Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Transkript

1 Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg mars 2012

2 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag som erbjuder konsulttjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi. Vi finns i 35 länder och har 2400 medarbetare i Sverige. Ann-Katrin Berglund Chef för avd. Samhällsutveckling inom WSP Analys & Strategi sedan 2009 Jobbade i det svenska regeringskansliet, dels med infrastrukturplanering, dels med forsknings- och innovationsfrågor har granskat infrastrukturplaner under en tid på Riksrevisionsverket och jobbat med strategisk planering på Storstockholms lokaltrafik Nationalekonom

3 Växande regioner och deras omgivningar. Vad driver utvecklingen? Vilka utmaningar ger det?

4 Rapport åt Fastighetsägarna Stockholm och Fastighetsägarna Mellansverige 2011 Vad driver tillväxt? Hur ligger Stockholmsregionen till? Styrkor och svagheter Tänkbara tillväxthinder: Bostadsmarknaden Integration på arbetsmarknaden av utrikes födda Transporter och infrastruktur

5 Modern tillväxt drivs av människor och kunskap Utbildning, forskning, entreprenörskap Ny teknik Förmåga att omsätta till nya bättre varor och tjänster BRP BRP timmar sysselsatta arbetskraftsutbud bef capita timma sysselsatt arbetskraftsutbud bef total bef Befolkningens storlek

6 Tät och stor befolkning ger fördelar Stort kunskapskapital Stort kunskapsutbyte i täta nätverk Diversifierat näringsliv Stor marknad

7 Urbaniseringen är en global drivkraft 1950 fanns det 7 städer i världen med mer än 5 miljoner invånare År 2010 fanns det 46 sådana städer Källa: WSP

8 Stockholm/Mälardalen är en växande region

9 Sysselsättning inom high-tech-yrken, andel av total sysselsättning Stockholm (nr 2 av 162) men år 1997 var Stockholmsregionen nr 1.

10 European Cities Monitor (genomförs av Cushman & Wakefield sedan 1990) Företags beslut om lokalisering, ranking av 34 städer Faktor 2009 Närhet till marknad 13 Tillgång till kvalificerad arbetskraft 10 Kvalitet på telekom 4 Transportlänkar till omvärld 22 Arbetskraftskostnader 18 Företagsklimat avseende skatter och finansiella instrument etc. 21 Språk 5 Internt transportsystem 5 Livskvalitet för anställda 6 Luftkvalitet 3 Andel av företagen som kände till Stockholm som en möjlig plats för lokalisering hade halverats (från 40 till 23 %) från

11 Stockholmsregionens styrkor Hög utbildningsnivå Hög sysselsättning inom högteknologiska näringar Pågående förtätning och utvidgning av regionen... Men internationell sett en liten storstadsregion. Av 307 regioner av olika slag som analyseras av Eurostat hamnar Stockholmsregionen på plats 112 vad gäller folkmängd.

12 Tillväxthinder Flera saker påverkar tillväxten t.ex. skattesystemets incitament, immaterialrätt, investeringar i kunskapsinfrastruktur. WSPs räkneexempel avser tre som bedöms som viktiga för Stockholmsregionen: Bostadsmarknaden Integrationen på arbetsmarknaden Transportinfrastrukturen

13 Bostadsmarknaden vad händer om antagandet om obegränsad tillgång till bostäder i RUFS alternativ hög inte uppfylls? Antal nya bostäder Antal nya invånare Källa: SCB Bostadsbyggande Folkökning

14 Om bostadsbyggandet i stället ligger på samma nivå som genomsnittet de senaste 20 åren färre bostäder år 2030 Befolkning, sysselsättning och BRP blir 7-12 % lägre Värdet av den förlorade tillväxten miljarder kronor för perioden

15 Arbetsmarknaden förvärvsarbetande i Stockholmsregionen efter födelseland, andel av befolkningen år Procent Män Kvinnor Sverige Norden Övriga länder

16 Vad händer om skillnaden i förvärvsfrekvens mellan personer födda utanför Sverige och i Sverige försvinner till år 2030? I dag (mätt för år 2007) skulle det innebära fler sysselsatta. Om gapet försvinner helt till år 2030 ökar lönesumman med 33,7 miljarder kronor år (Hänsyn tagen till ålder, kön, utbildning och FA-region) Om gapet täpps igen till 80% till år 2030 så innebär det fler sysselsatta år Effekterna är i samma storleksordning som effekten av begränsat bostadsbyggande i det förra exemplet.

17 Infrastrukturinvesteringars betydelse för befolkning och sysselsättning Ny transportinfrastruktur kan möjliggöra trafik som binder samman områden till gemensamma arbetsmarknader Det är svårt att isolera effekterna av enskilda åtgärder. De största kvantifierade nyttorna brukar vara restidsvinster och trafiksäkerhetsvinster. Ny infrastruktur påverkar också genom att de öppnar nya områden för bostads- och företagsetablering. Det är de effekterna som WSP har analyserat i två exempel.

18 Två exempel Förbifart Stockholm (prioriterad i gällande transportplan för ) blir ej av till färre heltidssysselsatta i Stockholms län år 2030 Effekterna blir störst för Ekerö kommun Ostlänken (15 mil dubbelspårsjärnväg mellan Järna och Linköping som ej finns med i planen) byggs till år 2030 Befolkningen inom influensområdet ökar med 4200 personer Sysselsättningen ökar med 3400 sysselsatta år Effekterna är störst i Östergötland men går även att avläsa i t.ex. Södertälje

19 Slutsatser från WSPs rapport till Fastighetsägarna Storstäder har stora skalfördelar och förväntas växa mest Innovativ kapacitet, täthet, produktivitet, attraktionskraft för boende företag, kapital och kunskap. Tillväxthinder och tillväxtpotential i Stockholmsregionen WSPs analyser visar att värden för miljarder står på spel till år 2030 både vad avser begränsningar på bostadsmarknaden, begränsningar i integrationen av utrikes födda och i etablering av boende och arbetsplatser inom Stockholms pendlingsområde. Samspelet mellan storstaden och dess omgivningar är av central betydelse.

20 Aktuellt arbete med infrastrukturplanering i Sverige Fokus på kapacitet och effektivitet i den pågående Kapacitetsutredningen som är ett underlag inför infrastrukturproposition hösten Några slutsatser som kan få betydelse framöver: Kapacitetsbristerna är störst i storstadsområden och på järnvägen Att enbart bygga nytt löser inte kapacitetsproblemen En tydlig utgångspunkt för förslagen är att först påverka efterfrågan, sedan ta hand om och effektivisera användningen av befintligt system och genomföra små åtgärder. Först därefter övervägs investeringar. Vissa uttrycker en oro för att regional utveckling inte uppmärksammas tillräckligt. Andra menar att klimatmålen måste vara utgångspunkt.

21 Funderingar finns svar? Gränser för funktionella regioner är rörliga. Vad är det som gör att en region uppfattas som en i konkurrensen om lokaliseringar med andra regioner? Hur lösa konflikten mellan större arbetsmarknadsregioner som bygger på mer pendlingsresor och klimatmål? Kan framtidens nätverk som driver tillväxt byggas på nätet i stället för genom personliga möten? Hur påverkar det i så fall samspelet mellan olika platser? Tack! ann-katrin.berglund@wspgroup.se