Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/ Joakim Boström

Transkript

1 Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/ Joakim Boström

2 Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om regionernas behov Prioriterat område: analys och kunskapsunderlag

3 Den enkla logiken bakom uppdraget Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av olika utbildningsformer Utbildningsplanering (utbildningsanordnare) Stärkt regional kompetensförsörjning.landar i en komplex verklighet

4 Västra Götaland Territoriet: Västra Götalandsregionen

5 Västra Götaland Territoriet: Västra Götalandsregionen Politisk karta: 49 kommuner

6 Västra Götaland Territoriet: Västra Götalandsregionen Politisk karta: 49 kommuner Arbetets geografi: 8 Lokala arbetsmarknader (LA)

7 Västra Götaland Territoriet: Västra Götalandsregionen Politisk karta: 49 kommuner Arbetet geografi: 8 Lokala arbetsmarknader (LA) Stora variationer inom regionen, t.ex. arbetslöshet (okt 2013) - Trollhättan högsta i Sverige - Öckerö bland den lägsta

8 Vad påverkar kompetensförsörjningen? Konjunkturen Demografisk- eller geografisk missmatch Teknikskiften /strukturomvandling Utbud och efterfrågan på kompetenser t.ex. vilka studieval, vilka kompetenser efterfrågas

9 En ny bild av strukturomvandlingen i Västra Götaland Syfte: Teckna en översiktlig bild av den strukturomvandling som skett i Västra Götaland från mitten av 80-talet Christer Anderstig KTH / WSP

10 Bild av strukturomvandlingen i Sverige de senaste 50 åren, Sysselsatta i Sverige (1000-tal)

11

12 Tre orsaker till minskad industrisysselsättning: 1. Ökad produktivitet inom industrin 2. Offshoring 3. Outsourcing

13 1. Ökad produktivitet? Ja - framförallt inom tillverkningsindustrin..men svagare inom tjänstesektorerna

14 2. Offshoring Specialiceringskvot för branscher inom tillverkningsindustrin 1985 och 2007

15 3. Ökad Outsourcing Sysselsättning som skapas av Västra Götalands tillverkningsindustri

16 Strukturomvandling i Västra Götaland? Det finns skillnader mellan strukturomvandlingen i Västra Götaland och riket På riksnivå har sysselsättning inom industrin minskat även om vi tar hänsyn till den indirekta sysselsättning som genereras genom tjänstesektorernas leveranser till industrin. Så är inte fallet i Västra Götaland. Detta förklaras av att industrin i Västra Götaland i högre grad är koncentrerad till branscher med god internationell konkurrenskraft Industrins fortfarande ett draglok för både ekonomin och sysselsättning i Västra Götaland

17 Framtidsutsikterna var finns det jobb framöver? Statistiska centralbyrån (SCB)

18 Beräkningsmodellen INFLYTTARE INPENDLARE NYUTEXAMI- NERADE BEFOLKNINGS- PROGNOS BRANSCH- PROGNOS Tillgång på arbetskraft PER UTBILDNINGS- GRUPP Efterfrågan på arbetskraft UTFLYTTARE UTPENDLARE PENSIONS- AVGÅNGAR UTBILDNINGAR INOM YRKEN- PROGNOS YRKEN INOM BRANSCH- PROGNOS Efterfrågan > Tillgång Efterfrågan < Tillgång Brist på arbetskraft Överskott på arbetskraft

19 Fler med högskoleutbildning beräknad efterfrågan på arbetskraft Gymnasieutbildning Eftergymnasial utbildning FÖRVÄRVSARBETANDE Folk- och grundskola PROGNOS PÅ EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT Källa: SCB, WSP

20 Stark efterfrågetillväxt. Förvärvsarbetande/efterfrågan på arbetskraft i VG Källa: SCB, WSP

21 behöver inte leda till brist på arbetskraft Tillgång och efterfrågan på arbetskraft i VG år 2020 Källa: SCB, WSP

22 Skillnader inom ett och samma utbildningsområde Teknik och tillverkning Efterfrågan > Tillgång Risk för brist Industriutbildade, gymnasial utb Arkitekter Civilingenjörer: maskin, farkost Civilingenjörer: kemi-, bio-, material- och geoteknik Civilingenjörer: elektroteknik, teknisk fysik, data Efterfrågan < Tillgång Risk för överskott Elektro- och datateknisk utbildning (gymn) Energi- & VVS-utbildning (gymn) Fordons- och farkostutbildning (gymn) Civilingenjörer: Industriell ekonomi Civilingenjörer: väg- och vatten, lantmäteri Källa: SCB, WSP

23 Om utbud och efterfrågan i korta drag Många yrken kommer att kräva mer kvalificerad utbildning i framtiden Risk för brist på gymnasieutbildade med yrkesinriktning Störst brist inom hälso- och sjukvård och omsorg samt pedagogik men ökad tillgång medför samtidigt risk för överskott inom många utbildningsgrupper Störst överskott på utbildade inom humaniora, konst och media

24 Avslutning Sammanfattning Industrin fortsatt viktig jobbskapare Genererar jobb inom tjänstesektorn Många yrken får ökade utbildningskrav framöver Brist framförallt inom offentliga tjänster - Framförallt inom Hälso- och sjukvård - Risk för brist på behöriga lärare Fler analyser för regionalt helhetsgrep: Ny Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Relatedness branscher med delade kompetensbaser Arbetsmarknadsintegration Kompetenskartläggning, Life Science sektorn - modell Kompetensförsörjnings index

25 TACK! Joakim Boström