Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige

Transkript

1 Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, Stockholm, Telefon Box 404, Göteborg, Telefon Box 186, MALMÖ, Telefon Pedagogens väg 2, Östersund, Telefon

2 Innehåll Inledning... 3 Statistiken... 3 Restaurangåret Ranking av restaurangkommuner efter omsättningsstorlek Omsättningsnivå... 5 Genomsnittlig omsättning per företag... 5 Genomsnittlig omsättning per anställd... 5 Omsättning per capita... 5 Geografisk spridning... 6 Tabell 1: Topp 50 omsättning per kommun Ranking av restaurangkommuner efter omsättningstillväxt Omsättningstillväxt... 8 Omsättningstillväxt Omsättningstillväxt Tabell 2: Omsättningsutveckling i de 50 största restaurangkommunerna... 9 Turismen en viktig förklaring till hög restaurangomsättning i kommunerna Sida 2 av 10

3 INLEDNING I den här rapporten beskrivs nivån och utvecklingen på restaurangmarknaden i de 50 största restaurangkommunerna (mätt som nivån på omsättningen exklusive moms) i Sverige Förutom nivån på restaurangomsättningen redovisas även antalet anställa, antalet restauranger, den genomsnittliga omsättningen per restaurang, den genomsnittliga omsättningen per anställd och den genomsnittliga omsättningen per invånare. Utvecklingen av omsättningen visas för senaste året, de sista fem åren samt de sista 10 åren. Därutöver visas på korrelationen mellan nivån på restaurangkonsumtionen per invånare i de 50 kommunerna med nivån på antalet gästnätter på hotell per invånare i samma kommuner. Statistiken Källa till statistiken är SCB:s omsättningsstatistik. Med restaurangbranschen avses här företag som är klassificerade på SNI 1 -koderna 56.1 Restaurang och Personalmatsalar. Totalt omsatte dessa företag 101,4 miljarder kronor exklusive moms år Detta är lägre än den siffra som presenteras i SCB:s Restaurangindex för 2017 på 132,4 miljarder inklusive moms. Den stora skillnaden mellan de båda siffrorna är att den ena är exklusive moms och den andra är inklusive moms, vilket förklarar cirka 15 miljarder kronor av skillnaden. Därutöver bygger Restaurangindex på en bredare definition av restaurangmarknaden. Av de återstående ca 14 miljarder kronor av skillnaden förklaras ca 5 miljarder av att all omsättning på SNI-koden 56 inte ingår i de uppgifter som används i denna rapport. Detta avser bland annat centralkök för sjukhus och skolor. Dessutom finns det restaurangomsättning i företag som inte är klassificerade inom SNI-koden 56. Ett exempel är restaurangomsättning som är en del av hotellföretags omsättning där hotellverksamheten är den dominerande - då ligger denna omsättning på SNI-koden Svensk näringsgrensindelning 2007 (SCB) Sida 3 av 10

4 %-utveckling RESTAURANGÅRET 2017 Restaurangmarknaden har haft en mycket positiv utveckling under de sista 5 åren. Det beror på flera olika orsaker. En viktig förklaring är att momsen på mat serverad på restaurang sänktes från den första januari En mycket positiv utveckling av turismen i Sverige är en annan viktig förklaring. Därutöver har också sänkta skatter och låga räntor påverkat hushållens ekonomi positivt. I diagram 1 nedan visas omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen uppdelad på volymökning respektive prisökning perioden Som framgår av diagrammet var volymtillväxten mycket starkt under åren 2015 och 2016 då den låg runt 5 procent respektive år. Även under 2013 och 2014 var volymtillväxten god med en tillväxt på tre respektive fyra procent. Den starka tillväxten har dock bromsat in kraftigt under Restaurangomsättningen ökade förvisso med nästan 3,5 procent jämfört med 2016, men den ökningen är till 95 procent en konsekvens av höjda priser och endast på marginalen av ökad volym. Med tanke på den goda konjunkturen och en fortsatt positiv utveckling av turismen är den svaga utvecklingen 2017 förvånande. Den högre prisökningstakten under 2017 kan vara en förklaring till den svagare tillväxten. En viktig förklaring till den högre prisökningstakten var i sin tur relativt kraftiga ökningar av livsmedelspriserna i producentledet under året. En annan förklaring till den svaga utvecklingen under 2017 kan vara att en viss mättnad uppträtt på marknaden efter fler år av extremt stark tillväxt. Nivån på hushållens restaurangkonsumtion ligger på en mycket hög nivå i ett historiskt perspektiv. Diagram 1 Omsättningstillväxten i restaurangnäringen perioden uppdelad i volymökning och prisökning, %-utveckling jämfört med året innan. 9,0 8,0 7,0 2,8 6,0 2,4 5,0 1,7 4,0 1,2 3,0 2,0 3,9 2,9 5,5 4,8 3,2 1,0 0,0 0, Volym Pris Sida 4 av 10

5 RANKING AV RESTAURANGKOMMUNER EFTER OMSÄTTNINGSSTORLEK 2017 I tabell 1 (se s. 7) redovisas omsättningen i de 50 största restaurangkommunerna i Sverige sorterade efter nivån på restaurangomsättningen exklusive moms. Förutom nivån på restaurangomsättningen redovisas även antal anställda, antalet restauranger, den genomsnittliga omsättningen per restaurang, den genomsnittliga omsättningen per anställd samt den genomsnittliga omsättningen per invånare. Omsättningsnivå Totalt uppgick omsättningen i restaurangbranschen i denna rapport till 101,4 miljarder kronor exklusive moms De 50 största restaurangkommunernas omsättning uppgick till 79,2 miljarder, vilket motsvarar 78 procent av den totala omsättningen för riket som helhet. Denna andel har ökat med en procentenhet jämfört med av kommunerna hade en omsättning som låg över en miljard. Klart störst var omsättningen i Stockholms kommun, vilken uppgick till 25 miljarder kronor cirka en fjärdedel av den totala omsättningen. Detta motsvarar nästan tre gånger så mycket som omsättningen i Göteborgs kommun, som i sin tur var dubbelt så stor som i Malmö kommun. De tre storstadskommunerna står tillsammans för 38 % av Sveriges restaurangomsättning, vilket är oförändrat jämfört med Genomsnittlig omsättning per företag Den genomsnittliga omsättningen per företag totalt i Sverige uppgick 2017 till knappt 5 miljoner kronor, och dessa företag hade i genomsnitt 5,5 anställda. De är stor spridning i den genomsnittliga omsättningen per restaurang bland de 50 största restaurangkommunerna. Högst genomsnittlig omsättning har Sigtuna kommun med 13,6 miljoner kronor, vilket dock är extremt högt jämfört med de övriga 49 kommunerna. Näst högst nivå hade Stockholms kommun med ca 7,5 miljoner. Lägst genomsnittlig omsättning per restaurang hade Norrtälje kommun på drygt tre miljoner kronor. Genomsnittlig omsättning per anställd Den genomsnittliga omsättningen per anställd motsvarade cirka kr Spridningen är inte lika stor mellan kommunerna som är fallet med omsättning per företag, 34 av kommunerna ligger i spannet Även för detta nyckeltal uppvisar Sigtuna kommun den högsta omsättning med 1,1 miljoner per anställd. Ytterligare två kommuner ligger högre än en miljon Uddevalla och Strömstads kommun. I botten av listan hittas två kommuner med strax under kr per anställd Östersund och Kungsbacka. Omsättning per capita Stora kommuner har oftare högre omsättning per invånare är mindre kommuner. Det handlar om orsaker som större utbud, fler besökare från utanför kommunen och högre inkomster. Sambandet mellan restaurangomsättning och befolkning är dock långt ifrån perfekt. Klart högst omsättning per invånare bland de 50 största restaurangkommunerna har Strömstad med drygt kronor. Det kan jämföras med genomsnittet i hela Sverige på drygt kronor. Strömstad är dock en liten kommun och ligger bara på plats 48 bland de 50 kommunerna när det gäller den totala nivån på restaurangomsättningen. Vad som gör omsättningen per invånare hög i Strömstad är den omfattande gränshandel med Norge som sker där. Norrmän som åker över och handlar i svenska butiker spenderar samtidigt pengar på restaurangerna i Strömstad. En annan kommun med hög restaurangomsättning per invånare är Sigtuna med en omsättning på nästan per invånare. Orsaken till den höga nivån är att Arlanda flygplats ligger i Sigtuna kommun. Endast 4 kommuner av de 50 största har en restaurangomsättning per invånare över kronor. Utöver Strömstad och Sigtuna är det Stockholm och Solna. Sida 5 av 10

6 Geografisk spridning En majoritet av de femtio största restaurangkommunerna, totalt 28 stycken, ligger i något av de tre befolkningsmässigt största länen Stockholms-, Västra Götalands- respektive Skåne län. 14 av kommunerna på topp 50 ligger i Stockholms län, vilket är två fler än för tio år sedan. Västra Götalands län och Skåne län har sju kommuner vardera på listan vilket är oförändrat jämfört med Samtliga län är representerade med minst en kommun vardera på listan. Totalt sett är sex av kommunerna belägna i något av de fem norrlandslänen (se figur 1). Jämfört med 2008 har två nya kommuner tillkommit på listan Värmdö och Sundbyberg, samtidigt som Örnsköldsvik och Malung-Sälen halkat ur topp 50. Figur 1: geografiskt läge samt omsättning exklusive moms per topp 50-kommun Sida 6 av 10

7 TABELL 1: TOPP 50 OMSÄTTNING EXKLUSIVE MOMS PER KOMMUN 2017 Omsättning (miljoner) Anställda (antal) Restauranger (antal) Oms/rest. (kronor) Oms/anst. (kronor) Oms/inv. (kronor) 1. Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Örebro Solna Linköping Helsingborg Jönköping Umeå Västerås Sigtuna Norrköping Gävle Lund Sundsvall Karlstad Borås Huddinge Växjö Södertälje Halmstad Kalmar Nacka Luleå Gotland Eskilstuna Sundbyberg Varberg Skövde Östersund Kristianstad Sollentuna Haninge Uddevalla Täby Botkyrka Falkenberg Trollhättan Karlskrona Skellefteå Nyköping Järfälla Borlänge Kungsbacka Mölndal Värmdö Strömstad Falun Norrtälje Riket Sida 7 av 10

8 RANKING AV RESTAURANGKOMMUNER EFTER OMSÄTTNINGSTILLVÄXT 2017 Omsättningstillväxt I följande avsnitt beskrivs utvecklingen av restaurangomsättningen i de 50 största restaurangkommunerna i Sverige under olika tidsperioder, se tabell 2 (s. 9). En försiktighet i tolkningarna är på sin plats då det mellan åren sker förändringar i statistiken som inte självklart beror på faktisk ökning av omsättningen. Det kan exempelvis bero på att ett företag byter SNI-kod mellan år. Omsättningstillväxt Omsättningstillväxten i de flesta av de 50 största restaurangkommunerna var positiv under 2017 jämfört med Endast i sex av kommunerna sjönk omsättningen. Dock var det en stor spridning mellan kommunerna. Högst var tillväxten i Kalmar kommun med en ökning på drygt 18 procent och lägst i Täby kommun där den sjönk med drygt 11 procent. Utöver Kalmar kommun var det fyra andra kommuner som uppvisade en tillväxt på över 10 procent (Växjö, Sollentuna, Sigtuna, Järfälla). Omsättningstillväxt Sett över de sista 10 åren har omsättningen på den svenska restaurangmarknaden ökat med ca 75 procent. Snittet för de 50 största kommunerna ligger på närmare 80 procent. Det är dock mycket stor variation mellan de olika kommunerna. Högst har omsättningstillväxten varit i Sigtuna drygt 180 procent. Lägst var tillväxten i Borlänge på knappt 30 procent. Förutom Sigtuna var det fyra ytterligare kommuner som har haft en tillväxt på över 100 procent, samtliga hemmahörande i Stockholms län Värmdö, Sollentuna, Solna, Täby. 24 av 49 kommuner låg på en omsättningstillväxt under perioden på mellan 70 procent och 90 procent. Sida 8 av 10

9 TABELL 2: OMSÄTTNINGSUTVECKLING I DE 50 STÖRSTA RESTAURANGKOMMUNERNA Utveckling Utveckling Utveckling Kalmar 18,3 % 42 % 90 % 2. Växjö 13,6 % 39 % 95 % 3. Sollentuna 12,7 % 29 % 106 % 4. Sigtuna 12,5 % 34 % 182 % 5. Järfälla 11,5 % 21 % 79 % 6. Haninge 8,6 % 35 % 79 % 7. Örebro 8,2 % 34 % 90 % 8. Falun 8,1 % 24 % 66 % 9. Värmdö 7,8 % 84 % 159 % 10. Gävle 7,6 % 29 % 76 % 11. Mölndal 7,5 % 25 % 73 % 12. Falkenberg 7,3 % 16 % 77 % 13. Solna 6,5 % 63 % 119 % 14. Skellefteå 6,3 % 32 % 82 % 15. Uddevalla 6,2 % 35 % 81 % 16. Sundsvall 6,0 % 6 % 51 % 17. Skövde 5,9 % 30 % 91 % 18. Borlänge 5,7 % 13 % 28 % 19. Norrköping 5,6 % 27 % 79 % 20. Halmstad 5,6 % 29 % 52 % 21. Varberg 5,3 % 26 % 60 % 22. Karlskrona 5,2 % 39 % 95 % 23. Norrtälje 5,2 % 9 % 47 % 24. Huddinge 4,9 % 28 % 73 % 25. Östersund 4,9 % 16 % 73 % 26. Västerås 4,7 % 22 % 74 % 27. Helsingborg 4,3 % 26 % 72 % 28. Eskilstuna 4,2 % 30 % 76 % 29. Göteborg 4,1 % 22 % 63 % 30. Borås 3,9 % 27 % 82 % 31. Uppsala 3,5 % 27 % 85 % 32. Karlstad 3,3 % 35 % 71 % 33. Jönköping 3,1 % 23 % 82 % 34. Gotland 2,9 % 32 % 79 % 35. Umeå 2,8 % 36 % 82 % 36. Kristianstad 2,7 % 25 % 54 % 37. Linköping 2,7 % 30 % 83 % 38. Malmö 2,4 % 22 % 68 % 39. Stockholm 2,3 % 26 % 81 % 40. Lund 2,3 % 17 % 65 % 41. Strömstad 2,0 % 29 % 88 % 42. Luleå 1,0 % 21 % 82 % 43. Kungsbacka 0,5 % 19 % 53 % 44. Botkyrka - 0,1 % 24 % 61 % 45. Trollhättan - 1,5 % 15 % 52 % 46. Nacka - 5,7 % 8 % 77 % 47. Södertälje - 7,2 % 4 % 52 % 48. Nyköping - 7,3 % - 8 % 48 % 49. Sundbyberg - 10,5 % 41 % Täby - 11,3 % 46 % 106 % Riket 3,4 % 25 % 74 % Sida 9 av 10

10 TURISMEN EN VIKTIG FÖRKLARING TILL HÖG RESTAURANGOMSÄTTNING I KOMMUNERNA Som tidigare nämnts finns ett flertal variabler som påverkar restaurangomsättning i en kommun. Stora kommuner har generellt högre inkomstnivå och ett större dagligt inflöde av människor från andra kommuner, vilket tenderar att driva upp restaurangkonsumtionen. Utöver detta är turism en starkt bidragande faktor i synnerhet övernattande turister spenderar generellt betydligt mer pengar på restaurang i genomsnitt per dag än den lokala befolkningen. Detta samband illustreras nedan (Diagram 2). För det stora flertalet kommuner finns en mycket tydlig koppling mellan antal hotellnätter per capita och restaurangomsättning per capita. Ur diagrammet kan noteras dels att Sigtuna kommun har ett ovanligt högt antal hotellnätter per invånare i förhållande till sin restaurangomsättning (en följd av att Arlanda flygplats är beläget i kommunen). Dessutom Strömstad som har en högre restaurangomsättning än förväntat tack vare det stora antalet norrmän som besöker kommunen för att handla men väljer att inte övernatta, samt även Stockholms kommun som har en mycket hög restaurangomsättning i relation till gästnätter och invånarantal tack vare ett stort dagligt inflöde av människor från närliggande kommuner. Diagram 2 Sambandet mellan restaurangomsättning per capita och gästnätter på hotell per capita. Sida 10 av 10