lönesumman per sysselsatt år 2010 var lägst i Västra Götaland ( kr). 7

8 Sammanfattning Befolkningsutvecklingen i Fyrbodal, har under 2000-talet sammantaget varit positiv. I huvudsak är detta en effekt av ett positivt invandringsöverskott, nativiteten är samtidigt låg och man har ett negativt flyttnetto gentemot övriga landet. Arbetsmarknaden i Fyrbodal präglas av en förskjutning från tillverkningsindustri till privat tjänstesektor och har påverkats både av strukturomvandling och vikande konjunktur. Detta har medfört neddragningar framförallt inom industrin. I delar av Fyrbodal är arbetslöshetsnivåerna högst i länet. I ett längre tidsperspektiv har sysselsättningen i Fyrbodal emellertid utvecklats positivt. Under de sista åren på 2000-talet var nettot av antalet arbetstillfällen vid nya- och nedlagda arbetsställen positivt. Detsamma gällde nettot mellan neddragningar och personalförstärkningar vid befintliga/kvarvarande arbetsställen. Nyföretagandet i Fyrbodal har ökat konstant sedan år 2007, med undantag för krisåret Nyföretagandet är särskilt högt i kommunerna längs kusten och vid norska gränsen och det är en större andel bland männen i Fyrbodal som sysselsätter sig som företagare än bland kvinnorna. I Fyrbodal har andelen högutbildade, dvs. personer med eftergymnasial utbildning, ökat konstant under 2000-talet. Men trots den snabba utvecklingen, ligger Fyrbodal fortsatt under regionsnittet vad gäller andelen högutbildade. Den ekonomiska tillväxten i Fyrbodal har varit sämre än utvecklingen i länet och i riket som helhet. Den låga tillväxten i Fyrbodal kan delvis förklaras av en kombination av avfolkning i glesbygdskommuner samt en näringslivsstruktur som tappat i internationell konkurrenskraft. Fyrbodal har lägst BRP per capita av Västra Götalands delregioner. 8