Uppländsk Drivkraft 3.0

Transkript

1 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015.

2 Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag ska, tillsammans med uppföljningen av RUS:ens indikatorer ge en bild av hur Uppsala län utvecklats de senaste åren Utgör en delrapportering av Kontigos följeforskningsuppdrag. Innehåll Avser att belysa regionen utifrån fyra perspektiv: Befolkning Värdeskapande Arbetsmarknad Nyföretagande Fokus på: Nuläge. Utveckling de senaste 4 åren. Inomregionala skillnader (i de fall statistiken tillåter detta). Bygger på bearbetning av statistik från framförallt SCB. Statistiken avser de senaste tillgängliga året (oftast 2014) och utvecklingen fyra år bakåt.

3 Sammanfattande bild Uppsalaregionen uppvisar en stark utveckling inom i princip samtliga av de regionalekonomiska indikatorerna som använts i analysen. Länet har genomgående utvecklats starkare än övriga storstadslän. Länet kan trots starkt växande befolkning uppvisa en ökad produktivitet och sjunkande arbetslöshet. Finns flera faktorer som förklara detta: kombination av hög utbildningsnivå, Globalt konkurrenskraftig industri, en stor offentlig sektor, världsledande forskning samt en närhet till Stockholm. Bland utmaningar finns att hantera: Möta en ökad efterfrågan av bostäder i delar av regionen; kopplat till stark befolkningstillväxt Nyföretagande som ligger lägre än övriga storstadslän Något lägre export och internationalisering i näringslivet. Förhållandevis stora inomregionala skillnader avseende befolkningstillväxt, utbildningsnivå och produktivitet. Det finns menar vi fog för att säga att regionens stärkt sin konkurrenskraft under perioden

4 Befolkningsförändring Karta 1. Befolkningsutveckling , (2010=100) Befolkningsutveckling (2010 = 100) År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År Stockholms län 03 Uppsala län 12 Skåne län 14 Västra Götalands län Regionen uppvisar en stark befolkningsutveckling sedan 2010 (ökning med ca 5 procent); endast Stockholm har haft en starkare utveckling. Flera faktorer påverkar. Högt inflyttning (flyttnetto för länet var under perioden var personer). Födelsetal som gett en nettotillväxt på personer under perioden Utpendling till (framförallt) Stockholm. Pendlingsnettot 2013 uppgick till personer (dvs. en ökning i nattbefolkning till följd av förbättrad kommunikation till Stockholm). Tydliga regionala skillnader, där norrkommunerna (ljust på kartan) har en svag utveckling, och Sydkommuner framförallt Knivsta och Uppsala uppvisar en stark befolkningstillväxt.

5 Utveckling av BRP per capita * Karta 2. Utveckling av BRP/capita , (2009=100)* 120 BRP per capita , index (2009=100) Stockholm Uppsala Skåne Västra Götaland Uppsalaregionens värdeskapande, mätt som BRP/capita har haft en starkt positiv utveckling sedan 2009 och stigit snabbare än samtliga övriga storstadslän sedan Inom regionen utmärker sig Tierp med en stor hög ökning, tillsammans med Uppsala och Knivsta. Flera faktorer påverkar mönstret, där utbildningsnivån hos sysselsatta och näringslivets struktur är två viktiga förklaringsfaktorer. I Uppsalas fall är det sannolikt fråga om Life Science och IT/Telekom som bidragit till hög produktivitet; Tierp hög produktivitet härrör sannolikt från Sandviksverksamhet. Sammantaget visar bilden att Uppsalaregionens stärkt sin konkurrenskraft under perioden. * Observera att kommunuppgifter sträcker sig till 2012 och diagrammet 2013.

6 Utveckling av lönesumma (msek) Samlad lönesumma, branschfördelad , Msek, löpande priser Industri: branscherna B E Tjänster: branscherna G Q Offentlig sektor: Enligt Sektorskod Övrigt: branscherna A, F och okänd näringsgren Utveckling av samlad lönesumma ,MSEK löpande priser Stockholms län 03 Uppsala län 12 Skåne län 14 Västra Götalands län Regionens samlade lönesumma uppvisar en positiv utveckling. Sedan 2010 vuxit har den snabbare än i övriga storstadslän (om än från lägre nivåer). I regionen har offentligsektor och tjänstesektorn har ökat sin andel av total lönesumman snabbare än industrin. Under perioden har offentligsektor och tjänstesektorn betydelse för regionen samlade lönesumman således ökat. Tillverkningssektorn och företagstjänster har minskat i sysselsättning under perioden (se tre bilder framåt) medan utbildning och vård vuxit sysselsättningsmässigt. En tolkning är detta indikerar att privatdriven utbildning och vård samt offentlig verksamhet förefaller ökat sin betydelse av det regionala värdeskapandet.

7 Arbetslöshet Karta 4. Öppet arbetslösa (%) Arbetslösa i procent av arbetskraften Stockholms län 03 Uppsala län 12 Skåne län 14 Västra Götalands län Tillsammans med Stockholms län har uppvisar regionen den lägsta öppna arbetslösheten av storstadslänen. Där Uppsala län uppvisar lägst siffror Att arbetslösheten har legat på en jämn låg nivå under perioden trots en stark befolkningsutveckling får ses som en indikator på regionens starka utveckling. En nord/sydlig uppdelning av regionen kan ses även här (med undantag för Östhammar). Stark utveckling av näringslivet under perioden, tillsammans med en ökad integrering i FA- Stockholm är sannolikt de viktiga orsakerna (se påföljande bilder angående vilka sektorer som vuxit).

8 Utbildningsnivå Karta 3. Andel postgymmnasialtubildade mer än 3 år, år 2014, befolkning år Förändring i andel med postgymnasialutbildning längre 3 år eller längre, (index, 2010=100) Stockholms län 03 Uppsala län 12 Skåne län 14 Västra Götalands län Sett som en helhet uppvisar Uppsalaregionen en hög utbildningsnivå inom dagbefolkningen (här mätt som utbildningsnivån inom gruppen år). Utvecklingstakten är i nivå med och strax under de övriga storstadslänen (dock från en hög nivå bör tilläggas i Uppsalaregionens fall.) Uppsala, Knivsta och Enköping uppvisar den högsta utbildningsnivån i regionen - där Uppsala utmärker sig positivt med där ca 40 av befolkningen i åldern år har postgymnasial utbildning längre än 3 år. Universiteten samt en stor arbetsmarknad för kvalificerad produktion (Life science, energi, IT/telekom) samt landsting och offentligsektors andel av arbetsmarknaden starkt bidragande förklaring till mönstret.

9 Förändring av sysselsatta efter bransch Förändring av antalet sysselsatta G14 vård och omsorg; sociala tjänster G13 utbildning G11 företagstjänster G05 handel G02 tillverkning och utvinning G04 byggverksamhet G12 offentlig förvaltning och försvar G06 transport och magasinering G15 kulturella och personliga tjänster m.m. G08 information och kommunikation G07 hotell- och restaurangverksamhet G01 jordbruk, skogsbruk och fiske G09 finans- och försäkringsverksamhet G10 fastighetsverksamhet G03 energiförsörjning; miljöverksamhet G99 okänt De sysselsättningsmässigt viktigaste branscherna i regionen vård och omsorg, utbildning samt företagstjänster står tillsammans för ca 40 procent av den samlade sysselsättningen. Tre branscher uppvisar en snabb relativ tillväxt under perioden: Utbildning (+31 %) Hotell och restaurang (+26%) Jordbruk, skogsbruk och fiske (+25%) Arbetsmarknaden uppvisar en förhållandevis traditionell könsmässig uppdelning: Vård och omsorg, utbildnings, företagstjänster samt handel utgör de sysselsättningsmässigt viktigaste branscherna för kvinnor. Bygg, Företagstjänster, Handel och tillverkning störst för männen

10 Nyföretagande Etableringsfrekvens, kvartalsvis ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Stockholms län Uppsala län Skåne län Västra Götalands län Etableringsfrekvensen (nystartade företag per 1000 invånare) har legat förhållandevis jämt sedan Länet följer förhållandevis väl utveckling i Skåne och Västra Götaland. Mönstret är det samma för Stockholm (om än på högre nivå). En svagt nedåtgåendetrend kan ses från 2013 där Uppsala blir omkört av Västra Götaland, dock små skillnader. Den nedåtgående trenden återfinns i samtliga av storstadslänen.