Framtiden för landsbygden?

Transkript

1 Framtiden för landsbygden? - en glimt av Tillväxtanalys beskrivningar av landet utanför staden Martin Olauzon, avdelningschef Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

2 Vår bakgrund

3 Vårt uppdrag i korthet t Stabsresurs åt regeringen i direkta uppdrag, Utvärdering, analys och lärande centrala frågor, Svara för statistik och databaser, bl.a. raps, tillgänglighet (PiPoS), IFDB m.m., m Samverkan med Tillväxtverket, Jordbruksverket och andra myndigheter och regional nivå i centrala frågor.

4 Axplock av vad vi gör Studerar utvecklingen i, och inom, landets FA-regioner, Gör framskrivningar av kompetensförsörjningsläget, Beskriver serviceutvecklingen, Analyserar tillgänglighet till modern IT-infrastruktur, Utvärderar kapitalförsörjningsinsatser förutsättningar för företagande i landsbygder Undersöker den lokala och regionala nivåns arbete med tillväxt och utveckling, Tar fram översikt av pågående åå landsbygdsforskning, db df ki Samarbetar med Kina ang. landsbygdsutveckling, m.m.

5 Det finns inte en landsbygd d Erik Westholm i SOU 2003: Mot en ny landsbygdspolitik: l d b d litik Det går inte att skapa en definition! Men, landsbygden skiljer sig från tätorten i två avseenden: 1. Präglas av sin speciella fysiska miljö (natur- och kulturlandskapet), 2. Glesa strukturer avstånd

6 Nyanser är viktiga

7 Tack för uppmärksamheten! För mer underlag:

8

9 Ett globalt l b lt perspektiv kti

10 Vårt fokus inom regional tillväxt t Hur tas hela landets tillväxtpotential t t l tillvara? Hur ser tillväxtförutsättningar tfö t ätt i ut i storstad t och landsbygd, d och allt däremellan? Regioners och kommuners roll i tillväxtarbetet

11 Var är landsbygden?

12 FA-regioner -vår vanligaste indelning i FA-regioner = Funktionella arbetsmarknadsregioner Baserade på pendlingsströmmar mellan kommuner Faktiska vardagsregioner som är relativt oberoende regioner gällande arbetskraftsförsörjning Regionfamiljer regioner med likartade förutsättningar

13 Geografisk tillgänglighet g g i fokus Tillgänglighet till tätort Mycket låg Låg Medel Hög Mycket hög

14 Men, vill man följa upp statistiskt över tid så ger en gemensam definition fördelar Det dunkelt sagda osv

15 Framskrivning över befolknings- och sysselsättningsutveckling till år 2020 Storstädernas andel av befolkningen ökar med nära 3 procentenheter Regionfamilj Befolkning totalt Befolkning år Sysselsättning Storstadsregioner 2,8% 3,8% 2,0% Regionala centra med universitet -0,6% 06% -1,0% 10% -0,4% 04% Övriga regionala centra -0,7% -1,1% -0,6% Lokala centra varuproducerande -0,4% -0,4% -0,4% Lokala centra tjänsteproducerande -0,3% -0,4% -0,1% Småregioner varuproducerande -0,4% -0,5% -0,3% Småregioner tjänsteproducerande -0,4% -0,5% -0,1% Riket 0,0% 0,0% 0,0% Omfördelning i procentenheter av rikets befolkning, befolkning år och sysselsättning 2008/

16 men befolkningstillväxt finns i alla delar av landet Inte sällan på grund av både ett överskott i antalet födda och i antalet flyttare.

17 Befolkningskoncentrationen inom regionerna förstärks Tillstånd 2009 Förändring Ökad koncentration är den huvudsakliga trenden, Landsbygdsbefolkningen d b har en svagare utveckling än tätortsbefolkningen, Fortsatt urbanisering också inom FA-regionerna

18 Utbildningsnivån ökar, men de regionala skillnaderna blir inte mindre År 1990 År ,0 Minst tre år eftergym. utb., pct 30,0 Minst tre år eftergym. utb., pct. 20,0 20,0 10,0 10,0 Bef. (log) 0, Bef. (log) 0,

19 Branschdiversifiering och koncentration ti till arbetsställen täll Arbetsställekoncentration år 2008 (sysselsättning. vid de fem största arbetsställena) Mindre FA-regioner har en hög arbetsställekoncentration och låg branschdiversifiering Mindre regioner är mer utsatta för konjunkturella chocker.

20 Förvärvsgrad år 2020 = sysselsatt dagbefolkning/ befolkning år min: 72% (Hällefors) max: 97% (Jokkmokk) kk) Östersund: 83% (2008: 81,1%) Härjedalen: 94,5% (2008: 82,5%) Riket: 78,3% 50 FA-regioner över 80% år FA-regioner över 90% år 2020 Obalanserad regional utveckling avseende tillgång och efterfrågan på arbetskraft Extra svårigheter för perifert belägna regioner och regioner där även angränsande regioner förväntas få en brist

21 Förvärvsgraden för olika utbildningsgrupper Sysselsatt dagbefolkning / befolkning Eftergymnasial utbildning inom teknik och natur, vård, pedagogik och samhällskunskap m.m. Regionfamiljer Teknik och naturvetenskap t Vård Pedagogik Samhällskunskap, ekonomi och humaniora m.m. År 2020 År 2020 År 2020 År 2020 Storstadsregioner 85 (+) 81(-) 72 (-) 78 (-) Regionala centra med universitet 92 (+) 92 (+) 81 (-) 81 (+) Övriga regionala centra 89 (+) 98 (+) 84 (-) 83 (+) Lokala centra varuproducerande 104 (+) 101 (+) 89 (-) 92 (+) Lokala centra tjänsteproducerande 99 (+) 100 (+) 92 (+) 87 (+) Småregioner varuproducerande 96 (+) 98 (+) 96 (+) 87 (+) Småregioner tjänsteproducerande 103 (+) 105 (+) 96 (+) 97 (+) Riket 87 (+) 88 (+) 78 (-) 80 (+)

22 Tillgänglighet till drivmedel år 2010

23 Genomsnittliga förutsättningar för bredband beroende på tillgänglighet till tätort (index) Tillgänglighet till tätort Arbetsställen, % 1Mbit, % 3Mbit, % 10Mbit, % 50Mbit, % Mycket hög 54,3 100,0 98,7 92,1 67,8 Hög 29,0 100,00 95,4 83,2 41,44 Medel 14,0 100,0 89,3 74,0 23,2 Låg 2,3 99,3 78,9 66,5 20,3 Mycket låg 05 0,5 94,2 67,4 60,1 15,6 Totalt* 100,0 100,0 95,8 86,2 52,6 Största t andelen av arbetsställena täll ligger i områden med hög eller mycket hög tillgänglighet till tätort, Nästan samtliga arbetsställen har täckning av 1 Mbit, Täckningen av bredband med 50 Mbit sjunker drastiskt med lägre tillgänglighet till tätort. Inom områden med medel till mycket låg täcks mindre än en fjärdedel.

24 Diskussioner med Kina om Harmonious Development

25 Avslutningsvis, går mönstren igen..? Tillgänglighetsindex Åldrande befolkning Förvärvsgrad

26 Bredbandsstudie 2010 Stora regionala skillnader både för bredbandshastighet och olika accesstekniker, Microarbetsställen är oftare belägna i områden med goda förutsättningar för bredband, d framförallt fö i områden med låg tillgänglighet till tätorter, Microarbetsställens täll geografiska placering i glesbygder i förhållande till bredbandsförutsättningar skiljer sig åt beroende på bransch, Fördjupad d geografisk analys av branschers olika förutsättningar i glesbygder, Fortsatt tt analys och kvalitetssäkring t i via enkäter och intervjuer.

27 Utvärdering av strukturfondsmedel som ägarkapital Syfte: öka det regionala utbudet av riskkapital (ägarkapital) till nya och växande små och medelstora växande företag Mål: fler företag ska starta och växa i det regionala programområdet genom en förbättrad kapitalförsörjning i tidiga skeden till SME Kapital: Totaltca25Mdkr 2,5 Mdkr, varavca50%offentligtkapital(däravlikadelar lika delar ERUF och svensk offentlig finansiering) Tidsperiod: Organisering: 12 fonder i åtta programområden (NUTS 2) Metod: Saminvestering 50/50 med privata finansieringsaktörer, marknadskompletterande, revolverande kapital Uppföljning/Utvärdering: Tillväxtverket (Ramböll) genomför följeforskning och Tillväxtanalys utvärderar insatsen som sådan

28