Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Transkript

1 Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling i Västra Götalands fyra delregioner. I rapporterna redovisas utvecklingen inom befolkning, arbetsmarknad, näringsliv, utbildning och regional ekonomi. Befolkningsutveckling Göteborgsregionen har haft en stark befolkningstillväxt under hela 2000-talet och befolkningen har växt från år 2004 till år Den procentuella tillväxttakten har varit starkare än både länets och rikets. Under de inledande åren av 2000-talet bestod tillväxten i större utsträckning av lika delar födelseöverskott, inrikes inflyttning och invandring. Under de senaste åren har tillväxten till större del karaktäriserats av en naturlig tillväxt, det vill säga ett födelseöverskott och utrikes flyttningsöverskott. Samtidigt som inflyttningsöverskottet mot resten av Sverige utgör en minskande del av befolkningstillväxten. Flyttnettot gentemot övriga landet gav år 2013 ett överskott om cirka personer samtidigt som den totala befolkningsökningen samma år var cirka personer. Födelsenettot påverkas i hög grad av befolkningssammansättningen, flyttnettot är istället beroende av andra faktorer så som möjligheterna till arbete, studier och ett gott liv i regionen. Befolkningsökning Befolkning

2 Arbetsmarknad Arbetslöshetsnivåerna är i lägre i Göteborgsregionen än i övriga delar av länet. Detta med undantag för Göteborgs stad där arbetslösheten år 2013 var i särklass högst i delregionen med 9,4 % (arbetslösa som andel av arbetskraften). Lägst arbetslöshet i hela länet har Tjörn och Öckerö samt Kungälvs kommun som alla har under 4 % arbetslöshet. Arbetslösa som andel av arbetskraften, år, år 2013 Källa: Arbetsförmedlingen Det finns tydliga inomregionala skillnader vad gäller sysselsättningsutveckling i Västra Götaland. Under perioden 1999 till 2012 har samtliga delar av länet haft en positiv utveckling, men endast i Göteborgsregionen har utvecklingen varit starkare än utvecklingen för länet som helhet. I Göteborgsregionen översteg sysselsättningsnivåerna år 2012 med marginal nivåerna innan den ekonomiska krisen och trenden pekar på en fortsatt positiv utveckling. I Fyrbodal och Skaraborg låg nivåerna år 2012 nästan i paritet med nivån år 2007, innan den ekonomiska krisen. 2

3 Strukturomvandling Neddragningar och personalförstärkningar sker ofta parallellt men inte sällan inom olika näringsgrenar. Under det senaste årtiondet har det skett en förskjutning av sysselsättningen från tillverkningsindustrin till den privata tjänstesektorn. Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin (inklusive utvinning) i Sjuhärad har minskat från 17 % till 14 % mellan åren 1999 och Andelen sysselsatta inom byggsektorn har ökat marginellt sedan Andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn har samtidigt varit i stort sett oförändrad inom Göteborgsregionen, liksom andelarna sysselsatta inom jordbruk, skog och fiske. * * År 2011 ändrade SCB hur de mäter antalet personer mellan 65 och 74 år som bedriver näringsverksamhet. Detta resulterade i en ökad andel sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske i statistiken. Trots den minskade sysselsättningen inom tillverkningssektorn visar beräkningar som Västra Götalandsregionen låtit göra att industrin fortfarande har en avgörande betydelse för regionens sysselsättning och tillväxt. Om man ser på hur många sysselsättningstillfällen industrin skapar direkt inom industrin och indirekt inom tjänstesektorn tyder analysen på att industrins genererade fler jobb i Västra Götaland 2007 än den gjorde Samtidigt har produktivitetstillväxten sedan mitten av 80- talet varit snabbare än i riket, Stockholms län och Skåne. Detta kan förklaras av att industrin i Västra Götaland i hög grad är koncentrerad till branscher som uppvisat en hög internationell konkurrenskraft. 3

4 Nyföretagande Antalet nystartade företag har för Göteborgsregionen som helhet minskat under de senaste åren från 12,8 per 1000 invånare år 2010 till 12,2 år Det är främst det senaste året som etableringsfrekvensen har minskat från 13,4 till 12,2. Studerar man etableringsfrekvensen fördelat på kommunnivå framgår att det finns skillnader mellan kommunerna inom Göteborgsregionen. Etableringsfrekvensen är särskilt hög i Kungsbacka (13,4), Göteborg (12,9) och på Tjörn (13,5). Betydligt lägre är nyföretagandet i Lilla Edet (8,2). Antal nystartade företag per 1000 invånare, år 2013 Källa: Tillväxtanalys Andel företagare av de sysselsatta år 2012 Exklusive jord- och skogsbruk Män Kvinnor Totalt Fyrbodal 11,4 4,8 8,2 Göteborgsregionen 10,6 4,8 7,7 Sjuhärad 10,7 4,5 7,7 Skaraborg 9,6 4,8 7,3 Västra Götaland 10,4 4,7 7,6 Källa: Västdatabasen/SCB Källa: Tillväxtanalys Göteborgsregionen har som helhet en andel företagare bland den sysselsatta befolkningen som kan jämfört med snittet för Västra Götaland. Samtidigt är skillnaderna mellan andelen män och kvinnor som är företagare marginellt högre än genomsnittet för länet. 4

5 Utbildningsnivå Det är stora skillnader i utbildningsnivå mellan Göteborgsregionen och de övriga delregionerna inom Västra Götaland. Det förklaras framför allt av att utbildningsnivån generellt är högre i storstadsområden och universitetsstäder. I Göteborgsregionen har andelen högutbildade, det vill säga personer med eftergymnasial utbildning, ökat sedan 2000-talets början. Denna andel av befolkningen i åldern år har ökat från 38 % år 2001 till 47 % år Regional ekonomi Bruttoregionalprodukt (BRP) är den regionala motsvarigheten till BNP, det vill säga det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i regionen under ett år. Av diagrammet nedan framgår att BRP utvecklingen sedan år 2001 har varierat mellan delregionerna i Västra Götaland. Sjuhärad har haft en betydligt högre BRP per capita ökning än Västra Götaland som helhet, medan Fyrbodal har haft en sämre utveckling. BRP per capita är högst i Göteborgsregionen och lägst i Fyrbodal och Skaraborg. 5

6 Ett annat mått på den ekonomiska välfärden är lönesumman. I Göteborgsregionen är lönesumman per sysselsatt betydligt högre än i de tre övriga delregionerna. Inom Göteborgsregionen är lönesumman högst i Mölndal ( kr), Göteborg ( kr) och i Stenungssund ( kr) och lägst på Tjörn där lönesumman per sysselsatt år 2011 var kr. Lönesumma per sysselsatt, år 2011 Sammanfattning Befolkningsutvecklingen i Göteborgsregionen har under 2000-talet varit positiv under alla år. I huvudsak är detta en effekt av ett positivt födelsenetto och ett invandringsöverskott, men även inrikes flyttnettot har varit positivt. Det positiva flyttnettot gentemot övriga landet är ett tecken på en fortsatt stark attraktivitet i delregionen. Arbetsmarknaden i Göteborgsregionen präglas av en växande privat tjänstesektor och en något minskande industrisektor. Sysselsättningen i Göteborgsregionen har utvecklats positivt under 2000-talet. År 2012 var en större del av arbetskraften sysselsatt vid nya arbetsställen än vid nedlagda arbetsställen. Den allra största delen av arbetskraften är alltså sysselsatt i den växande delen av ekonomin. Nyföretagandet i Göteborgsregionen har minskat sedan år 2010, vilket beror på en skarp minskning det senaste året. Nyföretagandet är särskilt högt i Kungsbacka, Göteborg och Tjörn. I Göteborgsregionen har andelen högutbildade, det vill säga personer med eftergymnasial utbildning, ökat konstant under 2000-talet. Den ekonomiska tillväxten i Göteborgsregionen har varit på en liknande nivå som den i Västra Götaland som helhet. Göteborgsregionen har betydligt högre BRP per capita och lönesumma per sysselsatt än Västra Götalands andra delregioner. Författare: Jon Josefsson 6