lokalplanering för en

Transkript

1 Lokalförsörjning och lokalplanering för en hållbar stadsutveckling Charlotte Sävås Nicolaisen Sweco Society AB Tel

2 Dagens presentation Olika samhällstrender som påverkar hur vi planerar och utvecklar offentliga lokaler? Framtida trender Vad kan vi vänta oss av städernas tillväxt och sociala utveckling? Social hållbarhet Sveriges nya geografi Vad innebär det för dig som ansvarar för lokalresursfrågan?

3 Olika samhällstrender som påverkar hur vi planerar och utvecklar offentliga lokaler

4 Framtida trender Demografiska förändringar Urbanisering Internationalisering Teknisk utveckling - digitalisering Klimatförändringar - energi

5 Källa: Kairos futures

6 BUILDING SERVICE SYSTEMS Sweco s building service systems consultants create safe indoor systems that are resilient to extreme weathers. Källa: Kairos futures

7 Källa: Kairos futures

8

9 Ökade skillnader mellan stora och små kommuner Bjurholm 2451 invånare Stockholm invånare 9

10 Tio år av befolkningskoncentration Under perioden ökade befolkningen i 180 av landets 290 kommuner I storstadsregionerna växer de flesta kommunerna. Förortskommunerna växer mest! En tudelad befolkningsutveckling i flera LA-regioner, t.ex. Örebro, Växjö, Umeå Flera LA-regioner saknar en tydlig tillväxtkommun, t.ex. Lycksele-Malå och Vimmerby-Hultsfred. Mycket talar för att de kommuner som växt de senaste åren kommer fortsätta växa Invandringens betydelse för befolkningstillväxten osäker

11 Urbanisering i bemärkelsen folkomflyttning från landsbygd till tätorter Från industrialiseringens början fram till 70- talet ökade tätortsgraden från 15 till 80 % 11

12 Tätortsgrad Andelen kommuninvånare som bor i tätorter 2014, i % Stor variation i tätortsgrad mellan kommunerna Tätortsgraden påverkar förutsättningarna att tillhandahålla kostnadseffektiv service Behoven av och anspråken på samhällsservice växer

13 Service - Landsbygd/Storstad Stockholm invånare 13

14 2012 Tillgänglighet till service Andelen som har tillgång till en mataffär varierar mellan 52 och 100 procent Andelen som har tillgång till en vårdcentral varierar mellan 8 och 100 procent Sedan mitten på 90-talet har 1/4 dagligvarubutiker lagts ner och närmare 2/3 av alla småbutiker Det finns ett samband mellan servicetillgänglighet och tätortsgrad

15 Vilken samhällsservice kan erbjudas i framtiden? Berg 70 % av befolkningen bor inte i tätorter 15

16 Hur många kvm få du för din årsinkomst? Åsele 105 kvm Solna 5 kvm 16

17 2014 Bostadsmarknaden Stora regionala skillnader på bostadsmarknaden. Inlåsningseffekter på såväl starka som svaga bostadsmarknader. Innebär att både låga och höga bostadspriser kan vara ett tillväxthinder. 17

18 Bostadsbristen kräver mer byggande Bostadsbyggandet ökar men inte i takt med behoven Högst nyproduktion i tillväxtregionerna, framförallt i förortskommunerna t.ex. Sundbyberg, Knivsta och Sigtuna Åtta av tio kommuner uppger att bostadsbrist råder uppgav 43 procent av kommunerna att de hade underskott, 2016 uppgav 83 procent att de hade underskott

19 Skillnaderna i kommunernas ekonomiska förutsättningar ökar Mellerud Lönesumma +0,6% Sundbyberg Lönesumma +45,5 % 19

20 Var ökar köpkraften mest? Lönesumman påverkar det lokala näringslivet samt det kommunala skatteunderlaget Köpkraften ökar mest i landets regioncentra samt i gruvkommunerna Det finns kopplingar mellan starka infrastrukturstråk i Sverige och ökad köpkraft Påverkar kommunernas möjligheter att finansiera samhällsservice 20

21 Stor spännvidd mellan rikets LA regioner STOCKHOLM- SOLNA LA- REGION ÖREBRO LA- REGION ARJEPLOG- SORSELE LA- REGION MAJORITETEN AV KOMMUNERNA VÄXER, OAVSETT STORLEK TILLVÄXTEN ÄR KONCENTRERAD TILL EN ETT FÅTAL AV REGIONENS KOMMUNER TYDLIG TILLVÄXTMOTOR SAKNAS

22 Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala arbetsmarknadsregioner (LAregioner) År 1994 fanns 110 LA-regioner i Sverige Arbetspendlingen definierar arbetsmarknader Utbyggnaden av transportinfrastrukturen och möjligheten att pendla längre har bidragit till större och färre arbetsmarknadsregioner.

23 Tio år av jobbpolarisering God återhämtning efter finanskrisen Mellan 2004 och 2014 ökade sysselsättningen i Sverige med 11,6 procent. Stark sysselsättningstillväxt i storstadsregionerna och dess förorter Sysselsättningsutvecklingen har varit god i flera regionala tillväxtcentra. Det gäller särskilt större kommuner som Uppsala, Lund, Linköping och Helsingborg. Det har skett en ökad koncentration av sysselsättningstillfällen till kärnor inom flera av de lokala arbetsmarknadsregionerna Sysselsättningsutvecklingen har varit särskilt stark längs infrastrukturstråk

24 Branschbredden en indikator på kommunernas utvecklingspotential MALMÖ 74 % av alla branscher UMEÅ 60 % av alla branscher BJURHOLM 8 % av alla branscher

25 Mer människor ger fler branscher Branschbredden på en arbetsmarknad har betydelse för dess attraktivitet, eftersom det underlättar matchningen mellan arbetskraften och arbetsgivare. Storstäderna och större städer har störst branschbredd eftersom den påverkas av befolkningsstorleken i stor utsträckning. Det är gynnsamt för kommuner med låg egen branschbredd att ingå i en LA-region med hög branschbredd. Den låga branschbredden och tillgängligheten till arbetsmarknader med hög branschbredd hämmar utvecklingen i perifera och solitära LA-regioner.

26 Pendlingens geografi Den ökade pendlingen har ökat utbytet och beroendet mellan kommuner. Antalet pendlare har ökat med 22 procent mellan Kommuner med stor arbetsmarknad attraherar många fler pendlare från andra kommuner än vad som pendlar ut (tex Stockholm, Solna) Även mindre kommuner med tydlig näringsmässig specialisering (tex Kiruna, Borlänge) attraherar många inpendlare

27 Sammanfattning tre typer av LA-regioner Stora och täta LA-regioner Nästan samtliga uppvisar en befolkningsoch sysselsättningstillväxt Tillgänglighet till storstaden i kombination med attraktiva boendemiljöer är två viktiga faktorer som ökar attraktiviteten även till många kranskommuner runt storstäderna. Tydlig funktionsuppdelning bidrar till att det är lätt att hitta sin roll i regionen Polariserade LA-regioner Framförallt kärnkommunen uppvisar en uthållig befolkningsoch sysselsättningstillväxt Kommuner i LA-regionernas periferi har generellt sett den mest negativa utvecklingen i dessa regioner De polariserade utvecklingen kan leda till känsla av att kärnan växer på bekostnad av omlandet. Samverkan är viktigt för att undvika suboptimering av resurser Solitära och perifera LAregioner Antalet invånare i dessa LAregioner tenderar att minska Glesa befolkningsstrukturer, långa avstånd och en svagt utvecklad transport-infrastruktur är svåra strukturella hinder för tillväxt. De mindre goda förutsättningarna för pendling innebär att arbetskraften ofta begränsas till en arbetsmarknad med låg branschbredd.

28 Sammanfattning Sveriges nya geografi 2016 Samhällsplanering som möter behov i växande och krympande kommuner Utmaning att klara det kommunala uppdraget i många kommuner En gles befolkningsstruktur ökar utmaningen med att erbjuda en kvalitativ samhällsservice Behov av strategisk samhällsplanering Effektiv och hållbar planering av infrastruktur och bostäder kräver många gånger ett större sammanhang Ökad samordning och samverkan Fler lokala anpassningsstrategier? En framtid med digitala lösningar? 28

29 Vad kan vi vänta oss av städernas tillväxt och sociala utveckling?

30 Utveckling inom byggsektorn Tillväxt inom bygg och fastighetsbranschen drivs framför allt av befolkningsoch sysselsättningstillväxten samt den totala investeringsaktiviteter i rikets län och kommuner: Bostäder Industri/verksamhet Anläggningar/infrastruktur Övriga hus Byggandet sker främst i storstadsregionerna. Konjunkturen inverkar positivt på byggandet, räntan negativt. Plan och bygglagen samt kommunernas handläggning av plan- och bygglovsärenden har en restriktiv inverkan på projektflödet. Däremot inte nödvändigtvis på totalvolymen över tid blir det femte året i rad med stark tillväxt inom byggsektorn. Bostadsbyggandet driver utvecklingen. Under kommande år förväntas tillväxttakten mattas av som ett resultat av arbetskraftsbrist, en viss vändning uppåt i räntorna och svagare bostadspristillväxt. (Rapport från Prognoscentret ) 30

31 Plan- och bygglagen 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 2 kap. Allmänna och enskilda intressen 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, och 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. 31

32 Social hållbarhet Boendemiljö Urban utveckling Integration Jämställdhet Folkhälsa Mångfald Livskvalitet Kultur Hälsa Jämlikhet Mänskliga rättigheter Sysselsättning Brottsförebyggande arbete Trygghet Inflytande Delaktighet Fattigdomsbekämpning Social risk Social sammanhållning Hållbar utveckling 32

33 Några definitioner på social hållbarhet Att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. (Sveriges kommuner och landsting, SKL) Social hållbarhet handlar om att på lång sikt bygga ett samhälle som sätter människans behov och välbefinnande i centrum. Målsättningen är att skapa stödjande miljöer där individen kan tillgodogöra sig kunskap, kompetens, utveckling och hälsa. (Länsstyrelsen i Skåne) Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv. (Malmökommissionen) Solidarity between and within generations and to secure and increase the quality of life of citizens as a precondition for lasting individual wellbeing. (EU:s Sustainable Development Strategy) För att uppnå social hållbarhet krävs en god miljö och ekonomiska förutsättningar. Samhällsekonomin, klimatet och miljön påverkas i sin tur av att människor mår bra, är delaktiga och har kunskap och resurser att göra hållbara livsval. (Västra Götalandsregionen) 33

34 Vad kan social hållbarhet vara för stadsbyggaren? Social hållbarhet kan innebära olika saker för olika aktörer och ur olika perspektiv. Boende och stadsmiljö är ett av fyra arbetsområden som pekats ut av bland annat Kommissionen för socialt hållbart Stockholm. Demokrati och trygghet Uppväxt och utbildning Arbete och inkomst Boende och stadsmiljö Möjliga insatser inom social hållbarhet: Att systematiskt integrera sociala perspektiv i planerings- och byggprocessen. Att kartlägga områden utifrån sociala indikatorer för att förstå förutsättningar (trygghet, socioekonomi, ohälsotal, valdeltagande etc). Att involvera medborgare eller boende i förvaltning/förändring/planering för att öka delaktighet. Att integrera sociala konsekvensanalyser i framtagandet av planhandlingar. Att uppmärksamma behov hos svaga grupper som t ex barn, socioekonomiskt utsatta, personer med funktionsnedsättning etc. Att ha ett helhetsperspektiv, främja kopplingar och sammanhållning i staden En etisk byggprocess.

35 Påverkan genom byggande Vad händer i en stad när vi bygger nya, attraktiva bostadsområden? Kan vi planera för socialt hållbara städer? Hammarby Sjöstad, 35

36 Vad innebär framtida trender och globala hållbarhetsmål för dig som ansvarar för lokalresursfrågor?

37 Hållbarhetsperspektivet är komplext EKONOMI Fastighetsekonomi Exploateringskostnader Marknadsanalyser med mera EKOLOGI Miljö (luft, buller m.m.) Ekosystemtjänster Ekonomi Ekologi SOCIAL med mera Social Omvärldsfaktorer Livsstil och livsfaser Arbetsmarknad och integration Socioekonomi och demografi med mera Analyser på flera nivåer: Individ/ företag Lägenhet/ lokal Fastighet Lokalt Regionalt Nationellt Globalt 37 37

38 Dialogprocesser Tvärsektoriell planering nya samverkansformer mellan t.ex. politiker, tjänstemän, samhällsföreningar, fastighetsbolag och energibolag i översiktsplanering 38

39 Urban styrning Modeller för att arbeta med hållbarhet i stadsplanering Hållbar urban planering Ekologiskt Socialt Ekonomiskt Instrument Individ Område Kommunalt Delregionalt Regionalt Nationellt EU Projekt Detaljplanering/projekt Översiktsplanering Regionala stadskärnor Regional planering Lagstiftning/förordning/uppdrag Program/strukturfonder 39

40 Det urbana spelet Källa: Sweco och TMR, SLL (2013) 40

41 Konsekvensanalyser Att värdera olika förslag Barnkonsekvensanalyser 41 41

42 Den stora utmaningen i alla värderingsmodeller är att vikta kriterierna i förhållande till varandra!

43 Samhällsekonomiska analyser - Payoffmetoden Ger investering i socialt kapital nytta? När den företagsekonomiska kalkylen inte går ihop är det ändå värt att rusta upp ett område? Finns ett samhällsekonomiskt värde som motiverar det? T.ex. om man inkluderar effekter på sysselsättning, ohälsa, kriminalitet o.s.v. Bör tekniska och sociala problem hanteras var för sig? Miljömässigt Ekonomisk Socialt 43 43

44 Lokala dialogprocesser i urbant utvecklingsarbete Genomfördes i samverkan med Boverket och Statskontoret Totalt 21 kommuner 38 stadsdelar Analyser av strategiska stadsdelsplaner t.ex. lägesbeskrivning utifrån fysiska, sociala och ekonomiska aspekter, uppföljningsbara mål för stadsdelens utveckling i fråga om arbete, utbildning, trygghet och tillväxt, strategi för det urbana utvecklingsarbetet, insatser för att sprida erfarenheter och kunskaper och återföra dem till verksamheterna. Intervjuer kvantifierade resultat Metoder: Analys av stadsdelsplaner Drygt ett hundratal intervjuer med olika aktörer Paneldialoger i fem kommuner Samverkan med Statskontoret och Boverket Seminarier Givande kompetens- och erfarenhetsutbyte Insatserna engagerar de boende Metoder för ett fortsatt lärande utvecklas Insatserna är relevanta för målen 10 Parterna är 9 delaktiga i arbetet De boende är 5 delaktiga i arbetet Arbetet integrerat i ordinarie verksamheter Tydlig roll- och ansvarfördelning i partnerskapet Planering - Utveckla programmen Genomförandet av insatser - aktiviteter Partnerskapen - Roller och ansvar Lärande 44

45

46