Rapport Oktober 2013 NORRBOTTEN

Transkript

1 Rapport Oktober 2013 NORRBOTTEN

2 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7 Pajala kommun... 8 Luleå kommun... 9 Övriga kommuner Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 260 lokala nätverk och mötesplatser. info@foretagarna.se

3 Inledning Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna året. All tillväxt skapas lokalt. Det är de enskilda entreprenörerna initiativkraft som tillsammans med de anställdas arbete lägger grunden för vårt gemensamma välstånd. Framgångsrika företag och företagare är en förutsättning för lokal utveckling. Det genomförs ett antal olika rankingar av kommuners näringsliv. Fokus i dessa undersökningar ligger ofta på vad politiken åstadkommer för företagen. I Årets Företagarkommun vänds det resonemanget. Vi försöker istället belysa vad företagen åstadkommer för kommunen och dess invånare i form av tillväxt. Under ett enskilt år betyder företagens prestationer och konjunkturutvecklingen mer för den lokala tillväxten än regelverk och skatter. Eftersom Årets Företagarkommun mäter tillväxten under ett enskilt år kan en kommun få en låg placering ett år, och en mycket hög placering nästa år. Detta är naturligt då det är tillväxttakten vi mäter hur mycket företagen i kommunen har utvecklats under det senaste året. De som har ökat mest får en hög placering, och de som har ökat minst får en låg placering, oavsett på vilken nivå företagandet ligger. Vi rankar alltså inte hur mycket företagen omsätter eller hur mycket de går med vinst, utan hur mycket mer de omsätter eller går med vinst jämfört med året innan. Det gör företagen själva till den viktigaste tillväxtfaktorn på kort sikt, inte regler eller skatter. Årets Företagarkommun är alltså inte en ranking om var företagsklimatet är bäst. Den visar istället var företagandet har utvecklats mest under det gångna året, vilket i många fall kan vara från låga nivåer. Tillväxt är utveckling, och vi vill genom denna undersökning belysa de kommuner vars företag vuxit snabbast. Sammanfattning i korthet Årets Företagarkommun Årets Företagarkommun är inte är baserad på UC-data för aktiebolag som lämnat bokslut två år i rad. mäter förbättringar och försämringar jämfört med tidigare år. (D.v.s. tillväxt från år till år) är en utmärkelse till företagen i den kommun som uppvisar störst förbättring. en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker

4 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd Årets Företagarkommun bygger på sex variabler. Fyra av dessa är relaterade till företagens omsättning och resultat. De övriga två avser antalet aktiebolag och deras kreditvärdighet. Årstillväxten av dessa variabler rankas därefter från högst till lägst. Dessa rankingpoäng summeras sedan i ett ovägt index. Ju lägre sammanlagda poäng desto högre placering får kommunen. Variablerna hämtas från företagens bokslut. Vi har använt 2012 års bokslut och jämfört med år Omsättning. Denna uppgift hämtas från företagens bokslut. Omsättningstillväxten mäts på två sätt. Dels tittar vi på hur stor andel av företagen i kommunen som ökat omsättningen under det senaste året. Dels mäter vi hur den genomsnittliga omsättningen har utvecklats. Enkelt uttryckt visar första delen hur det går för de mindre företagen, medan de större företagen har större betydelse för tillväxten av den genomsnittliga omsättningen. Samma resonemang gäller för resultatkategorierna. Resultat. Denna information hämtas också från företagens bokslut. Tillväxten mäts på samma sätt som omsättningen. Dels hur stor andel av företagen som ökat sitt resultat och dels tillväxten av det genomsnittliga resultatet. Det är dock problematiskt att mäta utvecklingen av genomsnittsresultatet i de fall där genomsnittet går från vinst till förlust och vice versa. Av den anledningen mäts utvecklingen av genomsnittsresultatet i nominella termer (kronor) och inte i procentenheter. Antal företag. Denna information hämtas från UC:s databas. Tillväxten mäts här i form av nettotillskottet av nyregistrerade aktiebolag (d v s efter korrigering för konkurser, avregistreringar och likvideringar) i relation till kommunens totala bolagsstock. Kreditvärdighet. Mäts som andel företag som fått en förbättrad kreditvärdighet av UC under det gångna året

5 Så gjordes undersökningen Årets Företagarkommun väljs ut gemensamt av Företagarna och UC. Information från UC:s databas används för att välja ut den kommun som utses till Årets Företagarkommun. För att avgöra vilken kommun som har de företag som utvecklats bäst under perioden 2011 till 2012 har vi granskat företagens bokslut för De företag som ingår i undersökningen är: o o o o Aktiebolag Bolag med en omsättning på minst kronor och max en miljard Bolag vars besöksadress funnits i kommunen under de senaste två bokslutsåren Endast bolag i kommuner som har 50 eller fler bolag som uppfyller kraven ovan. I år uteslöts en kommun på grund av detta krav, Bjurholms kommun i Västerbotten. Vi har även tagit fram en ranking för uthållig tillväxt 1, där vi använt oss av data för de fem senaste mätningarna. Det är en sak att ha en hög tillväxttakt under ett enstaka år, det är en helt annan, och svårare, sak att ha hög tillväxttakt under flera år. Nationell utveckling Efter den djupa lågkonjunkturen under , tog återhämtningen rejäl fart år Tillväxten fortsatte i ytterligare något snabbare takt under 2011, som totalt sett blev ett mycket bra år för svenskt företagande. Under 2012 skedde dock en markant avmattning i ekonomin, framför allt till följd av en svagare internationell ekonomi i eurokrisens spår och svagare tillväxt i USA. Detta avspeglas i samtliga de undersökta variablerna. Medan hela 283 kommuner i 2012 års undersökning hade en bolagsstock där mer än hälften av aktiebolagen redovisade en ökning av omsättningen, har antalet i år sjunkit till 142 st. Avmattningen i konjunkturen märks också i att det genomsnittliga resultatet för landets samtliga aktiebolag sjönk med fem procent. I årets undersökning redovisare 78 av 290 kommuner en bolagsstock där fler än hälften redovisar ett förbättrat resultat jämfört med året innan. Bokslutsåret 2011 var antalet betydligt högre, 215 kommuner, vilket är naturligt med tanke på den konjunkturvändning som då skedde. 1 Se Uthållig tillväxtranking eller

6 En stor majoritet av kommunerna, 210 st, har under 2012 fått se den lokala aktiebolagsstocken växa. Detta är något lägre än året innan (279 st). Kreditvärdigheten har fortsatt att förbättras, trots den svagare konjunkturen. En majoritet (203 av rikets kommuner uppvisar en bolagsstock där fler än hälften av bolagen har förbättrad kreditvärdighet. Även i detta fall är det en avmattning jämfört med fjolåret då hela 287 kommuner redovisade en bolagsstock där mer än hälften av bolagen fått förbättrad kreditvärdighet. Tabell 1. Utveckling av parametrarna Antal kommuner där mer än hälften av företagen redovisar ökad omsättning Antal kommuner där mer än hälften av företagen redovisar ökat resultat Antal kommuner med ett ökat antal aktiebolag Antal kommuner där mer än hälften av företagen fått förbättrad kreditvärdihet Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut

7 Länsutveckling ing. Sammantaget hamnar Norrbottens län på 2:a plats av rikets 21 län. Bäst lyckas man i kategorierna omsättningstillväxt och resultatutveckling, där länet i båda fallen landar på första plats. I fjol hamnade länet på sjuttonde plats i den totala rankingen. Omsättning. 58 procent av Norrbottens aktiebolag redovisar en ökad omsättning samtidigt som den genomsnittliga omsättningen stiger med 6 procent. Länet rankas på en 1:e plats i omsättningskategorin. Byggindustrin uppvisar den starkaste tillväxten i länet, med 61 procent av bolagen som noterar ökad omsättning. Resultat. 54 procent av länets bolag ökar resultatet. Det genomsnittliga resultatet stiger med hela 1,1 miljoner kronor, vilket indikerar att några större företag fått kraftigt förbättrat resultat. Sammantaget rankas Norrbotten på första plats även i resultatkategorin. Även i detta avseende är det företagen i byggsektorn som utvecklats starkast. Nettoförändring av bolagsstocken. I slutet av 2012 fanns det aktiebolag i länet, en uppgång med 6 procent. Med den tillväxten rankas Norrbottens län på en 18:e plats av landets 21 län. Kreditvärdighet. 53 procent av bolagen i Norrbottens län har fått en förbättrad kreditvärdighet detta ger länet plats 15 i landet. Årets Företagarkommun. Länet tar hem både första och andra platsen genom Pajala och Gällivare. Detta bekräftar ytterligare den starka konjunktur och tillväxt som kännetecknat Norrbotten under de senaste åren, drivet av en stark efterfrågan inte minst från Kina. Nio ytterligare kommuner ligger bland de 5o första i Sverige. Länets största kommun, Luleå, landar på en total 30:e plats. Lägst rankas Arvidsjour på plats 145. LÄN Antal AB AB TILLVÄXT Ökat oms Ökat res oms res Ökad kredit AB RANKING kreditv oms res STOCKHOLMS % 53% 50% 3% % NORRBOTTENS % 58% 54% 6% % JÄMTLANDS % 53% 50% 1% % SÖDERMANLANDS % 52% 50% 0% % VÄSTRA GÖTALANDS % 53% 50% 2% % VÄSTERNORRLANDS % 55% 51% 2% % VÄSTMANLANDS % 52% 49% 0% % VÄSTERBOTTENS % 55% 50% 2% % ÖSTERGÖTLANDS % 53% 49% 3% % UPPSALA % 53% 50% 2% % ÖREBRO % 52% 50% 0% % DALARNAS % 52% 50% 2% % GÄVLEBORGS % 53% 49% - 1% % HALLANDS % 52% 48% 1% % KRONOBERGS % 51% 50% - 1% % BLEKINGE % 49% 49% - 1% % GOTLANDS % 50% 48% 1% % VÄRMLANDS % 52% 49% - 1% % SKÅNE % 52% 49% 1% % JÖNKÖPINGS % 51% 47% - 3% % KALMAR % 49% 48% - 1% % RIKET % 53% 50% 2% %

8 Pajala kommun Pajala är länsvinnare i Årets Företagarkommun 2013 och tillika guldmedaljör i Sverige. I alla fyra kategorier i mätningen ligger Pajala bland de 60 bästa kommunerna i landet. Bäst lyckas kommunen i kategorin förändring av företagsstocken. Omsättning. 63 procent av kommunens aktiebolag redovisar en ökad omsättning samtidigt som genomsnittsomsättningen har ökat med fem procent jämfört med föregående år. Sammantaget rankas Pajala på 9:e plats i omsättningskategorin. Utvecklingen har varit starkast i byggsektorn där 73 procent av företagen ökat omsättningen. Resultat. 57 procent av Pajalas bolag ökar resultatet. Genomsnittsresultatet har dock minskat med drygt kronor, dvs några större företag har redovisat ett betydande resultattapp. Sammantaget rankas kommunen på 57:e plats i resultatkategorin. Bygg- och tjänstesektorn redovisar även här bäst resultat, där 60 procent av företagen i de två sektorerna redovisar ökat resultat. Fakta om Pajala, vinnarkommun i Norrbotten Befolkning Anställda Företa ga re 457 Omsättningsmässigt största aktiebolag* AB KREKULA & LAURIS SÅG SNELLS ENTREPRENAD AB JUTOS TIMBER AB År Placering * avser de bolag vars bokslut underöskningen har tillgång till Nettoförändring av bolagsstocken. I slutet av 2012 fanns det 171 aktiebolag i kommunen, en uppgång med 13 procent. Med den tillväxten rankas Norberg på plats 4 i kategorin. Kreditvärdighet. 56 procent av kommunens företag har fått en ökad kreditvärdighet, vilket ger plats 33 i kategorin

9 Luleå kommun Norrbottens största kommun, Luleå, rankas i Årets Företagarkommun 2013 på en total 30:e plats i riket. I två av fyra kategorier rankas kommunen bland de 100 bästa i Sverige. Bäst lyckas man när det gäller kategorin omsättningstillväxt där man haft den 14:e högsta tillväxttakten i riket. Omsättning. 57 procent av kommunens aktiebolag redovisar en ökad omsättning samtidigt som genomsnittsomsättningen har stigit med 4 procent jämfört med föregående år. Sammantaget rankas Luleå på plats 14 i omsättningskategorin. Branschmässigt är det främst bygg och tjänstesektorn som utmärker sig, där 60 procent av bolagen ökat sin omsättning. Resultat. 53 procent av Luleås bolag ökar resultatet. Genomsnittsresultatet minskar dock samtidigt med cirka kronor. Sammantaget rankas kommunen på 91:a:e plats i resultatkategorin. Branschmässigt har tillverkningsindustrin utvecklats bäst, där 55 procent av företagen förbättrat sitt resultat. Fakta om Luleå, största kommun i Norrbotten Befolkning Anställda Företa ga re Omsättningsmässigt största aktiebolag* LULEÅ ENERGI AB NORDISKA BIL AB LULEBO AB År Placering * avser de bolag vars bokslut underöskningen har tillgång till Nettoförändring av bolagsstocken. I slutet av 2012 fanns det 2339 aktiebolag i kommunen, en uppgång med 7 procent en tillväxttakt som ger plats 109 i kategorin. Kreditvärdighet. 54 procent av kommunens företag har fått en förbättrad kreditvärdighet, vilket ger plats 137 i kategorin

10 Övriga kommuner Omsättning. Länets kommuner och sammanfattningsvis utvecklats mycket starkt. På första plats i länet kommer Arjeplog som också hamnar på plats 1 i landet. Övertorneå slutat på plats två i landet, Gällivare slutar fyra, Kiruna på plats fem, Pajala på plats nio och Piteå på plats 12. Svagast utveckling i länet har Arvidsjaur på plats 145 haft. Resultat. Kalix rankas, högst i länet när det gäller resultattillväxten och även som etta i landet inom denna kategori. 57 procent av företagen har förbättrat resultatet jämfört med föregående år, samtidigt som det genomsnittliga resultatet ökat med hela 19 miljoner kronor. Några större företag måste således ha gjort en mycket stark resultatförbättring. Även Älvsbyn och Jokkmokk hamnar bland de tio bästa i landet inom denna kategori. Nettoförändring av bolagsstocken. Haparanda kommun noterar, efter Pajala, högst ökning av bolagsstocken i länet med 8 procent, vilket är den 72:a högsta tillväxttakten i riket. Här ligger Överkalix i botten i länet på 286:e plats. Kreditvärdighet. I Överkalix kommun har 58 procent av företagen fått en ökad kreditvärdighet högst andel i länet och 20:e högst i riket. KOMMUN Antal AB AB TILLVÄXT Ökat oms Ökat res oms res Ökad kredit AB RANKING kreditv oms res PAJALA % 63% 57% 5% % GÄLLIVARE 462 7% 61% 52% 19% % KIRUNA 712 8% 60% 60% 10% % JOKKMOKK 186 2% 53% 55% 20% % HAPARANDA 278 8% 55% 49% 5% % ÖVERTORNEÅ 144 7% 70% 52% 15% % LULEÅ % 57% 53% 4% % KALIX 387 2% 54% 57% - 1% % ÄLVSBYN 288 5% 54% 53% 7% % PITEÅ % 57% 56% 6% % BODEN 672 2% 53% 53% 2% % ARJEPLOG 144 2% 73% 60% 15% % ÖVERKALIX 95-3% 53% 54% 3% % ARVIDSJAUR 201 6% 56% 50% - 6% %