Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Transkript

1 Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

2 Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring i daglönesumma (FA-regioner) Ålder & Kön Övergång till högre utbildning Nettoflyttning i åldern år Utrikes födda Sekundäromflyttning Sysselsättningsgrad Digitalisering Befolkningens tillgång till snabbt bredband Serviceutbud Sällanköpshandel E-handel 2

3 Befolkningsutveckling 2013 Tillväxttakt 0,9 % Befolkningsökning i 71% av kommunerna invandrare högst antal någonsin Storstadsområdena och större städer ökar mest Stark befolkningsökning i förortskommuner till storstäderna Svagare befolkningsökning i förorter till regionala tillväxtcentra Glesbygdskommuner fortsätter minska 3

4 Arbetsmarknad: Utveckling av daglönesummorna Mått på regional arbetsproduktivitet (FA-regioner) Daglönesumman per sysselsatt ökade med 9,6 % mellan i riket Arbetsproduktiviteten klart högre i storstadsregionerna än övriga landet men skillnaderna ökar inte Gruvindustrin ger stark utveckling Norrbotten, verkstadsindustrin i Tranås, Ludvika & Göteborg Gränshandel ger god utveckling av sysselsättning men svag arbetsproduktivitet Svagast utveckling i skogslänen 4

5 Unga vuxna: Nettoflyttning Förortskommuner mest attraktiv för åldersgruppen år Storstädernas kärnor mindre attraktiva Universitetsstäder tappar sina unga vuxna Varuproducerande kommuner och glesbygdsområdena minst attraktiva God arbetsmarknad mest avgörande faktor Attraktiva boendemiljöer också viktigt 5

6 Kvinnor och män: Övergång till högre utbildning 45,2 % kvinnor går vidare från gymnasiet till högre utbildning, 32,2 % män ( ) I storstäder, förortskommuner och vissa större städer läser många vidare och skillnaden mellan kvinnor och män är liten I övriga små kommuner är övergångsfrekvensen låg och skillnaden mellan könen större Norr- och Västerbotten: där unga kvinnor drar och männen stannar kvar 6

7 Var femte person år i Sverige är född utomlands

8 Utrikes födda: Sekundäromflyttning Positivt migrationsnetto i alla kommuner En stor andel invandrare flyttar ifrån glesbygden och industrikommuner Sekundär omflyttning störst till storstadsregioner, särskilt förortskommuner och större städer urbaniseringen förstärks Vanligaste orsaker till flytt: arbete, sociala nätverk Undantagen bekräftar att kommuner kan påverka trenden 8

9 Sysselsättningen bland utrikes födda Förvärvsarbetande inrikes födda 20-64: 82% Förvärvsarbetande utrikes födda 20-64: 57% Ingen positiv trend Störst problem för flyktingar Studerande och arbetskraftsinvandrare flyttar ut Stora skillnader mellan olika kommuner

10 Utrikes födda: Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraden bland utrikes födda (exkl. Norden) 44,7% för riket Sysselsättningsgraden högst i Stockholmsregionen expansiv och diversifierat arbetsmarknad Hög i delar av Norrbotten (gruvnäringen) och Västra Småland (Gnosjö) Lägst sysselsättningsgrad i Gävleborg, delar av Bergslagen och Mälarhöjden Samband med hög total arbetslöshet Stor variation beroende på ursprungsregion 10

11 Befolkningens tillgång till bredband Snabbt bredband en faktor för framtida tillväxt, konkurrenskraft och delaktighet! o o o o Stora geografiska skillnader. I många kommuner har bara en av fyra tillgång till 100 Mb/s Storstadsområdena ligger längst fram lantliga förorter ligger efter Glesbygden hänger inte med Västerbotten ett bra exempel på vad som händer när offentlig sektor vill Inte bara människor behöver bra bandbredd allt fler maskiner talar med varandra! Nationella mål redan uppfyllda och sedan? o Målet för 2015 uppnåddes i oktober år 2010 Bara en fråga för marknaden? Bara en fråga om kabel? Sveriges mål: 2015: ska 40% ha 100 Mbit/s 2020: ska 90% ha 100 Mbit/s

12 Serviceutbud: Sällanköpshandel Sällanköpshandel utgör 48% av totala omsättningen i detaljhandeln. Allt större geografisk koncentration, 20 kommuner står för 80 % av omsättningen Starka kärnor med svag omland Besöksnäringskommuner utmärker sig inte särskilt Kommuner med gränshandel sticker ut desto mer 12

13 Serviceutbud: E-handel E-handeln ökade med 17% under 2013, utgör 6% av totala omsättningen i detaljhandel Köp per invånare högst i glesbygden Många varuproducerande och besöksnäringskommuner högt indexvärde Lägst index i storstäderna och större städer E-handel kompenserar för OCH bidrar till lågt utbud av sällanköpsvaror i glesbygden Offentlig sektor hänger den med? o Många kommuner saknar helt e-tjänster 13

14 Några slutsatser Befolkningen ökar i 70% av kommunerna tack vare högt migrationsnetto Många kommuner lyckas inte behålla sina invandrare flytt till storstädsområdena och större städer förstärker urbaniseringen Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är mycket lägre än inrikes födda och kraftigt varierande över landet Stort utbud av arbetstillfällen och attraktiva boendemiljöer får åldersgrupp att flytta till förortskommuner Kvinnor läser vidare i högre utsträckning än män, särskilt i glesbygden i norr 57% har tillgång till 100 Mbit, gles- och landsbygden hänger inte med Sällanköpshandeln koncentreras och e-handeln ökar, särskilt i glesbygden 14

15 Katrien Vanhaverbeke chef Arena för Tillväxt E-post: Telefon: Mobil: Tack!