Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

Transkript

1 Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

2 Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling 2

3 Befolkningsförändring Ensamhushåll har ökat från 25 % till 49% Skilsmässor har ökat från 6 % till 22 % Gifta har sjunkit från 48 till 34 % Medelålder vid första barnets födelse har ökat från 24 till 29 år för kvinnor Förvärvsfrekvens bland kvinnor har ökat från 53,8 till 77,3 % Andel som endast har grundskola sjönk från 62,7 % till 18,5 Andelen med eftergymnasial utbildning ökade från 7 till 34,2% Etablering på arbetsmarknaden har senarelagts från 24 år till 29 år bytte personer arbetsgivare Kreativa klassen de speciellt eftertraktade 3

4 Demografisk utveckling Allt fler lever allt längre 2012 hade Sverige 9.5 miljoner varav 1,8 miljoner var över 65 år Medellivslängd beräknas öka för kvinnor från 83,8 till 85,9 och för män från 80.1 till 83, 1 till 2030 Hälften av de som föds nu beräknas bli över 100 år Sveriges befolkning har blivit allt större, allt äldre och präglad av mångfald vad gäller ursprung. Samtidigt sjunker andelen i yrkesverksam ålder vilket innebär att allt färre ska försörja allt fler När pensionsåldern införden 1913 var det många som aldrig fick uppleva den nu förväntas den som gå i pension vid 65 leva ytterligare 18,4 om man är man och 21,2 år om man är kvinna

5 Urbanisering Befolkningen koncentreras till storstadsregionerna och över hälften av svenskarna bor i dessas län 60% lever i tätorter med fler än invånare Enligt Eurostat är Sverige det land som haft den starkaste urbaniserings trenden sen 2005 Under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges kommuner Högutbildade i storstäderna snitt på 31 % till glesbyggds kommuner med ett snitt på 11 % som är högutbildade Välfärden behöver inte bara finansieras den behöver också utföras förutsättningar skiljer mellan stad och land 5

6 Medborgarna vill delta 66 % svarar att de vill delta 5 % svarar att de deltar idag Vill påverka område procent Hälsosjukvård 80 % Fritidsaktiviteter 69 % Skola 65 % Bostadsbyggande 62 % Äldreomsorg 61 % Byggande av kraftverk 52 % Kulturaktiviteter 51 %

7 Dialogen förändras Syfte träffa många inget krav på resultat Systematisk dialog för bättre beslutsunderlag Systematisk dialog för demokratisk hållbarhet

8 Region Skånes erfarenheter av att involvera invånarna i demokratin

9 Var kommer erfarenheten från? 1999 Reglementet Organisation Styrande dokument Alltid politiker

10 Vad krävs för social hållbarhet? Lämpliga politiska frågor Koppling till politiska beslut Samtal, inte beslutsfattande Spårbarhet Grupper, svåra att nå Dela agendasättandet

11 Vad krävs för social hållbarhet? Återkommande Skånepanelen Malmöfestivalen m fl Dialoggrupper Engångsaktivitete r Bibliotek, skolor, köpcentra, torg,

12 EXEMPLET 2013 Dialog Dialog 2 Remiss Dialoggrupper, Gymnasieklasser, Skånepanelen Barn och ungas livsvillkor Reviderad strategi REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

13 Vad vinner vi? Delaktighet och mångfald - fler deltar i utvecklingen av ett socialt och demokratiskt hållbart samhälle - många idéer fångas upp - vi utvecklar tillsammans vår demokrati - beslutsgången kan förkortas och besluten bli bättre förankrade - tilliten i samhället ökar.

14 Dialog är konsten att tänka tillsammans, genom att vara överens om att inte behöva vara överens. Grundläggande mänskligt behov

15 Vad handlar det om? Förnya svenska demokratimodellen Idag: Valdemokrati (direktdemokrati, samtalsdemokrati) Framtid: Samtalsdemokrati (valdemokrati, direktdemokrati) Valdemokrater/samtalsdemokrater - påverkar!

16 Dialog med skåningarna är Roligt! Utvecklande! Hållbart!

17 Definition: Medborgarbudget för social hållbarhet Medborgarbudget är en demokratisk process som ger förtroende till medborgarna att prioritera hur resurser används som påverkar det lokala samhället de lever i Medborgarbudget är inte bara en metod utan ett antal principer för medborgares deltagande. Olika metoder kan användas för att skapa möjligheter för medborgarnas deltagande i prioriteringsprocesser

18 Upplevelse av nytta Förstå komplexitet och beslut Framtida användning Påverkar det dagliga livet för ett socialt hållbart samhälle Kunskap Prioritera på kommunnivå Prioritera på områdesnivå/ grannskapsnivå Motivation Prioritering för bättre service Resurser för användning nu Skapar förtroende för organisationen 18

19 Medborgarbudget i Europa 19

20 Porto Allegre modellen 20

21 Micro lokalt deltagande - Trofa Only who participated won 21

22 Fonder på distriktsnivå 22 Klick

23 Spridningen i världen är rörlig (Learning from the South, 2010, GIZ- Bonn)

24 MBB i finanskrisens spår i USA 24

25 Processen för PB

26 Fyra mål för PB I kommunerna I USA: 1. Förbättra vår stad social hållbart 2. Engagera vårt samhälle 3. Förändra vår demokrati 4. Öppna upp vår kommun

27

28

29

30 Vallejo Omröstning

31

32

33

34

35 Började i Syd Amerika - förändras M Canoas City Hall - Brazil

36

37 Snabb ökning av medborgarbudget i Afrika

38 Nya metoder i Afrika - t.ex. genom mobiltelefonen Congo (South Kivu)

39 Utbildat mer än 360 personer för att moderera medborgarbudget

40 Erfarenheter Utveckling Bredd och djup ökad kvalitet ökar tillfällen och platser för gemensamma beslut lära genom att göra - skapar förståelse Offentliga resurser och platser måste upplevas som våra gemensamma angelägenheter och inte ses som ingenmansland därför måste medborgarna involveras Skapar ceremonier som leder till gemenskap Krävs att man vågar skapa förutsättningar för utveckling Skapa nätverk för erfarenhetsutbyte Ökar deltagande i val Ökar anslutning till partier Skapar ett socialt hållbart samhälle NÖJDHET = RESULTAT - FÖRVÄNTNINGAR 40

41 SKL fortsätter arbetet bjuder in till nätverk under våren 2015 fokus områden med lägre valdeltagande och där deltagande i lokal utveckling är lågt individuellt stöd studieresor samarbete med Giovanni Allegretti

42 SKL:s mål med projektet Utveckla och pröva medborgarbudgetprocesser som en del i styrningen av kommunen. Syftet är att stärka demokratin och den sociala hållbarheten. Goda exempel från projektet skall spridas till andra kommuner/landsting och ge inspiration till eget utvecklingsarbete. 42

43 Vill du veta mer? Tack för mig! Skl.se/medborgardialog Region Skåne