Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt

Transkript

1 DECEMBER 2014 En framtidsanalys av Västra Götalands län Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt

2 Författare: Ellen Karlsson

3 Innehåll 1. Förord Västra Götalands län Sammanfattande ståndpunkter Företagsklimat Lokalt företagsklimat Attityder till företagande Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag Marknadsförsörjning Kommunens tillämpningar av lagar och regler Arbetsmarknad Arbetslöshet Ungdomsarbetslösheten Kommande sex månader Löneläge Utbildning Utbildningsnivå Matchning Skolans attityder till företagande Samverkan skola näringsliv Företagsamhet Företagsamheten 2014 undersökning av Svenskt Näringsliv Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling i Västra Götalands län Försörjningsbörda Prognos Skatter Tillväxt Ekonomisk aktivitet Sysselsättning Företagarpanelen SWOT...48 Källförteckning

4 1. Förord Svenskt Näringslivs långsiktiga mål är att Sverige skall återta en tätposition i den internationella välståndsligan. För att vi i Sverige ska kunna ha en fortsatt hög levnads standard krävs en stark ekonomisk tillväxt. Det betyder att landets samlade produktion av varor och tjänster ökar. Produktionen ökar när ekonomin visar på tillväxt och det är då vi människor får det bättre. För att produktionen ska öka krävs det att företagen är konkurrenskraftiga och kan växa. På regional nivå är en stark ekonomisk tillväxt ett viktigt mål att sträva efter. Det krävs insatser från både företag, politiker och skola. Först då kan regionen utvecklas och förbättra sin konkurrenskraft. Det är även viktigt att parterna samarbetar i frågor som rör långsiktiga investeringar såsom till exempel kompetensförsörjning och infrastruktur. En viktig grund för den ekonomiska tillväxten är företagsklimatet. Grunden för både jobb och välstånd är konkurrenskraftiga företag och företagsamma människor. Därför krävs det förutsättningar som underlättar för företagens produktion och tillväxt. När företagen i en region har stabila grundförutsättningar får det ringar på vattnet som medför att övriga delar av samhället gynnas. En högklassig välfärd kräver konkurrenskraft av toppklass. Sverige är ett litet land, dessutom ett i allra högsta grad exportberoende land. Det betyder att vi påverkas av hur omvärlden förändras och måste förändras i takt med den om vi ska kunna behålla och utveckla vår konkurrenskraft. Vi måste gå in i framtiden med helt öppna ögon. Fokusera på möjligheterna och dra nytta av våra styrkor, vi har många. Men, det finns också områden där vi behöver göra förändringar för att klara konkurrensen bättre. Syftet med denna rapport är att beskriva hur förutsättningarna för framtida företagande, jobb och tillväxt ser ut i Västra Götalands län. Elisabeth Sandberg Regionchef Svenskt Näringsliv i Västra Götaland 2

5 1.1 Västra Götalands län Fakta om Västra Götalands län Tabell 1. Fakta om Västra Götalands län. Residensstad Göteborg Landskap Västra Götaland Antal kommuner 49 Area km² 5:e största i Sverige Folkmängd :a största i Sverige Källa: SCB Västra Götalands län har mycket att erbjuda, inte minst när det gäller näringslivet och en historia med många karaktärer. Skog- och jordbruk, textiler och fisk är några av de betydelsefulla industrier som utmärkt länet. Göteborg grundades 1621 och har sedan dess varit porten västerut för att förmedla varor, människor och idéer till omvärlden. Staden har Sveriges största hamn och här finns många företag som sysslar med import och export. 1 Fordonsindustrin är en mycket viktig näring i Västra Götaland. Men här i länet finns ju även textil Sjuhäradsbygden där Västgötaknallarna under 1700-talet byggt upp en stark ställning där de kunde anställa gårdfarihandlare för att själva kunna utveckla saluslöjden. Förlagsindustrin föddes och ur traditionen växte fabriker fram på landsbygden. Sjuhäradsstaden Borås är än idag ett textilt centrum där handelstraditionen lever vidare. Textilindustrin smittade av sig till västkusten då Mjölnarsonen Per-Olof Ahl började sälja kappor till vrakpris i Göteborg 1953, det blev starten för företaget Kapp-Ahl. Konkurrenterna gillade inte hans idé men kunderna uppskattade företagets låga priser och kort därefter startade han butiker över hela landet. Diagram 1. Sysselsättning per näringsgren 2013, kvartal 4. Kulturella & pers. tj. Vård & omsorg Utbildning Offentlig förvaltning Finans Sverige Västra Götalands län Stockholms län Information & kommunikation Hotell & restaurang Transport Handel Byggverksamhet Tillverkning & utv. Jordbruk, skogsbruk & fiske Källa: SCB 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 1 3

6 2. Sammanfattande ståndpunkter Företagsklimat Endast två av 49 kommuner i Västra Götalands län placerar sig bland de 25 bästa i Svenskt Näringslivs årliga företagsklimatranking. Generellt är det godtagbara attityder till företagande i Västra Götalands län. Andelen marknadsförsörjning har minskat i nästan alla kommuner från förgående årsskifte. Arbetsmarknad Arbetslösheten ligger i linje med snittet för Sverige, det vill säga 7,2 procent. Det har inte skett en större förändring de senaste åren för Västra Götalands län. Ungdomsarbetslösheten ligger över snittet för landet och placerar sig bland de län i Sverige som har relativt hög procentsiffra. Utbildning Företagen i Västra Götalands län upplever att det är svårt att rekrytera och placerar sig strax under rikssnittet. Den främsta orsaken till att det är svårt att rekrytera är att hitta personer med rätt yrkeserfarenhet. Därefter kommer orsakerna att hitta personer med rätt utbildning eller arbetslivserfarenhet. En styrka i länet är att en stor andel av företagen samverkar med skolan och engagerar sig i framtiden. Företagsamhet Andelen personer som är företagsamma är lägre i Västra Götalands län än vad genomsnittet är för Sverige. Dock är tillväxten av företagsamma människor högre än rikssnittet. Samma gäller för tillväxt av företagsamma kvinnor. Befolkningsutveckling Västra Götalands läns befolkningsutveckling är i linje med landets snitt och har varit under hela 2000-talet. Här finns en markant ökning under en längre period av personer över 65 år. Det medför att försörjningsbördan ökat. Personer mellan år ökar sakta men säkert i Västra Götalands län och man ser att befolkningsutvecklingen blir allt mer koncentrerad till de större städerna. Skatter Skattetrycket i Västra Götalands län är något lägre än snittet för länen i Sverige. Tillväxt Sysselsättningsutvecklingen i Västra Götalands län går i linje med genomsnittet för Sverige. Framtiden Det finns en nedåtgående trend gällande antal anställda när vår företagarpanel gör sin bedömning om läget 6 månader fram i tiden. De prognostiserar även färre investeringar, men att produktion/försäljning ligger jämnt med rikssnittet. 4

7 3. Företagsklimat Göteborg år Göteborg har inte längre lillebrors-komplexet till Stockholm och med sin självständighet tar man matchen om att vara en av framtidens främsta städer i Europa. Inflyttningen ökar markant till staden, men även andra delar av västkusten drar nytta av tillväxten och med Bohusbanan är det möjligt. Vad är det som gör att Göteborg är en attraktiv storstad i Europa att bosätta sig i? Akademin har återtagit position i ranking med ett stort kvalitetslyft. Här finns kompetens, som nationella och internationella, företag efterfrågar. Jobbskapandet blomstrar tack vare ett bra företagsklimat och där näringslivet ställer krav på en fungerande välfärd. Forskningsmöjligheterna ligger i framkant och är ett resultat av samverkan med näringslivet och regionverksamheten. Det skapar i sin tur en tillväxt för så väl samhälle som företagande. Göteborg är möjligheternas stad. Tillbaka till nutid. Scenariot kan kännas avlägset för vissa, men det är en vision att sträva efter vilket är viktigt för att möjligheter ska skapas och samhället utvecklas. För Göteborg och Regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) är scenariot ovan något man jobbar efter. På Gustaf Adolfs torg i centrala Göteborg står statyn av Gustaf II Adolf som pekar ner från sin höjda position. Myten säger att han ska ha sagt Här ska staden ligga när han grundade Göteborg, som fick stadsprivilegier år Göteborg blev under 1900-talet Skandinaviens viktigaste exporthamn. Idag är miljöteknik och IT en stark näringsgren. Vad krävs för att Göteborgs kommun ska uppnå visionen? Vi måste se till att vi har ett attraktivt samhälle, det vill säga en välfärd med hög kvalitet. Därför är det nödvändigt att fler bostäder byggs under kort tid, skolan måste höja sin kvalitet och jämföras med internationella utbildningar. Vi har skapat bra infrastruktur till mindre städer, men nu ligger utmaningen i att skapa bättre kommunikationer i Göteborgs stad. Göteborg ligger i framkant gällande en ny typ av industrin; life science och miljöteknik. Det ska uppmuntras och utvecklas för att företagen här ska kunna vara konkurrenskraftiga internationellt. Vad krävs för att Västra Götalandsregionen ska ha ett blomstrande företagsklimat? Vi måste själva se till att folkmängden ökar och att de drar utvecklingen framåt, det är en viktig faktor för att vi inte ska stanna upp. Göteborg är ökänt för att ingenting blir gjort och det innebär att vi måste våga ta beslut. Vi ska vara modiga nog att släppa in andra aktörer i samhället än vad vi haft tidigare, exempelvis i bostadsbyggandet. 5

8 Det bästa med näringslivet i regionen är att man investerar stort i forskningen och dess utveckling, man vill investera inför framtiden. Många av dessa företag är globala och lockar intressanta människor till regionen. Ett bra företagsklimat medför att det blir lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Det leder till att hela regionen gynnas då människor har större chans att få jobb vilket bidrar till att skatteintäkterna ökar. I en internationell jämförelse når Sverige bra placeringar i mätningar som berör företagandets förutsättningar 2, men lokalt och regionalt i Sverige finns det mycket att förbättra. Det visar undersökningarna om lokalt företagsklimat som årligen görs av Svenskt Näringsliv. 3.1 Lokalt företagsklimat Sedan år 2001 presenterar Svenskt Näringsliv en rankinglista där statistik och enkätsvar sammanställs över företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. I Västra Götalands län är det 20 av 49 kommuner som placerar sig bland de 100 bästa i landet år Anmärkningsvärt är att Ale klättrar 102 placeringar och är därmed en av de 100 bästa i Sverige. Medan länets residensstad Göteborg finns på plats 167 och därmed tappar 17 placeringar på ett år. Tabell 2. Rankingtabell lokalt företagsklimat. Göteborg Härryda Öckerö Partille Mölndal Ale Stenungsund Tjörn Lerum Göteborg Alingsås Kungälv Lilla Edet Sjuhärad Borås Herrljunga Vårgårda Tranemo Ulricehamn Mark Bollebygd Svenljunga Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se 2 Falkenhall & Johansson, Svenskt företagsklimat i internationell jämförelse slutsatser och lärdomar, Nationalekonomiska Föreningen

9 Fyrbodal Dals-Ed Trollhättan Mellerud Uddevalla Strömstad Munkedal Bengtsfors Vänersborg Färgelanda Tanum Sotenäs Åmål Orust Lysekil Skaraborg Vara Götene Grästorp Essunga Skövde Tibro Lidköping Töreboda Karlsborg Skara Tidaholm Falköping Hjo Gullspång Mariestad Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Sveriges största kommuner Ranking Stockholm 22 Helsingborg 23 Linköping 34 Borås 36 Västerås 39 Jönköping 50 Lund 65 Malmö 91 Örebro 116 Uppsala 123 Umeå 124 Göteborg 167 Norrköping 189 7

10 Ovan finns Sveriges 13 största kommuner med respektive rankingplacering från Svenskt Näringslivs företagsklimatsranking. Borås hamnar på fjärde plats, medan Göteborg hamnar på 12:e plats. Dessutom placerar sig Göteborg kommun inte bland topp 100 bästa i hela Sverige, utan hamnar på plats 167. Som tabellen Göteborg visar så placerar sig majoriteten av kommunerna i Göteborgsregionen ovanför Göteborgs kommun i företagsklimatrankingen. 3.2 Attityder till företagande Allmänhetens attityder till företagande Allmänhetens inställning till och kunskaper om företagande har stor betydelse för det lokala företagsklimatet. Parametern nedan beskriver hur företagen upplever allmänhetens attityder till företagande. Betyget från företagarna i Västra Götalands läns 49 kommuner redovisas i tabellen nedan. Dåligt Inte helt godtagbart Godtagbart Bra Mycket bra Utmärkt Gult = 4 poäng eller mer 1 poäng 2 poäng 3 poäng 4 poäng 5 poäng 6 poäng Tabell 3. Allmänhetens attityder till företagande. Göteborg Lilla Edet 3,49 3,61 3,49 3,62 3,52 3,38 Göteborg 3,71 3,84 3,98 3,89 3,6 3,61 Alingsås 4,15 4,13 4,15 3,92 3,93 3,66 Kungälv 3,87 3,81 3,93 3,86 3,73 3,92 Stenungsund 3,92 3,98 4 4,16 4,01 3,94 Ale 3,93 3,82 3,62 3,75 4,03 3,95 Partille 3,97 4,01 4,04 4,07 3,95 3,95 Lerum 3,76 3,93 3,96 3,99 4,04 3,99 Mölndal 4,07 3,93 3,98 3,99 3,93 4,06 Tjörn 4 4,1 4,26 4,11 4,24 4,13 Härryda 4,24 4,11 4,37 4,11 4,24 4,26 Öckerö 4,17 4,36 4,38 4,47 4,48 4,57 Sverigesnitt 3,76 3,73 3,8 3,84 3,81 3,82 Sjuhärad Borås 3,82 4 4,11 4,2 4,14 4,24 Vårgårda 4,35 4,34 4,47 4,39 4,36 4,23 Tranemo 4,1 4,06 4,05 4,09 4,11 4,15 Mark 3,69 3,63 3,75 3,71 3,58 3,97 Bollebygd 4,29 4,12 4,44 4,15 4,22 3,93 Herrljunga 4,1 4,07 4,13 4,37 4,2 4,14 Svenljunga 4 3,82 3,95 3,82 3,74 3,86 Sverigesnitt 3,76 3,73 3,8 3,84 3,81 3,82 8

11 Fyrbodal Lysekil 3,41 3,52 3,44 3,39 3,22 3,33 Uddevalla 3,76 3,72 3,74 3,79 3,68 3,44 Orust 3,88 3,83 3,85 3,94 3,74 3,48 Åmål 3,64 3,49 3,52 3,71 3,47 3,56 Munkedal 3,72 3,76 3,6 3,71 3,65 3,59 Sotenäs 3,83 3,87 3,93 3,8 3,65 3,6 Tanum 3,71 3,71 3,71 4,06 3,9 3,72 Trollhättan 3,94 3,9 3,92 3,84 3,75 3,77 Strömstad 3,9 3,85 3,92 3,87 3,81 3,78 Färgelanda 3,69 3,43 3,52 3,59 3,36 3,79 Vänersborg 3,6 3,58 3,59 3,54 3,43 3,8 Bengtsfors 3,69 3,84 3,68 3,69 3,74 3,81 Dals-Ed 3,88 3,87 4,23 3,98 4,2 3,99 Mellerud 3,79 3,82 3,93 3,96 3,88 4,07 Sverigesnitt 3,76 3,73 3,8 3,84 3,81 3,82 Skaraborg Vara 4,15 4,17 4,43 4,24 4,51 4,56 Töreboda 3,93 4,13 4,01 3,98 4,18 4,31 Essunga 4,27 3,98 4,07 4,21 4,25 4,24 Götene 4 3,96 3,93 3,99 4,11 4,15 Lidköping 3,94 3,88 4,14 4,15 4,03 4,12 Karlsborg 4,03 3,94 3,88 3,73 3,94 4,03 Tibro 3,87 3,83 3,89 4,15 3,94 3,98 Skövde 3,94 3,92 4,09 4,11 4,02 3,98 Grästorp 3,74 4,07 3,94 3,93 4,08 3,92 Hjo 3,74 3,54 3,57 3,5 3,62 3,67 Tidaholm 3,65 3,55 3,82 3,78 3,72 3,66 Mariestad 3,63 3,46 3,62 3,59 3,57 3,63 Falköping 3,58 3,66 3,64 3,58 3,72 3,61 Gullspång 3,69 3,72 3,68 3,66 3,67 3,48 Skara 3,56 3,65 3,85 3,75 3,55 3,47 Sverigesnitt 3,76 3,73 3,8 3,84 3,81 3,82 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Företagen i Västra Götalands län upplever att allmänhetens attityder till företagande är till stor grad godtagbara. 15 av länets kommuner upplever det som bra, det kan jämföras med förra året då 20 av 49 kommuner upplever det som bra. Kommunpolitikernas attityder till företagande Politikernas syn på och samarbetet med näringslivet är en viktig faktor för det lokala företagsklimatet. Tabellen nedanbeskriver hur företagarna i Västra Götalands län upplever kommunpolitikernas attityder till företagande. 9

12 Tabell 4. Kommunpolitikernas attityder till företagande. Göteborg Göteborg 3,55 3,67 3,55 3,31 3,09 3,02 Alingsås 3,94 3,98 3,96 3,46 3,31 3,06 Kungälv 3,4 3,43 3,51 3,21 2,93 3,08 Lilla Edet 3,21 3,21 3,13 3,17 3,15 3,11 Stenungsund 3,66 3,73 3,59 3,76 3,59 3,35 Lerum 3,62 3,71 3,77 3,63 3,72 3,6 Mölndal 3,95 3,9 3,86 3,82 3,65 3,62 Öckerö 3,84 3,71 3,7 3,86 3,63 3,73 Tjörn 3,56 3,68 3,67 3,41 3,69 3,78 Partille 3,69 3,95 3,74 3,86 3,67 3,8 Ale 3,19 3,34 3,12 3,18 3,57 3,86 Härryda 4,16 4,15 4,25 4,01 4,06 4,17 Sverigesnitt 3,59 3,53 3,6 3,58 3,55 3,52 Sjuhärad Borås 3,73 3,91 3,93 3,98 3,79 3,94 Vårgårda 4,52 4,23 4,4 4,49 4,12 4,24 Tranemo 3,91 3,79 3,78 3,54 3,73 3,62 Herrljunga 3,88 4,04 4,13 4,47 4,18 3,83 Mark 3,09 3,14 2,97 3,08 3,32 3,38 Bollebygd 4,17 3,96 4,4 3,81 3,49 3,36 Svenljunga 3,69 3,5 3,95 3,5 3,43 3,07 Ulricehamn 3,8 3,74 3,58 3,63 3,61 3,45 Sverigesnitt 3,59 3,53 3,6 3,58 3,55 3,52 Fyrbodal Dals-Ed 4,3 4,24 4,64 4,37 4,57 4,06 Trollhättan 4,04 3,94 3,86 3,6 3,58 3,38 Mellerud 3,79 3,68 4,02 3,8 3,86 3,57 Uddevalla 3,6 3,76 3,58 3,61 3,43 3,2 Strömstad 3,24 3,28 3,54 3,34 3,24 3,21 Munkedal 3,78 3,85 3,67 3,64 3,66 3,32 Bengtsfors 3,82 3,49 3,64 3,56 3,51 3,65 Vänersborg 3,33 3,12 3,2 3,03 3,19 3,23 Färgelanda 3,42 3 2,91 3,07 3,15 3,34 Tanum 3,29 3,37 3,43 3,06 3,05 3,07 Sotenäs 3,39 3,69 3,77 3,52 3,26 2,95 Åmål 3,92 3,85 3,65 3,51 3,32 3,1 Orust 3,07 3,01 3,29 3,26 3,01 2,63 Lysekil 3,51 3,76 3,73 3,31 3,12 3,01 Sverigesnitt 3,59 3,53 3,6 3,58 3,55 3,52 10

13 Skaraborg Vara 3,89 3,97 4,16 4,01 4,12 4,13 Töreboda 3,86 3,9 3,83 3,64 4 4,12 Essunga 4,31 4 4,12 4,15 4,17 4,25 Götene 4,03 4 3,91 4,01 4,19 4,06 Lidköping 3,39 3,38 3,74 3,58 3,68 3,56 Karlsborg 4,12 4,07 3,86 3,7 3,87 3,56 Tibro 3,79 4,12 4,23 4,18 4,19 4,04 Skövde 3,92 4,05 4,17 4,02 3,84 3,79 Grästorp 3,44 3,81 3,8 3,91 4,01 3,97 Hjo 3,33 3,12 3,4 3,21 3,39 3,37 Tidaholm 3,65 3,61 3,65 3,46 3,32 3,43 Mariestad 3,16 3,08 3,34 2,82 3,36 3,4 Falköping 3,3 3,57 3,33 3,27 3,33 3,31 Gullspång 3,17 3,05 3,25 3,04 3,08 3,23 Skara 3,41 3,57 3,91 3,56 3,52 3,4 Sverigesnitt 3,59 3,53 3,6 3,58 3,55 3,52 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Tabellen visar att kommunpolitikernas attityder till företagande enligt företagen är stark och att åtta kommuner får betyget bra. Undersökningen visar även att nästan samtliga kommuner uppnår betyget godtagbart vilket är ett positivt resultat för utvecklingsmöjligheter i framtiden. Kommunala tjänstemäns attityder till företagande Tjänstemännens syn på och samarbetet med näringslivet är även en viktig faktor för det lokala företagsklimatet. Tabellen nedan beskriver hur företagarna upplever kommunala tjänstemäns attityder till företagande. Tabell 5. Kommunala tjänstemäns attityder till företagande. Göteborg Kungälv 3,21 3,16 3,29 2,97 2,75 2,7 Alingsås 3,82 3,66 3,78 3,07 3,01 2,78 Göteborg 3,19 3,34 3,28 3,15 2,94 2,91 Lilla Edet 3,03 3,15 3,18 3,19 3 3,08 Stenungsund 3,36 3,36 3,22 3,51 3,35 3,1 Lerum 3,38 3,63 3,49 3,31 3,45 3,24 Ale 3,15 3,04 3 2,66 3,12 3,39 Tjörn 3,33 3,4 3,51 3,07 3,51 3,42 Mölndal 3,82 3,77 3,72 3,57 3,6 3,45 Partille 3,61 3,89 3,74 3,8 3,65 3,47 Öckerö 3,6 3,59 3,54 3,65 3,55 3,51 Härryda 4,12 4,07 3,96 3,77 3,77 4 Sverigesnitt 3,42 3,37 3,43 3,4 3,38 3,37 11

14 Sjuhärad Borås 3,46 3,55 3,59 3,68 3,56 3,75 Vårgårda 4,28 4,15 4,36 4,26 4,11 4,09 Tranemo 3,6 3,45 3,42 3,16 3,37 3,42 Herrljunga 3,79 3,99 3,95 4,29 4,15 3,56 Mark 2,84 2,73 2,66 2,84 3,01 3,21 Bollebygd 3,83 3,58 4 3,49 3,29 3,13 Svenljunga 3,52 3,34 3,72 3,5 3,32 3,06 Ulricehamn 3,61 3,53 3,47 3,42 3,58 3,31 Sverigesnitt 3,42 3,37 3,43 3,4 3,38 3,37 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Fyrbodal Dals-Ed 4,05 3,95 4,42 4,13 4,34 3,78 Trollhättan 3,84 3,69 3,71 3,52 3,54 3,39 Mellerud 3,74 3,55 3,65 3,59 3,7 3,33 Uddevalla 3,42 3,45 3,29 3,32 3,23 3,05 Strömstad 3,17 3,23 3,33 3,23 3,15 3,02 Munkedal 3,6 3,79 3,56 3,55 3,71 3,24 Bengtsfors 3,51 3,28 3,39 3,22 3,19 3,37 Vänersborg 3,15 2,97 2,96 2,86 3,06 3 Färgelanda 3,42 2,94 2,8 2,87 3,04 3,34 Tanum 3,22 3,22 3,19 2,82 2,76 2,74 Sotenäs 3,18 3,36 3,28 3,19 3,1 2,72 Åmål 3,72 3,68 3,58 3,42 3,38 3,26 Orust 2,92 2,76 3,18 3,21 2,82 2,41 Lysekil 3,28 3,49 3,52 3,17 2,99 3,07 Sverigesnitt 3,42 3,37 3,43 3,4 3,38 3,37 Skaraborg Vara 3,51 3,65 3,95 3,69 3,72 3,76 Töreboda 3,52 3,76 3,71 3,52 3,83 3,74 Essunga 4,24 3,98 3,85 4,06 4,05 4,26 Götene 3,76 3,61 3,73 3,88 4,12 3,95 Lidköping 3,3 3,32 3,71 3,43 3,57 3,38 Karlsborg 3,51 3,63 3,58 3,27 3,43 3,24 Tibro 3,8 3,91 4,02 4,18 4,13 4,04 Skövde 3,74 3,78 3,8 3,76 3,52 3,43 Grästorp 3,28 3,66 3,73 3,66 3,86 3,92 Hjo 3,09 2,93 3,15 3,17 3,32 3,26 Tidaholm 3,57 3,61 3,6 3,56 3,25 3,45 Mariestad 3,4 3,17 3,44 3,01 3,18 3,35 Falköping 3,09 3,33 3,04 2,93 3,1 3,13 Gullspång 3,07 3,01 3,28 3,18 3,42 3,62 Skara 3,17 3,32 3,63 3,38 3,32 3,18 Sverigesnitt 3,42 3,37 3,43 3,4 3,38 3,37 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se 12

15 3.3 Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag Gränsen mellan offentlig och privat sektor kan många gånger vara otydlig. Om de privata aktörerna inte har samma förutsättningar som de offentliga uppstår en osund konkurrenssituation från kommunen och det kan bidra till att privata företagare inte vill starta företag där man vet att man inte kan konkurrera på lika villkor. Osund konkurrens hämmar därmed företags- och sysselsättningstillväxten genom att färre företag startas och att fler trängs undan. 3 Tabellen nedan visar i vilken utsträckning företagen anser att kommunernas verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet. Tabell 6. Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag. Göteborg Öckerö 4,17 3,92 3,58 3,87 4,02 4,17 Härryda 4,31 4,16 4,09 3,96 4,36 4,26 Tjörn 3,44 3,63 3,29 3,83 3,61 3,74 Mölndal 4,09 3,73 3,47 3,89 3,98 3,85 Lerum 3,83 3,98 3,55 4,05 3,89 4,16 Ale 3,75 3,46 3,41 3,83 3,33 4,08 Partille 4,09 4,17 4,04 4,37 4 3,88 Stenungsund 3,95 3,54 3,42 4 3,75 3,86 Kungälv 3,39 3,65 3,08 3,47 3,4 3,56 Alingsås 3,81 3,72 3,54 4,06 3,49 3,75 Göteborg 3,26 3,41 3,14 3,36 3,42 3,13 Lilla Edet 3,08 3,38 3 3,46 3,81 3,26 Sverigesnitt 3,56 3,42 3,41 3,78 3,77 3,76 Sjuhärad Borås 3,11 3,26 3,12 3,68 3,46 3,53 Vårgårda 4,14 4,36 3,92 4,34 4,4 4,07 Tranemo 3,71 3,94 3,57 3,98 3,95 4,07 Herrljunga 4,1 4,25 3,93 4,41 4,47 4,4 Mark 2,96 3,21 2,92 3,71 3,7 3,8 Bollebygd 4,06 4,19 4,3 4,32 4,15 3,46 Svenljunga 3,59 3,68 3,64 3,9 4,01 3,92 Ulricehamn 3,61 3,06 3,13 3,52 3,93 3,77 Sverigesnitt 3,56 3,42 3,41 3,78 3,77 3,76 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Fyrbodal Dals-Ed 4,09 3,84 4,14 4,41 4,61 4,42 Trollhättan 3,62 3,38 3,32 3,69 3,63 3,44 Mellerud 3,54 3,09 3,87 4,32 3,43 4,14 Uddevalla 3,38 3,17 3,18 3,48 3,5 3,45 Strömstad 3,54 3,3 3,37 3,83 3,71 3,6 Munkedal 3,77 4,18 3,57 4,04 4,05 3,94 Bengtsfors 3,48 3,34 3,19 3,6 3,73 3,58 Vänersborg 3,48 3,39 3,28 3,67 3,61 3,81 Färgelanda 3,55 3,02 2,73 3,65 3,76 3,75 Tanum 3,55 3,8 3,24 3,74 3,35 3,6 Sotenäs 3,12 3,61 3,31 3,29 3,3 3,05 Åmål 3,68 3,49 3,45 3,6 3,76 3,74 Orust 3,49 3,39 3,35 3,93 3,49 3,46 Lysekil 3,32 3,38 3,5 3,61 3,49 3,28 Sverigesnitt 3,56 3,42 3,41 3,78 3,77 3,76 3 Svenskt Näringsliv, Osund konkurrens kommunalt företagande för miljarder,

16 Skaraborg Vara 3,69 3,68 3,67 4,15 4,04 3,86 Töreboda 4,31 4,18 3,93 4,51 4,3 4,23 Essunga 4,12 3,82 4,03 4,35 4,45 4,47 Götene 3,83 3,82 3,89 3,98 4,43 4,17 Lidköping 3,08 3,18 3,15 3,24 3,73 3,6 Karlsborg 3,78 3,68 3,51 3,98 3,91 4,27 Tibro 3,88 3,86 4,01 4,32 4,71 3,97 Grästorp 3,52 3,68 3,97 4,36 4,42 4,4 Hjo 3,51 3,42 3,27 4,09 3,82 3,97 Tidaholm 3,44 3,56 3,33 3,53 3,65 3,39 Mariestad 3,85 3,45 3,75 3,5 3,94 4 Falköping 3,06 3,13 3,16 3,49 3,47 3,57 Gullspång 3,64 3,42 3,09 3,75 3,53 3,74 Skövde 3,91 3,74 3,79 3,97 3,79 3,57 Skara 3,37 3,46 3,63 3,84 3,51 3,74 Sverigesnitt 3,56 3,42 3,41 3,78 3,77 3,76 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Notis: frågans formulering ändrades 2011 från Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen till I vilken utsträckning anser du att kommunens verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet? Av länets 49 kommuner fick 15 av dessa betyget bra, vilket betyder att länet är starkt jämfört med övriga Sverige då även resterande kommuner ligger kring snittet. 3.4 Marknadsförsörjning Hur stor andel av hushållens inkomster som kommer från marknadsaktiviteter, till exempel lön från privata företag, föreningar och stiftelser beskrivs genom marknadsförsörjningsmåttet. Marknadsförsörjningens storlek och utveckling är ett bra mått på hur företagsam en region är. 4 Man kan också se marknadsförsörjningen som ett mått på det lokala näringslivets vitalitet och omfattning. I tabellen nedan visas marknadsförsörjningsandelen i de olika kommunerna i Västra Götalands län. Tabell 7. Marknadsförsörjning. Göteborg Alingsås 51,72 50,06 50,9 52,11 51,63 50,74 Tjörn 55,58 54,94 55,01 55,96 55,21 54,07 Öckerö 56,55 54,69 55, ,32 54,61 Lilla Edet 58,12 55,71 56,63 56,41 56,37 55,32 Kungälv 58,14 56,69 57,32 58,31 58,22 57,4 Ale 59,67 57,79 58,11 58,94 58,55 57,59 Partille 58,47 56,87 57,36 58,59 58,48 58 Lerum 59,03 57,49 57,97 58,75 58,74 58,12 Göteborg 59,52 57,66 58,44 59,65 59,55 58,9 Mölndal 60,19 58,67 59,11 60,16 60,2 59,39 Stenungsund 61,59 60,08 60,46 61,06 60,7 60,02 Härryda 61,5 60,49 61,33 62,29 62,11 61,5 Sverigesnitt 54,72 53,39 54,35 55,22 54,92 54,26 4 Svenskt Näringsliv, Strukturrapport. Företagandets villkor,

17 Sjuhärad Borås 53,25 51,64 52,93 54,42 54,33 53,47 Vårgårda 56,85 54,55 54,85 55,89 55,11 53,92 Tranemo 58,66 55,76 56,15 57,33 56,75 55,81 Herrljunga 55,78 53,77 54,09 55,43 55,09 53,95 Mark 51,81 50,29 51,2 52,6 52,68 52,13 Bollebygd 57,59 55,79 56,65 57,63 56,91 55,81 Svenljunga 54,04 50,54 52,3 53,89 52,84 52,01 Ulricehamn 54,21 52,03 53,08 54,42 54,38 53,87 Sverigesnitt 54,72 53,39 54,35 55,22 54,92 54,26 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Fyrbodal Dals-Ed 47,34 44,16 44,69 46,66 45,64 44,83 Trollhättan 54,57 50,5 52,13 50,59 49,2 49,86 Mellerud 45,17 42,01 40,71 41,7 41,82 41,7 Uddevalla 47,19 46,02 47,46 48,16 47,68 47,61 Strömstad 51,47 51,46 52,75 53,58 53,83 52,64 Munkedal 49,17 47,61 48,7 49,49 48,69 48,37 Bengtsfors 46,28 45,22 46,25 47,05 46,44 45,59 Vänersborg 45,18 41,7 43,03 42,56 41,68 41,67 Färgelanda 48,26 45,38 45,9 47,08 46,41 46,46 Tanum 48,82 46,82 48,38 48,55 48,28 47,25 Sotenäs 48,17 47,27 48,19 48,71 48,18 47,71 Åmål 46,32 43,27 44,23 46,15 45,59 44,5 Orust 53,39 51,67 51,59 51,55 50,65 49,33 Lysekil 47,97 46,68 47,2 47,71 47,52 46,27 Sverigesnitt 54,72 53,39 54,35 55,22 54,92 54,26 Skaraborg Vara 55,27 52,96 53,95 55,2 54,69 53,47 Töreboda 47,4 45,73 46,69 47,21 46,5 45,77 Essunga 53,79 51,84 52,58 53,02 51,82 51,24 Götene 55,57 53,78 53,76 54,15 53,23 51,59 Lidköping 50,12 48,25 48,39 49,17 48,59 47,24 Karlsborg 36,31 36,19 36,73 36,83 36,74 35,89 Tibro 50,75 47,82 48,29 49,96 49,64 48,13 Skövde 49,58 46,99 47,46 49,57 49,37 48,35 Grästorp 50,16 47,63 48,74 48,34 47,94 48,12 Hjo 48,33 45,05 45,41 46,94 46,8 45,56 Tidaholm 50,29 47,23 47,03 49,03 48,52 47,94 Mariestad 45,1 43,07 43,9 45,27 44,6 43,58 Falköping 50,49 48,19 49,03 50,35 50,02 48,86 Gullspång 46,14 44,33 44,98 45,77 45,14 43,82 Skara 52,21 50,17 50,77 51,24 50,72 50,15 Sverigesnitt 54,72 53,39 54,35 55,22 54,92 54,26 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se 15

18 Många av länets kommuner ligger över Sverigesnittet, medan resterande ligger strax under snittet. Västra Götalands län har flertalet större orter där det finns offentliga arbetsgivare såsom stort poliskontor och stora sjukhus, vilket kan förklara den lägre marknadsförsörjningen då det är stora arbetsplatser. 3.5 Kommunens tillämpningar av lagar och regler Den här parametern beskriver hur företagarna ser på kommunens tillämpning av lagar och regler. Tillämpningen handlar om effektivitet i ärendehanteringen, förståelse för företagets ärende och återkoppling om vilka möjligheter som finns. Tabell 8. Kommunen tillämpningar av lagar och regler. Göteborg Kungälv 3,14 3,16 3,04 2,92 2,75 2,63 Göteborg 3,22 3,33 3,11 2,94 2,93 2,78 Lilla Edet 3,06 3,16 3,11 3,22 3,22 2,97 Alingsås 3,63 3,72 3,51 3,24 3,15 3,01 Tjörn 3,04 3,17 2,95 3,32 3,1 3,08 Lerum 3,16 3,29 3,49 3,29 3,46 3,26 Öckerö 3,42 3,32 3,45 3,38 3,33 3,38 Stenungsund 3,05 3,19 3,25 3,26 3,39 3,38 Ale 3,23 3,1 2,95 2,81 3,23 3,42 Mölndal 3,69 3,65 3,45 3,5 3,58 3,53 Partille 3,61 3,65 3,83 3,78 3,71 3,58 Härryda 3,82 3,79 3,78 3,71 3,86 3,88 Sverigesnitt 3,32 3,27 3,3 3,28 3,25 3,23 Sjuhärad Borås 3,34 3,43 3,49 3,5 3,33 3,48 Vårgårda 4,1 3,97 3,88 3,79 3,52 3,55 Tranemo 3,48 3,33 3,58 3,17 3,28 3,34 Herrljunga 3,67 3,72 3,95 4,18 3,96 3,53 Mark 2,89 2,95 2,73 2,81 3,11 3,27 Bollebygd 3,58 3,65 3,83 3,44 3,44 3,02 Svenljunga 3,61 3,28 3,6 3,39 3,17 2,94 Ulricehamn 3,43 3,45 3,29 3,24 3,35 3,06 Sverigesnitt 3,32 3,27 3,3 3,28 3,25 3,23 Fyrbodal Dals-Ed 3,52 3,59 3,67 3,61 3,52 3,58 Trollhättan 3,5 3,56 3,58 3,4 3,28 3,21 Mellerud 2,98 2,96 3,3 3,19 3,3 3,26 Uddevalla 3,32 3,35 3,21 3,15 3,07 3,09 Strömstad 3,13 3,16 3,22 3,1 2,99 2,94 Munkedal 3,42 3,34 3,3 3,47 3,47 3,16 Bengtsfors 3,31 3,09 3,26 3,3 3,29 3,37 Vänersborg 3,18 2,79 3,04 2,76 2,75 3,14 Färgelanda 3,31 2,51 2,45 2,59 2,76 3,06 Tanum 3,13 3,33 3,05 2,64 2,66 2,71 Sotenäs 2,83 3,15 2,8 2,86 2,65 2,68 Åmål 3,39 3,36 3,33 3,19 3,14 3,18 Orust 2,76 2,78 3,2 3,09 2,67 2,3 Lysekil 3,25 3,33 3,43 3,08 2,72 2,83 Sverigesnitt 3,32 3,27 3,3 3,28 3,25 3,23 16

19 Skaraborg Vara 3,63 3,57 3,58 3,54 3,64 3,59 Töreboda 3,68 3,54 3,6 3,06 3,57 3,42 Essunga 4,04 3,77 3,8 3,85 3,96 4,22 Götene 3,69 3,65 3,47 3,58 3,5 3,63 Lidköping 3,32 3,5 3,53 3,45 3,26 3,25 Karlsborg 3,56 3,71 3,61 3,36 3,28 3,31 Tibro 3,62 3,6 3,9 3,74 4 3,7 Skövde 3,52 3,54 3,56 3,5 3,36 3,31 Grästorp 3,39 3,53 3,48 3,68 3,73 3,9 Hjo 3,22 2,95 3,18 3,24 3,26 3,14 Tidaholm 3,29 3,38 3,37 3,3 3,06 3,2 Mariestad 3,33 3,12 3,28 3,06 3,37 3,08 Falköping 2,98 3,32 3,22 2,95 3,13 2,96 Gullspång 3,24 3,11 3,18 2,99 3,07 3,16 Skara 3,46 3,4 3,72 3,52 3,51 3,39 Sverigesnitt 3,32 3,27 3,3 3,28 3,25 3,23 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Endast en kommun har fått betyget godkänt i Västra Götalands län och övriga ligger runt om snittet i Sverige. Det finns stora skillnader mellan kommunerna i betygssättningen då många ligger mellan två poäng och upp till fyra poäng. 17

20 4. Arbetsmarknad Vara år Solen strålar och en ny dag på en av Europas blomstrande industriplatser har påbörjats. Den goda infrastrukturen som effektiviserats under de senaste åren har gjort att pendlingsavståndet till och från närområden har utvidgats. Som resultat har befolkningsmängden ökat, det även tack vare bostadsbyggandet som stabiliserats under en längre tid. Man är idag en inspirationskälla för att ta vara på den lokala jordbruksnäringen och gårdsförsäljningen. Vara ligger fortfarande i toppen av Skaraborgs kommuner gällande företagsklimat och den positiva andan smittar av sig. Kommunens långsiktiga satsning på samverkan mellan näringsliv och närliggande akademier gör Vara till en attraktiv arbetsmiljö för nyutbildade. De lokala företagen erbjuder goda karriärmöjligheter samt varierande arbetsplatser och branscher. Emelie Lidén är en av dem som återvänt hem till trakterna efter utbildning på annan ort, av det enkla skälet att det är en kommun som satt sitt namn på kartan med en spännande utveckling. Tillbaka till nutid. Scenariot kan kännas avlägset för vissa, men det är en vision att sträva efter vilket är viktigt för att möjligheter ska skapas och samhället utvecklas. För Emelie Lidén är scenariot något hon ser som en möjligt om man fortsätter att spinna vidare på det goda företagsklimatet som finns idag. För en god välfärd krävs även ett engagemang från hela regionen och där finns utmaningen. Emelie Lidén är 25 år och uppvuxen i den mindre orten Larv i Vara kommun. Hon studerar masterprogrammet i offentlig förvaltning på Förvaltningshögskolan under Göteborgs Universitet. Efter avslutade studier finns möjlighet till att arbeta inom offentlig sektor, och även inom den privata sektorn som exempelvis med verksamhetsutveckling. Hur ser du på arbetsmarknaden inom ditt utbildningsområde? Arbetsmarknaden ser god ut då det finns stora pensionsövergångar på privat och offentlig sida. Det finns utvecklingsmöjligheter med utformning av den svenska offentliga sektorn, men det är en utmaning eftersom det är en växande och åldrande befolkning. Möjligheten finns även att kunna påverka framtida utmaningar inom arbetsområdet och försöka tackla dem. 18

21 Vad krävs för att visionen ska uppnås? Det måste finnas engagerade politiker och tjänstemän som driver frågorna kring att stärka företagsklimatet. Det hör ihop med ett bra samarbete inom regionen gällande infrastruktur och utbildningsplatser för högskola/universitet. Till det kommer en god samverkan mellan näringsliv och kommun, där man även täpper igen behovet av ny personal och på så sätt säkrar kompetensen. Det måste kommunen ställa upp på, exempelvis med utbildning och boende. Den abstrakta plats där arbetstagare och arbetsgivare möts kallas för arbetsmarknad. Här erbjuds anställning eller arbetskraft. Hur denna matchning fungerar mäts genom arbetslöshetsstatistiken. Innan finanskrisen tenderade arbetslösheten att minska i Sverige. När finanskrisen bröt ut ökade dock arbetslösheten snabbt och har sedan dess legat på en historiskt sett hög nivå Arbetslöshet I arbetslöshetsstatistiken ingår personer som inte är sysselsatta, kan börja ett arbete inom 14 dagar och aktivt har sökt arbete under de senaste fyra veckorna eller inväntar att börja ett arbete inom tre månader efter mätveckan. Ibland kan både arbetslöshet och sysselsättning öka, eller minska och det kan vara lätt att förvirras av begreppen. Om arbetskraften växer så kan både antal sysselsatta personer och antal arbetslösa personer öka samtidigt. 6 Västra Götalands län har under många år placerat sig strax under arbetslösheten som helhet i Sverige, med undantag för 2010 och 2011 då den varit högre. Under tredje kvartalet 2014 uppgick arbetslösheten till 7,2 procent i Västra Götalands län, vilket även är motsvarande siffra för Sverige. Diagram 2. Arbetslöshet. 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% Västra Götalands län Sverigesnitt 5,0% 4,0% 3,0% Källa: Svenskt Näringsliv, SCB 5 Ekonomifakta, Arbetslöshet, ekonomifakta.se 6 Ekonomifakta, Definitioner på arbetsmarknaden, ekonomifakta.se 19

22 4.2 Ungdomsarbetslösheten Under hela 2000-talet har ungdomsarbetslösheten i Sverige legat på relativt höga nivåer. Det är ett tecken på att det kan finnas strukturella orsaker bakom dessa nivåer och att detta inte enbart är ett konjunkturproblem. 7 Diagram 3. Ungdomsarbetslöshetsstatistik. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Norrbottens Stockholms Uppsala Jönköpings Östergötlands Kalmar Dalarnas Västernorrlands Västerbottens Hallands Riket Kronobergs Västra Götalands Jämtlands Gotlands Örebro Västmanlands Södermanlands Skåne Värmlands Gävleborgs Blekinge Källa: Svenskt Näringsliv, SCB 4.3 Kommande sex månader I Svenskt Näringslivs företagarpanel, som sammanställdes i december 2014, bedömde 16 procent av företagen i Västra Götalands län att man kommer öka antalet anställda under de kommande sex månaderna. 10 procent av företagen bedömde att man kommer att minska antalet anställda under samma period. Diagram 4. Antalet anställda om 6 mån Högre lägre netto. Kalmar Uppsala Norrbotten Halland Östergötland Västmanland Södermanland Jämtland Västerbotten Kronoberg Västra Götaland Stockholm Alla Gotland Jönköping Värmland Västernorrland Örebro Skåne Gävleborg Dalarna Blekinge Källa: Svenskt Näringsliv/Företagarpanelen Snitt i Västra Götaland Snitt i Sverige 7 Ekonomifakta, ungdomsarbetslöshet, ekonomifakta.se 20

23 4.4 Löneläge I rapporten Fakta om löner och arbetstider 2014 sammanställd av Svenskt Näringsliv, som kom ut i maj 2014, jämförs det relativa löneläget mellan länen. Västra Götalands län placerar sig på övre halvan av tabellen och ligger över riksgenomsnittet. Bild 1. Relativt löneläge per län, medarbetare och tjänstemän. Index 106 till till till till 97 Antal Län Index Stockholms län 107 Västmanlands län Skåne län Västra Götalands län 103 Uppsala län 102 Kronobergs län Blekinge län Östergötlands län 100 Västernorrlands län Örebro län Norrbottens län 100 Södermanlands län 100 Dalarnas län 99 Gävleborgs län 99 Hallands län 99 Värmlands län 99 Kalmar län 98 Jönköpings län 98 Västerbottens län 98 Gotlands län 96 Jämtlands län 96 Riksgenomsnittet = 100 Ranking Källa: Svenskt Näringsliv/ Fakta om löner och arbetstider

24 5. Utbildning Mellerud år I hjärtat av Dalsland ligger Mellerud. Det är den kommun som har flest unga nyinflyttade i hela landet, men varför vill man bo här? Här finns allt att erbjuda för det aktiva privatlivet och inte minst för karriären. Det goda företagsklimatet skapar en positiv stämning i näringslivet och man vill satsa på framtidens arbetskraft, den yngre generationen. Här samverkar företagen för att gynna varandra och man ser endast fördelar i att anställa yngre nyutbildade människor. Sofia Falkman och hennes två kollegor driver Eftersöksakuten som är en av de största arbetsgivarna i kommunen. På 20 år har man gått från 0 anställda till 200 anställda i hela Europa och har idag en omsättning på 700 miljoner svenska kronor. Målet är ett erövra hela världen. Tillbaka till nutid. Scenariot kanske känns avlägset för vissa. Men en vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället utvecklas. För Sofia Falkman och Eftersöksakuten är scenariot ovan en dröm men något som man kämpar för och som kan bli verklighet. Eftersöksakuten var ett UF-företag (Ung Företagsamhet) från Åmål som år 2013 vann många kategorier både lokalt och nationellt. Tjänsten man erbjuder är en app som förmedlar kontakten mellan jägare och eftersöksjägare vid jakt. Jägaren meddelar via appen att denne ska ut på jakt och eftersökjägaren, som är specialutbildad och har en hund tränad för eftersök, kan svara om han eller hon kan bistå som hjälp vid en skadeskjutning. Idag driver man verksamheten som en Ekonomisk förening och täcker 220 kommuner i Sverige. Det kommer dagligen in nya ansökningar från eftersöksjägare som vill ansluta sig till appen. Hur tycker du att förutsättningarna är för ungdomar att starta och driva företag? För mig var UF-året fantastiskt. Jag lärde mig att ta steget utanför trygghetsboxen där man ständigt möts av nya utmaningar, får prova på företagandet och möta och skapa nya kontakter. Önsketänkande är att alla ska få möjlighet att driva ett UFföretag under sin gymnasietid. Ung Företagsamhet ger en bra start för ett framtida företagande. Jag önskar även att det lokala näringslivet ser de yngre företagarnas potential på marknaden och att de faktiskt vågar investera och vill satsa på oss. Tillsammans kan vi bygga upp en samverkan och ett nätverk där båda parter gynnas. Ett samarbete för framtiden helt enkelt. 22

25 Vad krävs för att Eftersöksakuten ska uppnå scenariot? Lösningen är att aldrig ge upp! Vill man göra något kan man också lyckas. Vi tror på att vi kan göra det. Just nu planerar vi att själva ta jägarexamen, lära oss appprogrammering och att lära oss mer kring företagande så att vi kan utveckla vår app vidare. Men viktigast av allt är att vi fortsätter anta nya utmaningarna. En av de allra viktigaste resurserna för svenska företag är tillgången på kompetens. Det gäller att hitta rätt person till rätt arbetsuppgift. Om detta misslyckas finns risken att företagens konkurrenskraft urholkas. Kvalitet i utbildningssystemet är därför viktigt för att säkerställa att kommande generationer får den kompetens som företagen efterfrågar. Kvalitet i utbildningssystemet är också viktigt för att unga personer ska få den grund som krävs för att kunna starta egna företag och bidra till regionens konkurrenskraft. 8 Ur ett internationellt perspektiv är trenden negativ när det gäller kunskapsnivån för svenska 15-åringar. I PISA-testet, som är ett kunskapstest från OECD, har Sverige tappat placeringar i de senaste undersökningarna. I december 2013 presenterades PISA-rapporten om elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. I PISA-provet som testar problemlösningsförmågan skiljer man på statiska och interaktiva uppgifter. I de statiska uppgifterna får eleven all information som behövs för att lösa problemet från början, medan i de interaktiva uppgifterna kräver att eleven bearbetar informationen för att kunna lösa problemet. Svenska elever klarar de statiska uppgifterna bättre än de interaktiva uppgifterna Utbildningsnivå Befolkningen i Västra Götalands län har en relativt hög utbildningsnivå jämfört med övriga Sverige. 14,2 procent av befolkningen mellan år i Västra Götalands län har en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. Motsvarande siffra för Sverige är 14,3 procent vilket innebär att Västra Götalands län ligger strax under snittet. Dock ska det noteras att Stockholm, och i viss mån Uppsala, drar upp snittet då man har en klart högre utbildningsnivå än övriga Sverige. Diagram5. Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre. 25% 20% 15% 14,3% 14,2% 10% 5% 0% Stockholm Uppsala Skåne Källa: Svenskt Näringsliv, SCB Västerbotten Riket Västra Götaland Östergötland Halland Blekinge Gotland Örebro Västmanland Norrbotten Kronoberg Jämtland Värmland Västernorrland Jönköping Kalmar Södermanland Dalarna Gävleborg 8 Svenskt Näringsliv, Högskolekvalitet Skolverket, Svaga resultat i ny PISA-rapport, 23

26 Urbanisering är problematisk för kommuner där populationen minskar. De kommunala ekonomierna i dessa kommuner, utsätts för stora påfrestningar då minskad befolkningsmängd ofta leder till minskade skatteintäkter. 5.2 Matchning Svensk arbetsmarknad lider av bristande matchning. Ett tecken på det är att nästan vart femte rekryteringsförsök som företagen i Sverige gör misslyckas. Att rekrytera är många gånger ett angenämt problem och rekryteringsbehovet tyder ofta på att företagets produkter eller tjänster är efterfrågade. Det är idag svårt för många företag att hitta medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet för jobben. Det kan i sin tur leda till att konkurrenskraften och tillväxten för företagen hämmas. Svenskt Näringslivs rapport rekryteringsenkäten undersöker hur många rekryteringsförsök som lyckas respektive misslyckas. Rapporten uppdateras ungefär vartannat år och innehåller, förutom statistik angående företagens rekryteringsförsök, även ett antal parametrar som beskriver matchningen på arbetsmarknaden. Rekryteringsenkäten för 2014 visar att 52 procent av de svarande företagen i Västra Götalands län har försökt rekrytera under de senaste sex månaderna. Länet ligger strax under rikssnittet som är 53 procent. Diagram 6. Andel företag som upplevt det svårt att rekrytera på någon av utbildningsnivåerna (procent). Värmlands län Hallands län Västerbottens län Skåne län Gotlands län Kalmar län Västra Götalands län Uppsala län Hela landet Östergötlands län Jönköpings län Dalarnas län Örebro län Blekinge län Stockholms län Jämtlands län Västernorrlands län Norrbottens län Västmanlands län Södermanlands län Gävleborgs län Kronobergs län Källa: Svenskt Näringsliv/ Rekryteringsenkäten

27 Företagen fick också besvara vilka de främsta orsakerna var till att det var svårt att rekrytera. Orsaken som ligger i topp i Västra Götalands län och även för hela landet, är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. Det visar att det är viktigt att stimulera rörligheten på arbetsmarknaden. Om personer med yrkeserfarenhet skulle våga prova vingarna hos en annan arbetsgivare skulle matchningen stärkas genom att företagen ökar sina chanser att hitta rätt medarbetare och antalet jobböppningar skulle öka. Strax under hälften av företagen anser att bristen på personer med rätt utbildning och brist på personer med arbetslivserfarenhet är en av de viktigaste orsakerna till att det är svårt att rekrytera. Att människor utbildar sig till det som företagen efterfrågar är därmed viktigt för att förbättra matchningen. För att stärka elevernas och studenternas chanser till att få jobb efter studierna är det viktigt att komma i kontakt med näringslivet under studietiden då många företag kräver yrkes- och arbetslivserfarenhet hos dem de ska anställa. Det är viktigt att man kommer in på arbetsmarknaden och skaffar den erfarenhet som krävs inför framtiden. Konsekvenserna av svårigheterna att rekrytera blir ofta att företagen hyr in personal eller att befintlig personal arbetar mer övertid. Företagens svårigheter att rekrytera kan också leda till att man tackar nej till orders eller uppdrag, att planerad expansion förhindras eller att produktionen dras ned vilket innebär att tillväxten bromsas. Diagram 7. Orsaker till rekryteringssvårigheter (procent). "Svartjobb" som minskar intresset att ta "vitt" jobb Brist på kommunikationer och bostäder A-kassans ersättningsnivå minskar intresset att ta ett jobb Hela landet Västra Götalands län För höga lönekrav Bristande kunskaper i svenska Annat Regionen eller orten är inte tillräckligt attraktiv Brist på personer med arbetslivserfarenhet Brist på personer med rätt utbildning Brist på personer med rätt yrkeserfarenheter Källa: Svenskt Näringsliv/ Rekryteringsenkäten

28 5.3 Skolans attityder till företagande Då dagens unga både är morgondagens arbetstagare och arbetsgivare är det viktigt att skolan förmedlar kunskap om näringslivet och företagande. Tabellen nedan visar hur företagarna upplever skolans attityder till företagande. Statistiken är från Svenskt Näringslivs årliga företagarenkät. Betyg sätts på en skala mellan 1 och 6. Tabell 9. Skolans attityder till företagande. Göteborg Lilla Edet 3,54 3,65 3,6 3,59 3,6 3,44 Partille 3,93 4,27 4,08 3,86 4,17 3,6 Kungälv 4,08 3,98 4,03 3,87 3,74 3,66 Göteborg 3,63 3,88 3,81 3,78 3,61 3,67 Alingsås 4,17 4,09 4,08 3,84 3,77 3,71 Stenungsund 3,77 3,69 3,83 4,05 4,06 3,85 Mölndal 3,9 3,79 3,79 3,68 3,86 3,88 Lerum 3,81 4,12 4,14 3,89 4 3,89 Ale 4,01 3,89 3,81 3,74 3,88 3,93 Härryda 4,1 4,07 4,37 3,96 4,13 4,02 Tjörn 4,06 4,01 3,83 3,86 4,1 4,07 Öckerö 3,88 4,2 3,9 3,85 3,96 4,13 Sverigesnitt 3,8 3,81 3,82 3,82 3,82 3,81 Sjuhärad Borås 3,85 3,94 4,04 4,22 4 4,19 Vårgårda 4,3 4,18 4,23 4,39 4,16 4,32 Tranemo 4,13 3,99 4,08 4,1 4,2 4,09 Herrljunga 4,08 4,15 4,31 4,56 4,22 4,18 Mark 3,77 3,87 4,03 4,03 3,89 3,81 Bollebygd 3,81 3,73 3,87 3,72 3,59 3,71 Svenljunga 4,04 3,96 4,11 3,96 4,03 3,57 Ulricehamn 4,39 4,39 4,33 4,25 4,07 3,88 Sverigesnitt 3,8 3,81 3,82 3,82 3,82 3,81 Fyrbodal Dals-Ed 3,88 3,76 3,82 3,85 3,83 3,85 Bengtsfors 3,99 3,91 3,79 3,77 3,95 3,84 Vänersborg 3,55 3,79 3,76 3,72 3,59 4,03 Färgelanda 3,5 3,46 3,35 3,52 3,28 3,73 Strömstad 3,89 3,82 3,93 3,92 3,74 3,66 Trollhättan 4,05 3,91 4,14 3,85 4,05 3,83 Tanum 3,64 3,7 3,81 3,55 3,7 3,44 Sotenäs 3,87 3,95 3,85 3,77 3,9 3,88 Munkedal 3,85 3,67 3,84 3,8 3,87 3,38 Åmål 3,86 3,79 3,7 3,75 3,73 3,75 Lysekil 3,82 3,9 4,01 3,88 3,86 3,78 Mellerud 3,96 4,15 3,96 3,9 3,97 3,93 Orust 3,66 3,67 3,65 3,65 3,59 3,41 Uddevalla 3,7 3,76 3,8 3,59 3,73 3,61 Sverigesnitt 3,8 3,81 3,82 3,82 3,82 3,81 26

29 Skaraborg Vara 4,04 4,02 4,19 3,92 4,3 4,11 Töreboda 3,84 3,99 3,9 3,84 3,93 3,87 Essunga 4,24 3,81 3,85 3,99 4,08 4,14 Götene 4,01 3,97 3,92 4,08 4,21 4,36 Lidköping 3,96 4 4,32 4,11 4,19 4,24 Karlsborg 3,79 3,88 3,76 3,74 3,97 3,93 Tibro 4,07 4,01 4,04 4,1 4 3,77 Skövde 3,89 3,87 3,94 3,92 3,97 3,79 Grästorp 3, ,71 3,85 4,02 Hjo 3,65 3,52 3,64 3,4 3,33 3,36 Tidaholm 3,74 3,79 4,13 3,73 3,91 3,75 Mariestad 3,79 3,89 3,92 3,78 3,87 3,96 Falköping 3,77 3,8 3,84 3,76 3,74 3,71 Gullspång 3,71 3,83 3,82 3,61 3,48 3,86 Skara 3,84 3,83 3,92 3,74 3,74 3,53 Sverigesnitt 3,8 3,81 3,82 3,82 3,82 3,81 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Skolans attityder till företagande är överlag betygsatt med tre poäng, vilket innebär att det är godtagbart. Det är även positivt att några av kommunerna ligger över fyra poäng vid bedömningen, vilket är gränsen för bra resultat men det finns utrymme för förbättring. Utmärkande är Vårgårda kommun som uppnår fyra poäng under de senaste sex åren. 5.4 Samverkan skola näringsliv Samverkan mellan näringslivet och skolan är viktigt för båda parter. För eleverna är kontakten med näringslivet en värdefull del får elevernas yrkesvägledning och för att de ska skapa en förståelse för arbetslivet. Samverkan med näringslivet kan även bidra till att eleverna vet hur de ska använda sin kunskap från skolan och vilka andra förmågor som är viktigt i arbetslivet. Näringslivets engagemang ger viktiga signaler om betydelsen för skolornas utbildningar. I skolan finns framtidens kompetensförsörjning och företagen kan genom skolan väcka intresse för såväl branschen som för det egna företaget. Samverkan mellan skolan och näringslivet ger även möjlighet för företagen att bidra till utbildningar så att eleverna får den kompetens som efterfrågas. Svenskt Näringslivs företagarpanel är en internetbaserad undersökning, där ett urval av Svenskt Näringslivs medlemsföretag medverkar. För kvartal fyra år 2014 ställdes ett antal frågor till företagarpanelen gällande samverkan med olika aktörer inom skolan och Arbetsförmedlingen. Notis: Målgruppen i Svenskt Näringslivs företagarpanel har varit intervjuer, vilket har gett en svarsfrekvens på 47 procent. Av dessa har svarsfrekvensen för Region Väst (Värmlands län, Jönköpings län, Hallands län och Västra Götalands län) varit intervjuer. Av dessa intervjuer är 637 stycken från Västra Götalands län. 27