UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ med särskilt fokus på Skåne Nordost

Transkript

1 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012

2 Figur 1. Storstadsregionernas andel av rikets befolkning, 1993 och 2010, sysselsättning 1993 och 2009, samt BNP 1993 och % 50% 40% 40% 45% 42% 47% 48% 51% 30% 20% 10% 0% Befolkning Sysselsättning BNP 1993 Bef 2010, Syss 2009, BRP 2008)

3 Figur 12. Tillväxt av förvärvsarbetande nattbefolkning i Stockholms län, Skåne, Västra Götaland* och övriga riket, Stockholm Skåne Västra Götaland* Övriga riket 85 80

4 Sysselsättningstillväxten stark i Skåne, särskilt i MalmöLundregionen Index (2000 = 100) Sydvästra Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydöstra Skåne Blekinge Riket

5 Antal och andel (%) sysselsatta 2006 fördelat efter utbildningsnivå i Skånes delregioner Region Ej postgymnasial utbildning Postgymnasial utbildning, kortare än 3 år Postgymnasial utbildning, minst 3 år Samtliga Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Nordvästra Skåne , , , Sydvästra Skåne , , , Noröstra Skåne , , , Sydöstra Skåne , , , Skåne totalt , , , Källa: Skånes kompetensförsörjning vilka är morgondagens utmaningar?, Näringsliv Skåne 2010

6 Slutsatser Skåne en nationell tillväxtmotor. Skåne svarar för 12 % av Sveriges BNP. En positiv befolkningstillväxt. Framträdande kluster inom IT, Life science och Livsmedel. Etableringen av ESS och Max IV. Del av Öresundsregionen - 20 min till internationell flygplats. Ett universitet och två högskolor Relativt låga utbildningsnivåer i näringslivet i Skåne utanför MalmöLundregionen. Det behövs insatser som både stärker tillväxtmotorn och främjar omställning, kompetensutveckling och teknikspridning i hela regionen Låg sysselsättningsgrad (74 %) i Skåne. 77% för personer födda i Sverige (20-64 år) jämfört med 46% för utomnordiska invandrare År 2010 avslutade 86 procent av alla elever i Skåne grundskolan med gymnasiebehörighet lägre än i riket och trenden är sjunkande De med grundskola som högsta utbildningsnivå i Skåne har 65 procent högre arbetslöshet än de med gymnasieexamen En långsiktig strukturomvandling ställer ökade krav på omställningsförmåga, kompetensutveckling och teknologisk förnyelse, innovationskraft och entreprenörskap

7 Utbildningsprognos för Skåne 2020

8 Fler barn och fler äldre i Skåne 2021

9 Befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper i skolåldern i Skåne år 2000 till 2020 ( prognos) UTFALL PROGNOS 1-5 år 6 år 7-9 år år år år Källa: SCB:s befolkningsregister och Region Skånes befolkningsprognos 2011

10 Figur 51. Grundskollärare, tidigare år UTFALL PROGNOS Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 0

11 Figur 54. Yrkeslärare UTFALL PROGNOS Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan

12 Allt färre examinerade lärare har matematik, teknik eller NO i sina ämneskombinationer. (Lärarexamina i grundskolans senare år/gymnasiet vid Högskolan Kristianstad och Malmö högskola) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Läsår 2001/ / / / / / / / / /11 Källa: SCB

13 Figur 85. Omvårdnadsutbildning (gymnasial). ( ) UTFALL PROGNOS Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 0

14 Sysselsättningsutvecklingen inom industrin i Skåne Antal 25% % % % Källa: SCB, raps-ris, WSP prognos Tillverkningsindustrin Tillv. Andel % 0% År

15 Figur 71. Industriutbildning (gymnasial). ( ) UTFALL PROGNOS Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan

16 Risk för brist på gymnasie- och högskoleingenjörer. År 2020 ( ) UTFALL PROGNOS Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan

17 Färre gymnasieelever på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar i Skåne 2002 till % 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% NV IP TE Källa: SCB

18 Skåne Nordost Utmaningar och möjligheter

19 Sysselsättningsutvecklingen i Skåne Nordost efter näringsgren Jordbruk, Skogsbruk och fiske Privata tjänster totalt Byggverksamhet Industri totalt Offentliga tjänster totalt Källa: SCB, bearbetat av Region Skåne

20 Andelen med eftergymnasial utbildning med inriktning mot teknik och naturvetenskap i tillverkningsindustrin efter regiondel, % 17% 16% 14% 14% 12% 12% 10% 10% 8% 7% 6% 4% 2% 0% Sydöstra Skåne Nordöstra Skåne Nordvästra Skåne Sydvästra Skåne Skåne totalt Källa: SCB, raps-ris

21 Industrins geografi Maskinindustrins lokalisering efter arbetsställets storlek (antal anställda)

22 Tillverkningsindustrins möjligheter Egna standardiserade Produkter/egen försäljning Specialtillverkning/ Kundanpassade produkter Sälja Produktionskunnande Ren legotillverkning (produktionskapacitet)

23 Utvecklingspolitik för basnäringarna några reflektioner Helhetssyn i strategierna för ett bra lokalt företagsklimat Fokus både på tjänstesektorn och tillverkningsindustrin Fokus på att stimulera befintliga lokala företag Konkret samverkan mellan det offentliga och näringslivet Fokusera på konkreta investeringsprogram/projekt som bygger på lokala komparativa fördelar Satsa på utbildning och kompetensutveckling Satsa på samverkan mellan företag i utvecklingsarbetet Kontinuerliga analyser av styrkor och svagheter i de befintliga produktionssystemen och omvärldsanalys Uthållighet ett bra utvecklingsarbete kan kräva år av insatser innan resultaten syns Långsiktighet - se upp för allt för mycket projektifiering av utvecklingsarbetet

24 Högskolan betydelsefull! Varifrån rekryteras högskoleutbildad personal till Skåne NO? Lärosäte Andel (%) Högskolan Kristianstad 54.9 Lunds universitet 17.8 Malmö högskola 8.1 Växjö universitet 4.5 Blekinge tekniska högskola 2.9 Alnarp 1.4 Övriga 10.4 Totalt Nästan 55 procent av de sysselsatta med högskoleutbildning rekryteras från Högskolan Kristianstad Val av utbildningsinriktningar vid högskolan är därför strategiskt betydelsefulla. Matchar utbildningsutbudet arbetsmarknadens efterfrågan? Hur förs dialogen med HK? Källa: Skånes kompetensförsörjning vilka är morgondagens utmaningar?, Näringsliv Skåne 2010

25 Samverka mellan skola och näringsliv nödvändigt men inte enkelt! Hur ser näringslivets behov av arbetskraft ut framöver, lokalt och regionalt? Hur får vi ungdomarna att välja utbildningar som leder till jobb? Hur ska utbudet av utbildningar se ut, för att på bästa sätt matcha näringslivets behov? Hur säkerställer vi att kvalitén i utbildningarna motsvarar behoven? Vilka är de bästa kontaktvägarna mellan näringslivet och tjänstemännen inom utbildningsförvaltningen?

26 Tack för er tid!