SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

Transkript

1 SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

2 Emma Andersson Samhällsplanerare

3 Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner) År 1994 fanns 110 LA-regioner i Sverige Arbetspendlingen definierar arbetsmarknader Utbyggnaden av transportinfrastrukturen och möjligheten att pendla längre har bidragit till större och färre arbetsmarknadsregioner.

4 10 lokala arbetsmarknadsregioner i Norrbotten 8 av 10 LA-regioner i Norrbotten består av en kommun. Luleå LA-region består av Luleå, Piteå, Boden, Älvsbyn, och Kalix

5 Stor spännvidd mellan rikets regioner STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ MAJORITETEN AV KOMMUNERNA VÄXER, OAVSETT STORLEK ÖREBRO UMEÅ VÄSTERÅS LULEÅ Etc.. TILLVÄXTEN ÄR KONCENTRERAD TILL EN ETT FÅTAL AV REGIONENS KOMMUNER ARJEPLOG-SORSELE MALÅ-LYCKSELE HULTSFREDVIMMERBY TYDLIG TILLVÄXTMOTOR SAKNAS

6 Tio år av befolkningskoncentration Under perioden ökade befolkningen i 180 av landets 290 kommuner I storstadsregionerna växer de flesta kommunerna. Förortskommunerna växer mest! En tudelad befolkningsutveckling i flera LA-regioner, tex Örebro, Växjö, Umeå Flera LA-regioner saknar en tydlig tillväxtkommun, tex Lycksele-Malå och Vimmerby-Hultsfred. Mycket talar för att de kommuner som växt de senaste åren kommer fortsätta växa Invandringens betydelse för befolkningstillväxten

7 3 av 14 kommuner i Norrbotten har ökat i befolkning

8 Befolkningsutveckling av 14 kommuner har växt i Norrbotten Luleå har växt mest (4,6%). Jämför med Skellefteå (0,2%) och Umeå (9%) På andra plats kommer Piteå (1,7%) och tredje plats Kiruna (0,2 procent). Överkalix och Övertorneå har tappat mest i befolkning, omkring 12% Kiruna Piteå Luleå

9 Tio år av jobbpolarisering God återhämtning efter finanskrisen Mellan 2004 och 2014 ökade sysselsättningen i Sverige med 11,6 procent. Stark sysselsättningstillväxt i storstadsregionerna och dess förorter. Stark sysselsättningstillväxt även i kommuner med besöksnäring och näringsmässig specialisering (Kiruna, Åre..) Sysselsättningsutvecklingen har varit särskilt stark längs infrastrukturstråk

10 Stark sysselsättningsutveckling i vissa kommuner i Norrbotten

11 Sysselsättningsutveckling Pajala har haft den starkaste sysselsättningsutvecklingen (31,7%) följt av Kiruna (24%), Gällivare (18,9%) och Luleå (13,9%). Jämför Luleå med Skellefteå (9,9%), Umeå (13,6%) och Västerås (13,8%) Sysselsättningen har minskat i tre av Norrbottens kommuner: Kalix (-3,1%), Älvsbyn (-1,6%) och Jokkmokk (-0,2%) Jokkmokk Kiruna Gällivare Pajala Kalix Älvsbyn

12 Branschbredden en indikator på kommunernas utvecklingspotential MALMÖ 74 % av alla branscher UMEÅ 60 % av alla branscher BJURHOLM 8 % av alla branscher

13 Mer människor ger fler branscher Branschbredden på en arbetsmarknad har betydelse för dess attraktivitet, eftersom det underlättar matchningen mellan arbetskraften och arbetsgivare. Storstäderna och större städer har störst branschbredd eftersom den påverkas av befolkningsstorleken i stor utsträckning. Det är gynnsamt för kommuner med låg egen branschbredd att ingå i en LA-region med hög branschbredd. Den låga branschbredden och tillgängligheten till arbetsmarknader med hög branschbredd hämmar utvecklingen i perifera och solitära LA-regioner.

14 Relationen mellan befolkning och branschbredd Luleå Befolkning Piteå Boden Kiruna Arjeplog 0 0,0 10,0 20,0 30,0 Branschbredd 40,0 50,0 60,0

15 Pendlingens geografi Den ökade pendlingen har ökat utbytet och beroendet mellan kommuner. Antalet pendlare har ökat med 22 procent mellan Kommuner med stor arbetsmarknad attraherar många fler pendlare från andra kommuner än vad som pendlar ut (tex Stockholm, Solna) Även mindre kommuner med tydlig näringsmässig specialisering (tex Kiruna, Borlänge) attraherar många inpendlare

16 Pendlingen i Norrbotten Hög inpendling i Kiruna (3,4), det är tre gånger fler som pendlar in än pendlar ut. Även Luleå har dubbelt så många inpendlare som utpendlare (2,2). Beror på näringsliv, utbildning etc. Länets minsta kommun (Arjeplog) utmärker sig med en hög pendlingskvot (1,6). Beror på biltestindustrin bland annat 9 kommuner har högre utpendling än inpendling. Piteå har lägst kvot (0.4) Arjeplog Kiruna Gällivare

17 Sammanfattning Tre typer av LA regioner blir synliga på nationell nivå: 1) Stora och täta LA-regioner (där de flesta kommunerna växer) 2) Polariserade LA-regionen (där kärnan växer och kranskommunerna stagnerar eller minskar, här blir konkurrensen om invånarna tydligare) 3) Solitära och perifera LA-regioner (Där samtliga kommuner minskar, glesa struktur och långa avstånd är strukturella hinder för tillväxt) Stark sysselsättningsutveckling i vissa kommuner i Norrbotten, ett flertal kommuner presterar långt över rikssnittet Befolkningsutvecklingen är varierad endast tre av 14 kommuner har växt de senaste 10 åren. Luleå har växt relativt mycket.. Bostadsbyggandet i Malmö är högre än riket men inte i nivå med toppkommunerna, tex Sundbyberg

18 Tack för att ni lyssnat! Ladda ner rapporten: