STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

Transkript

1 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet

2 NÅGRA FRÅGESTÄLLNINGAR Urbaniseras Sverige snabbast i Europa? Avfolkas den svenska landsbygden? Reflektioner kring regionala befolkningsförändringar Vad bestämmer lokaliseringen av service?

3 Sydsvenskan: Sverige urbaniseras snabbast i EU 1. Sverige är det EU-land som urbaniseras snabbast. Mer än var femte svensk bor i en storstad. 2. Det pågår en ständig folkvandring från landsbygd till stad. 3. Befolkningen i Sveriges mest tätbefolkade delar ökade med 17,3 promille under 2010, mer än tre gånger snabbare än EU-snittet. 4. Sverige har sedan 2005 varit det EU-land som haft den överlägset största tillväxten i storstäderna. Malmö, Umeå och Stockholm tillhör EU:s mest snabbväxande städer. 5. De tre storstäderna har ett stabilt överskott av inflyttande från andra svenska län. En dryg tredjedel av deras folkökning beror på inflyttningen från utlandet. 6. Malmö, Göteborg och Stockholm har ett negativt flyttnetto till det egna länet. Flyttströmmarna från Malmö till skånska orter är starkare än de i motsatt riktning. 7. Malmö och andra svenska storstäders befolkningstillväxt sker på bekostnad av en folkminskning på landsbygden. Folkmängden i fjol i 139 svenska kommuner. (SCB) De allra flesta är småkommuner på landsbygden eller i glesbygd. 8. Den som flyttar från en europeisk storstad till Malmö bidrar till urbaniseringen av Sverige.

4 Urbaniseringsgrad FN: Stad är ett stadsområde med minst invånare. SCB: Andel av befolkningen som bor i tätorter (sammanhängande bebyggelse med minst 200 personer.) Historisk forskning: Stad är 5000 invånare, Stad är invånare Landsbygd: Icke-stad? Glesbygd?

5 Procent Befolkningens fördelning mellan tätort och landsbygd År Källa: SCB tätort landsbygd

6 AVFOLKADES DEN SVENSKA LANDSBYGDEN UNDER 2010? Eurostat delar in EU-länder i tre områden (Sydsvenskan): 1. Urbana regioner består av områden med en befolkningstäthet på minst 300 invånare per kvadratkilometer med minst invånare. I EU var folkökningen här 5,2 promille, i Sverige 17,3 promille. 2. Mellanregioner (intermediate regions): Områden där invånare i mindre urbana enklaver utgör procent av folkmängden. I EU var folkökningen 2,2 promille under 2010, i Sverige 5,5 promille. 3. Landsbygd (rural regions) är områden där icke-urbana invånare utgör minst halva folkmängden. Enligt Eurostat minskade EUs landsbygd med minus 0,8 promille. Sveriges landsbygd ökade med 2,7 promille Enligt Eurostat ökar Sveriges folkmängd också på landsbygden. Men eftersom folkökningen är betydligt mindre än i storstäderna ökar urbaniseringen. (Sydsvenskan)

7 SMÅORTER OCH TÄTORTER

8 Svenskar bor längs kusten (och i fjällen)

9 GLESBYGDSVERKET/TILLVÄXTANALYS

10

11 Landsbygden existerar Koncentration av befolkning och ekonomisk aktivitet, 2010 Andel av befolkning (%) Andel av sysselsättning (%) Andel av arbetsställen (%) Andel av arbetskraften med högre utbildning* (%) Gles Landsbygd 2,97 3,72 2,69 1,64 Landsbygd 30,84 32,05 26,76 19,67 Stadskommuner 29,83 26,13 29,63 30,02 Storstadskommuner 37,08 38,10 40,93 48,66 *Avser personer i arbetskraften med minst tre års eftergymnasial utbildning. Källa: SCB, egen bearbetning

12 Landsbygden håller ställningarna Antal kommuner inom respektive kommunkategori som haft negativ eller positiv befolkningstillväxt * Antal kommuner Urbanisering Antal (forts.) som har kommuner som har växt minskat Antal kommuner Antal kommuner Med oförändrad befolkningsstorlek mellan ** Gles landsbygd Landsbygd Stadskommuner Tillväxt för hela gruppen av kommuner mellan ,35% -2,75 % 14,35% Storstadsokommu ner ,12% *Antalet kommuner summeras i tabellen till 285 vilket orsakas av de utbrytningar av kommuner som har skett under och 2000-talet såsom Trosa, Bollebygd, Knivsta, Heby och Gnesta. ** Oförändrad befolkningsstorlek innebär att befolkningen varken har ökat eller minskat mer än 3 %

13 Tillväxtanalys: SERVICETILLGÄNGLIGHET

14 Sveriges befolkningstäthet. Fast service och täthet tenderar att samvariera

15 STOCKHOLM En framgångsrik regionalpolitisk satsning Stockholmsregionen Norrland Malmöregionen Göteborgsregionen

16 Invånare Norrland: 150 år av snabb tillväxt 50 år av stagnation Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten ÅR

17 ANTAL SÅLDA MOTORSÅGAR I SVERIGE Källa: Hjelm (1991) och Helgesson m.fl.(1979)

18

19 BEFOLKNINGSDYNAMIK I VÄSTERBOTTEN ÅR Västerbotten Övriga kommuner Umeå/ Umeåregionen

20 TEORI: ÖLBRYGGERIER Bättre vägar ger färre och större bryggerier Bättre järnvägar ger färre och större godsterminaler Stora bryggerier och godsterminaler kräver städer men glesbygden vill inte ha städer!

21 Norrlands 30 GREKISKA år Befolkning Befolkning i de fyra nordligaste länen Kompetensen LÄMNAR Kompetensen LÄMNAR Lånefinansierad Offentligsektorpuckel År

22 SVERIGES STADSSYSTEM

23 Manhattan Paris city London Fisksätra Tokyo Boston Los Angeles Världen 48 (14 inkl vatten); USA 32,5; Sverige 28,3 ; Ryssland 8,3 Västerbotten 4,7; Kanada 3,3; Australien 2,7

24 Landsbygdens framtid Närhet till naturtillgångar, låga markpriser och bra transportinfrastruktur kan göra landsbygden attraktiv för råvaruproduktion, småskalig förädling, turism (service) och rekreation. Turism kräver förtätad bebyggelse och tydligt fokus på människor och service. Råvaruproduktionens infrastruktur är inte alltid optimal för turismens näringar. Råvaruproduktion som bas för arbetstillfällen är alltid riskfylld. Svag köpkraft hos lokalbefolkningen kan kompenseras av en stark besöksnäring, vilken temporärt flyttar den inhemska köpkraften från storstadsregionerna till landsbygden. Attraktiva och koncentrerade landsbygdsmiljöer är en förutsättning för en positiv landsbygdsutveckling. Från stationär service till rörliga och adaptiva distributionssystem

25