Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Transkript

1 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret

2 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun [2014] Grafisk form Pangea design ISBN anges här i förekommande fall 1

3 Sammanfattning Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att ställningstagandet kring planeringsfolkmängd i år görs för år 2030, istället för år 2025, och att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara invånare år Våren 2011 ändrade kommunstyrelsen horisontåret från år 2020 till år I allmänhet används år 2030 som horisontår vid framtidsbedömningar, inte minst på regional/lokal nivå. En ändring av horisontåret till år 2030 bidrar till att underlätta jämförelser med andra framtidsbedömningar. De senaste årens befolkningsutveckling i Gävle har varit väsentligen högre än vad beslutad planeringsfolkmängd ger uttryck för. Det finns flera faktorer som talar för en fortsatt stark befolkningstillväxt under kommande år. En utgångspunkt för framtidsbedömningarna är de befolkningsframskrivningar som tagits fram gemensamt av länen i östra Mellansverige. Scenariot är att Stockholmsregionens utveckling hämmas av ett otillräckligt byggande, vilket samtidigt påverkar utvecklingsförutsättningarna för angränsande lokala arbets-/bostadsmarknader i östra Mellansverige. Det gäller inte minst Gävle med sitt gynnsamma geografiska läge, med god tillgänglighet till en vidgad arbetsmarknad och ett utvecklat boendealternativ i en attraktiv livsmiljö. Gävles utbyte med Stockholm-Uppsalaregionen har utvecklats starkt efter millennieskiftet. Med förbättrade förutsättningar för arbetspendling och godstransporter kommer utbytet att fortlöpande förstärkas. Expansionsmöjligheter i tillgängliga lägen tillsammans med en god kompetenstillgång innebär en stor potential för en miljödriven näringslivsutveckling. Gävles betydelse för en hållbar utveckling av storstadsregionen blir alltmer tydlig för såväl regionens invånare som företag. Bakgrund och syfte Planeringsfolkmängden skall utgöra underlag för långsiktig planering i kommunen. Utifrån demografiska analyser och framtidsbedömningar lämnar Kommunledningskontoret ett beslutsunderlag till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret har en rullande planeringsprocess med en årlig översyn av planeringsförutsättningarna. Motivet till detta är att ge förslag till en planeringsfolkmängd som varken är för stor eller liten. En alltför optimistisk planeringsfolkmängd riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barnomsorg och skola. Å andra sidan finns det risk för att en för lågt satt planeringsfolkmängd kan bli självuppfyllande. Befolkningsutvecklingen fram till idag Våren 2009 beslutade kommunstyrelsen om en planeringsfolkmängd på invånare år 2020, vilket då innebar en genomsnittlig folkökning med 500 personer per år. Vid följande årliga översyn beslutades att planeringsfolkmängden skulle höjas till invånare år 2020, vilket då innebar en genomsnittlig folkökning med 600 personer per år. Sedan översynen

4 har planeringsfolkmängden varit oförändrad, invånare år 2025, vilket innebär en genomsnittlig folkökning med 600 personer per år. Befolkningsutvecklingen har under senare tid varit väsentligen högre än vad beslutad planeringsfolkmängd ger uttryck för. Folkökningen har varit större än 600 personer vid fem tillfällen under den senaste sexårsperioden. Under år 2011 ökade folkmängden dock med endast 373 personer. Befolkningsökningen under år 2013 blev den största i Gävle sedan år Sedan början av 1990-talet har inflyttningen till Gävle fördubblats och uppgick till personer år Utflyttningen har inte ökat i motsvarande omfattning och nådde upp till personer år En bakomliggande drivkraft är urbaniseringen som sker över hela världen. Människor väljer i hög grad att flytta från mindre samhällen till större, från det större till det ännu större etc. Asyl- och anhöriginvandringen har ökat kraftigt med anledning av det rådande läget i olika delar av världen. Högskolan i Gävle har utvecklats framgångsrikt, inte minst mätt i ett ökat sökandetryck. Endast Malmö högskola har fler förstahandssökande än Högskolan i Gävle bland rikets högskolor, enligt Universitets- och högskolerådet. Det innebär att högskolan får tacka nej till 51 procent av behöriga förstahandssökande till program. Det är en högre andel i jämförelse med övriga högskolor och yngre universitet. Den viktigaste faktorn för en långsiktig ekonomisk tillväxt är humankapitalet. Utbildningsnivån i Gävleborgs län är bland de lägsta i riket. Samtidigt är andelen högutbildade i Gävleregionen i nivå med flera till Stockholm-Uppsalaregionen angränsande arbetsmarknadsregioner (FAregioner). De goda möjligheterna till pendling underlättar matchningen på den lokala arbetsmarknaden. Samtidigt har Gävleregionen fortfarande en hög arbetslöshet, inte minst bland unga och utrikes födda. Framtidsbedömningar En utgångspunkt för en god planberedskap i Gävle kommun utgör scenario Hög Stor Omflyttning i de befolkningsframskrivningar som tagits fram gemensamt av länen i östra Mellansverige1. Östra Mellansverige utgörs av Gävleborgs län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län och Östergötlands län. Scenariot bygger på att storstadsregionen anpassar sig väl till globaliseringen med en stor tillväxt. Stockholm är navet i storstadsregionens utveckling, men har ett bostadsbyggande som inte motsvarar efterfrågan på bostäder. Samtidigt som Stockholms utveckling hämmas av ottillräckligt bostadsbyggande blir utvecklingsförutsättningarna mer gynnsamma för angränsande lokala arbetsmarknadsregioner i Östra Mellansverige. Resultaten av framskrivningarna på länsnivå har fördelats på varje kommun utifrån särskilda fördelnings- och lokaliseringsprinciper, bland annat olika typer av tillgänglighetsmått. Generellt 1 Stockholms läns landsting; Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige (2013:8) 3

5 Antal förvärvsarbetande Antal förvärvsarbetande visar resultaten på en ökad koncentration och centralisering av befolkningen och arbetsplatserna till länens centralkommuner. Dagens utvecklingstendenser fortsätter och kommuner som Gävle växer i kraft av egen storlek och geografiskt läge. Enligt scenario Hög Stor Omflyttning kommer sysselsättningen i Gävle kommun bibehållas i nuvarande nivå. Figur 1 Förvärvsarbetande dagbefolkning år i Gävle kommun enligt scenario Hög Stor Omflyttning Hög Stor Omflyttning Källa: SCB och Kommunledningskontoret Scenariot innebär för Gävles del en fortsatt sysselsättningsminskning i varuproducerande branscher. Till skillnad från hushållstjänster i offentlig produktion innebär scenariot en sysselsättningsökning inom privata hushållstjänster. Sysselsättningen inom producenttjänster respektive förmedlingstjänster förväntas vara oförändrad. Figur Förvärvsarbetande år i Gävle kommun efter branschaggregat enligt scenario Hög Stor Omflyttning Källa: SCB och Kommunledningskontoret Varuproduktion Producenttjänster Förmedlingstjänster Hushållstjänster Privat Hushållstjänster Offentlig 4

6 Antal invånare Befolkningsutvecklingen enligt scenariot är starkt positiv. Utvecklingen baseras på en stor inflyttning samt en ökad utpendling till Stockholm-Uppsalaregionen. Figur 3 Befolkningsutveckling i Gävle kommun enligt Planeringsfolkmängd (Översyn år 2013) samt Scenario Hög Stor Omflyttning Översyn våren 2013 Hög Stor Omflyttning Källa: SCB och Kommunledningskontoret Faktorer som är av stor betydelse för att Gävle skall utvecklas i den riktning som scenario Hög Stor omflyttning ger uttryck för är bland annat följande. Av avgörande betydelse är en infrastruktur som erbjuder stor kapacitet av snabb och leveranssäker järnvägstrafik. Det gäller inte minst Gävle med sitt gynnsamma geografiska läge, med god tillgänglighet till en vidgad arbetsmarknad. Gävles utbyte med Stockholm- Uppsalaregionen har utvecklats starkt efter millennieskiftet. Med förbättrade förutsättningar för arbetspendling och godstransporter kommer utbytet att fortlöpande förstärkas. Bostadsbyggandet har ökat i Gävle och det finns i nuläget en god planberedskap för nya bostäder. Attraktiva boendemiljöer med upplevd livskvalitet och goda förutsättningar för arbetspendling/distansarbete utgör en potential till ökad inflyttning. En ökad inflyttning av flyttningsbenägna åldersgrupper ger på sikt även positiv effekt genom familjebildning. Nettoinvandringen har ökat väsentligen mer än vad som tidigare beräknats i SCB:s prognoser. Det finns skäl till fortsatt stor nettoinvandring. Till den direkta effekten av immigrationen kan läggas en indirekt effekt i form av inrikes omflyttning av utrikes födda. Gävleregionens expansionsmöjligheter i tillgängliga lägen, tillsammans med en god kompetenstillgång, innebär en stor potential för en miljödriven näringslivsutveckling. En viktig aktör i regionens strukturomvandling från industrisamhälle till informationssamhälle är Högskolan i Gävle. Det gäller såväl i rollen att försörja regionen med kompetent arbetskraft som i rollen som partner i regionens innovationssystem. Gävles betydelse för en hållbar utveckling av storstadsregionen blir alltmer tydlig för såväl regionens invånare som företag. 5