Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Transkript

1 Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens

2 Analys och omvärldsbevakning

3 Syftet med analysarbetet att bedöma arbetslivets efterfrågan på olika yrken och specifika kompetenser att belysa det utbud på kompetens som redan finns att reflektera över yrkeshögskolans relevans för kompetensen i fråga Att planera omfattning och placering av yrkeshögskoleutbildningar

4 Yh-myndighetens analysarbete Sammanfattade yrkesanalyser 2011

5 Arbetsmarknadsanalys Branschbeskrivning IT Branschbeskrivning Vård och omsorg Yrkesanalys webbdesigner Yrkesanalys Applikationsutvecklare Yrkesanalys Undersköterska specialist inom demens Yrkesanalys Undersköterska specialist inom funktionshinder

6 Innehållet i Arbetsmarknadsanalysen Läget på arbetsmarknaden o Branschutveckling o Efterfrågan o Tillväxtbranscher o Sysselsättning o Regionala skillnader Omvärldshändelser som påverkar arbetsmarknaden Koppling till Yh Information hämtas från SCB, Af, Tillväxtanalys samt branschorganisationers egna rapporter mm.

7 Innehållet i Branschbeskrivningarna Beskrivning av branschen och dess utveckling Exempel på vad som kan ingå: Sysselsättning Åldersstruktur och förväntade pensionsavgångar Omsättning Nyföretagande Omvärldsfaktorer

8 Innehållet i yrkesanalyserna Beskrivning av yrkes- och branschområdet Beskrivning av respektive yrke som ingår eller kan förväntas ingå i yrkeshögskolan: Beskrivning av yrket inklusive kompetenskrav Bedömning av yrkeshögskolans relevans för yrket Bedömning av befintligt utbildningsutbud Bedömning av arbetslivets efterfrågan Beskrivning av omvärldsfaktorer Slutsatser (möter utbudet den efterfrågan som finns?)

9

10 Sammanställa analys Analys och bedömning av insamlad information Ett första utkast sammanställs

11 Stämma av analys med bransch Kontinuerliga avstämningar av utkast med branscher och via träffar med branschnätverk

12

13

14 RegKomp Nätverk för kommunförbund, regionförbund och regioner Fokus: information och diskussion kring vuxenutbildning och kompetensförsörjning RegLab Forum för lärande om regional utveckling där regioner, myndigheter och forskare möts Fokus: Lärprojekt, seminarier, analyser, nätverk och kunskapsspridning

15 Vilken framtid pratar vi om? När är framtiden? Nu? 3-5 år? 5-10 år? 10 år eller mer? Hur långt fram i framtiden är det meningsfullt att spekulera? Ju längre fram desto osäkrare blir det.

16 Var är framtiden? Regionalt? Nationellt? Europa? Hela världen?

17 Hur är framtiden? Hur ser vårt samhälle ut? Hur ser befolkningen ut? Hur ser arbetsmarknaden ut? Hur utvecklar sig olika näringar? Hur utvecklar sig tekniken? Hur kommunicerar vi? Hur prioriterar vi arbete, fritid, miljö, hälsa osv?

18 Påverkan på arbetsmarknaden Den ekonomiska krisen i Euroområdet har bestått, trots stora stödinsatser. Trots den senaste tidens utveckling i Spanien är osäkerheten fortsatt stor och nyvalet i Grekland. Dessutom brottas flera länder med massarbetslöshet, och i synnerhet en mycket hög ungdomsarbetslöshet. De stora besparingsprogrammen riskerar att strypa den ekonomiska tillväxten under många år.

19 Den svenska arbetsmarknaden Ungdomar är normalt en grupp som missgynnas när konjunkturen är svag, i första hand eftersom unga ofta har en lös anknytning till arbetsmarknaden. I synnerhet är det de med bristfällig utbildningsbakgrund som får svårast att hävda sig på arbetsmarknaden.

20 Utbildningsnivån är en central faktor Gymnasiekompetens är i de flesta fall är ett grundläggande krav vid rekrytering av personal. Gymnasiekompetens är även en nödvändig plattform för att vidareutbilda sig. Det är samtidigt viktigt att tänka på att ungdomar ofta är arbetslösa under kortare perioder. Genomsnittlig arbetslöshetstiden första kvartalet 2012 Ungdomar (16-24 år) - 17 veckor Åldersgruppen år - 61 veckor Källa: AF, 2012

21 Svårt för de korttidsutbildade Arbetslösheten under det första kvartalet 2012 Förgymnasialt utbildade 18,6 procent Gymnasieutbildade 8,0 procent Kort eftergymnasial utbildning 7,5 procent Lång eftergymnasial utbildning 4,1 procent Källa: AF, 2012

22 Eftergymnasial utbildning Fler ungdomar går vidare till studier. Vanligt mönster i ett skede då efterfrågan på arbetskraft försvagas. Kan också bero på att det uppstått fler platser inom landets högskolor och universitet genom att inslaget av utländska studenter minskat. Tydligast bland yngre män, vilket kan ha ett samband med att mansdominerade näringar drabbas mest av konjunkturförsvagningen.

23 Utmaningarna blir mycket stora Särskilt följande grupper kommer att mötas av stora svårigheter att snabbt finna arbete: Personer med högst förgymnasial utbildning Ungdomar och särskilt de med bristfällig utbildning Utrikes födda, särskilt födda utom Europa Personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer år Källa: AF 2012

24 Brist på utbildad arbetskraft inom vissa yrkesområden: Yrken inom teknik och data Vissa yrken inom byggnadsarbete samt inom anläggningsverksamhet Vissa kvalificerade yrken inom industrin Högskoleyrken inom hälso- och sjukvård Vissa läraryrken Källa: AF, 2012

25 Att lägga ett pussel?