Regional utveckling och förnyelse för framtiden

Transkript

1 Regional utveckling och förnyelse för framtiden Tillväxt- och utvecklingsstrategi , Skaraborg 8 november 2013 Katrien Vanhaverbeke

2 Sveriges nya geografi 2013 Den lokala och regionala utvecklingen sedan finanskrisen 2008 Fastighetsmarknadens lokala och regionala logik Jämställdheten lokalt och regional 2

3 Arbetsmarknadens dynamik Hur sker omställning och förnyelse på arbetsmarknaden? Svebab

4 Nästan en tredjedel av de förvärvsaktiva pendlar över kommungräns Pendlingen ökar för varje år men ökningstakten avtar Ökad pendling innebär färre och större lokala arbetsmarknader, 54 st år 2030 Regionförstoring bidrar till ökad funktionalitet och matchning i de lokala arbetsmarknaderna En förutsättning för fortsatt hållbar regionförstoring är fortsatt satsning på infrastruktur och kommunikationer, inte minst spårbunden trafik

5 Hur ska vi klara kompetensförsörjningen? - 1,6 miljoner personer beräknas lämna arbetslivet mellan 2010 och Det är drygt fler åldersavgångar än under perioden För första gången i modern tid blir antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden lägre än ålderavgångarna på riksplanet - I enbart ca 10 % av landets kommuner kommer det fram till år 2025 att vara fler som tillförs arbetskraften än som träder ur den Källa: Arbetsförmedlingen

6 Omställning på arbetsmarknaden - fakta nya arbetsplatser med sysselsatta varje år Ungefär lika många jobb försvinner 7 8 procent etablerar sig på arbetsmarknaden för första gången ungefär lika många lämnar arbetsmarknaden procent byter jobb Under finanskrisen 2009 jobbade 35 procent av alla sysselsatta i verksamheter som växte!! Under lågkonjunkturen minskat antalet sysselsatta främst genom att nyrekryteringar minskar. Påverkar främst ungdomar och nyanlända.

7 Internationalisering, specialisering, produktivitetsjakt och allt mer kunskapsintensiva tjänster präglar näringslivsutvecklingen Från Till

8 Kompetenskraven förändras! Kvalificerade yrken ökar och mindre kvalificerade minskar: Antalet anställda med kvalificerade yrken ökade med år (en ökning med 14 %) Totalt sett minskade övriga yrken med under samma period Industrin ökade antalet anställda med kvalificerade yrken med 15 %, samtidigt som antalet anställda inom övriga yrkesgrupper minskade med 24 %.

9 : Omställning och förnyelse i huvudsak en lokal process Förändring och förnyelse sker i första hand inom respektive lokal arbetsmarknad: Inflyttare svarar för 3-4 procent av den totala rekrytering som sker i storstadsregionerna Landets minsta arbetsmarknader är mer beroende av inflyttande, men procent rekryteras lokalt! Större arbetsmarknadsregioner har bättre förutsättningar att möta förändrade kompetenskrav och attrahera kunskapsintensiva näringar

10 Kompetensförsörjning en lokal och regional fråga Kompetensförsörjning en lokal och regional fråga Utbildning spelar roll! Utbildning spelar roll! Stora regionala skillnader i utbildningsnivå Stora regionala skillnader i utbildningsnivå Stark samband mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens tillgång till Stark kompetens samband mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens tillgång till kompetens JunkYard

11 Utbildning och rekrytering sker inom respektive arbetsmarknad Majoriteten söker sig till högskola eller universitet som ligger närmast för att skaffa eftergymnasial utbildning Efter avslutade studier väljer en stor andel att stanna kvar i den region man har studerat. Benägenhet att flytta eller pendla till jobb eller studier skiljer sig mellan olika yrkesgrupper

12

13

14 Andel invånare år med minst 3 års eftergymnasial utbildning Regionala skillnader 70% 60% 40 av 290 kommuner över rikssnittet endast storstadsregioner och kommuner med universitet/högskola 50% 40% 30% 20% Genomsnitt för riket: 19 % Lägsta utbildningsnivån i små glesbygdskommuner och bruksorter inom de minsta arbetsmarknadsregioner Inget givet samband mellan hög utbildningsnivå och hög sysselsättning 10% 0%

15

16 16

17 Befolkningsutvecklingen Befolkningen vuxit med ca personer (3,2%). Befolkningstillväxten kraftigast i storstadsområdena och i kommuner med större städer (Stockholm 8,8%, Malmö 7,4% och Göteborg 5,2%). Till skillnad från storstäderna drar inte förortskommuner till större städer samma nytta av befolkningstillväxten i kärnkommunen. Glesbygdskommunerna har minskat i befolkning (-3,3%). 17

18 Befolkningsutvecklingen VGR Stora skillnader i regionen. Befolkningen har ökat i 24 av 51 kommuner Befolkningstillväxten var kraftigast i och runt Göteborg (5,2%). Befolkningsminskning tydligast i Dalsland, men också delar av Skaraborg. 6 av 15 Skaraborgskommuner har ökat sin befolkning, Skövde sticker ut (3,2). Gullspång,Töreboda, Grästorp, Essunga haft störst befolkningsminskning. 18

19

20

21 Arbetslösheten Mot slutet av högkonjunkturen (2007) låg arbetslösheten på 3,9 %. Sedan finanskrisen 2008 har arbetslösheten legat på en 6,5 %. Låg arbetslöshet i förortskommuner. Ensidig näringsstruktur och bristande tillgänglighet till expansiva arbetsmarknader skapar hög arbetslöshet i vissa delar av landet. Kommuner med hög utbildningsnivå tenderar att ha lägre arbetslöshet, särskilt vid lågkonjunktur. Vid lågkonjunktur ökar framför allt männens arbetslöshet. 21

22 Arbetslösheten VGR Stora skillnader i regionen. Trollhättan ligger i botten, även för hela riket, medan Tjörn ligger i topp med 2,8% Göteborg (6,8%) hade en högre arbetslöshet än i riket 2012, låg arbetslöshet i förortskommuner. Ensidig näringsstruktur och bristande tillgänglighet till expansiva arbetsmarknader skapar hög arbetslöshet i Dalsland och delar av Fyrbodal och Skaraborg. Gränshandel, turism- och besöksnäringen ger lägre arbetslöshet 22

23 Ungdomsarbetslösheten Mot slutet av högkonjunkturen (2008) uppgick ungdomsarbetslösheten till 5,4 %. Åren därefter dubblerades ungdomsarbetslöshet. Arbetslösheten bland unga kvinnor (9,1%) är lägre jämfört med unga män (11,7%). Ungdomsarbetslösheten är särskilt hög i kommuner med hög total arbetslöshet. I de fem kommuner med högst ungdomsarbetslöshet är mer än var femte ungdom registrerad vid AF. 23

24 Ungdomsarbetslösheten Västra Götalandsregionen Stora regionala skillnader Ungdomsarbetslösheten lägst i Göteborg och förortskommuner, samt delar av Bohuslän. Högst i Dalsland, Fyrbodal och östra Skaraborg (19 13%). 25 västsvenska kommuner har lägre ungdomsarbetslöshet än rikets, 21 högre - 11 av dessa ligger i Skaraborg. Besöksnäringen och detaljhandel sysselsätter många ungdomar Ungdomsarbetslösheten är särskilt hög i kommuner med hög total arbetslöshet.. 24

25 Äldre i arbetslivet År 2011 förvärvsarbetade 10,6 procent av befolkningen som var äldre än 65 år. Andelen äldre i arbetslivet är hög i Stockholmsregionen och i Jämtland. Varuproducerande kommuner i Bergslagen har en låg andel i arbete medan motsvarande kommuner i södra Sverige har en hög andel äldre i arbetslivet. Det finns ett mycket tydligt samband mellan arbetslöshetsnivån och andelen äldre i arbetet. 25

26 Äldre i arbetslivet Andelen äldre i arbetslivet är hög i stora delar av Västra Götalandsregionen. Mindre tydligt samband mellan arbetslöshetsnivån och andelen äldre i arbetet just i Västra Götalandsregionen. Vissa varuproducerande kommuner och kommuner med hög andel offentlig anställda har låg andel äldre i arbete Dock tydlig samband mellan hög eget företagande och andelen äldre i arbete, och låg eget företagande andelen äldre i arbete 26

27

28

29 Utveckling detaljhandeln Mellan 2007 och 2011 ökade omsättningen inom detaljhandeln med 11,9 procent. Omsättningen per invånare ökade med 8,3 procent 24 kommuner står för 50% av den totala omsättningen i detaljhandeln (2011) E-handeln ökar kraftigt (56%, ) Turist och besöksnäringskommuner avviker tydligt från mönstret, både vad gäller omsättningsutveckling och försäljning i förhållande till invånarnas köpkraft. Strömstad sticker ut mest 29

30 30

31 Inkomstskillnad mellan kvinnor och män År 2011 tjänade kvinnor som var 20 år och äldre ca SEK mindre per år än män. Kvinnors andel av mäns inkomster har ökat från 68% år1991 till 74% år Mellan 2003 och 2011 har utvecklingen avtagit. Inkomstskillnaderna är mindre på arbetsmarknader med stor branschbredd och gott om arbetstillfällen för högutbildade. Inkomstskillnaderna är även mindre i glesbygdskommuner. Inkomstskillnaderna är stora i industritunga kommuner. 31

32 TCO:s pappaindex år 2012 Mellan 1999 och 2012 ökade riksindexet från 16,7 till 43,8. Med 2012 års förändringstakt skulle det ta 30 år innan föräldrarna delar lika på föräldrapenningen. Regionala traditioner och attityder verkar ha betydelse. Skillnaden mellan olika grupper inom kommuner är minst lika påtagliga. Högutbildade män är oftare föräldralediga. 3 av 5 i botten ligger i VGR 32

33 Ohälsotalet Ohälsotalet har minskat de senaste tio åren i Sverige från 43,2 dagar per person år 2003 till 27,0 dagar år I vilken utsträckning ohälsan har minskat är dock oklart. De kommuner som har de lägsta ohälsotalen ligger i södra och mellersta Sverige, kommunerna med högst ohälsotal återfinns i norra och mellersta Sverige. I hälften av landets kommuner är kvinnornas ohälsodagar minst 50 procent fler än männens. Psykisk ohälsa ökar mest bland kvinnor mitt i livet. 33

34 Ohälsotalet VGR De kommuner som har de lägsta ohälsotalen är koncentrerade runt Göteborg. 25 av 51 kommuner i VGR har lägre ohälsotal än riket. Några Skaraborgskommuner ligger mycket högt: Gullspång, Töreboda och Tidaholm är 3 i botten, och bland det högsta i hela landet. Samband mellan hög ohälsotal och begränsade arbetsmarknadsmöjligheter och hög arbetslöshet 34

35 Slutsatser Sveriges storstadsregioner och större städer blomstrar, glesbygdskommuner har allt svårare att få ekvationen att gå ihop Ungdomsarbetslösheten har bitit säg fast och är desto högre i områden med hög total arbetslöshet Turism- och besöksnäringskommuner går mot strömmen Ensidig näringsstruktur och bristande tillgång till expansiv arbetsmarknad stort hinder i tillväxtperspektiv 35

36 Vart är vi på väg? Går framtiden att förutse? Hur rustar man sig för framtiden? Poseidon

37 Kairos Future - Global Youth 2013 Sju av tio unga världen över ser ljust på sin egen framtid 62 procent anser att samhället har blivit för individualiserat Unga svenskar drömmer först och främst drömmer om att få ett bra jobb, en familj och ett fint hem JunkYard

38 Förändring

39 Malmö Från industri till kunskapscentrum - Stöd arbetsmarknadens funktionalitet där bl a kommunikationer och infrastruktur är viktigt - Arbeta för en positiv framtidstro - Engagerat lokalt och regionalt ledarskap - Samarbete med Köpenhamn och universitet - Planera inte för mycket, gör istället - Våga sticka ut! - Jobba för social inkludering

40 Falkenberg Årets Tillväxtkommun 2012 Leksand Växjö Vaggeryd Karlskrona Mölndal Linköping Göteborg Solna Åre Eskilstuna Umeå Malmö Varberg Nacka Falkenberg Falkenbergs kommun har långsiktigt verkat för ett gott företagsklimat och har tillsammans med näringslivet skapat en stark vi-anda, präglat av ett utvecklingsengagemang för både stad och landsbygd. Handlingskraft i kombination med ett tydligt hållbarhetsperspektiv är utmärkande för det politiska ledarskapet, vilket bidragit till att stärka Falkenbergs attraktionskraft. Satsningar på goda livs- och företagarmiljöer både längs kust och i inland för medborgare och företagare skapar grogrund för att fortsätta växa för en hållbar framtid.

41 Sammanfattande råd Öka samverkan mellan lokala och regionala aktörer Öka det regionala handlingsutrymmet kring tillväxtfrågor Satsa på förnyelse inom näringslivet Satsa på ungdomar och nyanlända

42 TACK! Katrien Vanhaverbeke Tel: