Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen

Transkript

1 Kungsholmens stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) Handläggare Jan Francke Telefon: Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag till beslut Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande Ann-Christin Jenvén stadsdelsdirektör Sammanfattning Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm har i uppdrag att analysera skillnader i livsvillkor i Stockholm och föreslå åtgärder för en jämlik och socialt hållbar stad. Kommissionen har nu presenterat en första rapport, Skillnadernas Stockholm, som visar att staden som helhet har en positiv utveckling vad gäller hälsa, upplevd trygghet, ökad sysselsättning och att inkomsterna stiger. Trots detta så ökar samtidigt de sociala och ekonomiska skillnaderna mellan grupper och stadsdelar. Förvaltningen ser positivt på att staden tar ett gemensamt ansvar för en jämlik och socialt hållbar stad, att staden följer och mäter livsvillkor samt föreslår strategier och åtgärder för att minska skillnader mellan grupper och geografiska områden. Rapporten utgör ett bra underlag för stadens förvaltningar att arbeta vidare för en jämlik och socialt hållbar stad.

2 Sida 2 (6) Bakgrund Som ett led i att förverkliga ambitionen om att Stockholm ska vara en sammanhållen stad har staden tillsatt Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. Uppdraget är att analysera skillnader i livsvillkor i Stockholm och föreslå åtgärder för en jämlik och socialt hållbar stad. Kommissionen har nu presenterat en första rapport, Skillnadernas Stockholm. Stockholm är en attraktiv stad med goda möjligheter till utveckling för både invånare, företag och andra organisationer med en befolkning som växer snabbt. Stockholm är samtidigt en stad med tydliga sociala och ekonomiska skillnader i livsvillkor mellan stadsdelar och befolkningsgrupper. Dessa skillnader har under de senaste tio åren i flera avseenden ökat. Skillnader i livsvillkor mellan stadsdelar och befolkningsgrupper utgör en grogrund för social oro och påverkar ett samhälles allmänna välbefinnande och hälsa negativt. Ärendet Rapportens syfte är att ge en första samlad bild av skillnader i livsvillkor i Stockholms stad och behandlar fem områden: Välbefinnande och hälsa, Uppväxtvillkor och utbildning, Arbete och försörjning, Boende och stadsmiljö samt Demokrati och trygghet. Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm återkommer med en fördjupande analys och förslag på strategier och åtgärder där stadens verksamheter gemensamt kan bidra till att vända utvecklingen. Rapporten har skickats på remiss till samtliga stadsdelsnämnder samt flera facknämnder, Stockholms Stadshus AB och SLK. Förvaltningens synpunkter I rapporten redovisas i huvudsak goda värden och en positiv utveckling för Kungsholmens stadsdelsområde. Nedan redovisas kortfattat de olika delar som kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm redovisat i sin första rapport samt förvaltningens synpunkter. Välbefinnande och hälsa För välbefinnande och hälsa redovisas relativt få ohälsodagar och hög medellivslängd för befolkningen inom Kungsholmens stadsdelsområde.

3 Sida 3 (6) För den självskattade hälsan har Kungsholmen sammantaget de lägsta värdena i staden för både kvinnor och män (lägre värden=bättre upplevd hälsa). I rapporten redovisas tandhälsan hos barn. Enligt kommissionen är tandhälsan en bra indikator för att studera det allmänna hälsotillståndet, eftersom tandhälsan hänger samman med levnadsvanorna i stort. Antalet treåringar med karies har minskat generellt i staden men varierar från år till år när mindre geografiska områden studeras. För Kungsholmen har utvecklingen varit mycket positiv mellan åren 2006 och Från att ha legat högt i jämförelse med liknande stadsdelsområden är nu andelen treåringar med karies bland de lägre i staden. Inom nämndens förskolor är kosten ett fokusområde och personalen utbildas nu för att ytterligare förbättra sina kunskaper inom området. Enligt kommissionens rapport finns flera studier som visar att det finns ett nära samband mellan socioekonomisk status och hälsa. Generellt sett ökar ohälsan gradvis med avståndet från innerstaden. De goda värdena som redovisas för Kungsholmsborna som grupp innebär inte att det inte finns problem inom mindre grupper eller för enstaka individer. Ett exempel på detta är att antalet orosanmälningar att barn far illa ökat markant under senare år. För att vända utvecklingen har ytterligare personal rekryterats för att arbeta med denna grupp. Uppväxtvillkor och utbildning I rapporten definieras vad man menar med barnfattigdom och olika mått som mäter detta. I Rädda barnens årsrapport 2014 redovisas antal barn som lever i absolut barnfattigdom (enligt Rädda barnens definition). För Kungsholmens stadsdelsområde redovisas låga tal liksom i innerstaden i övrigt samt Bromma och Älvsjö. Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och ska utgöra grunden i det livslånga lärandet. Vid senaste årsskiftet var närmare 96 procent av stadens treåringar inskrivna i förskola. I stadsdelarna på Järvafältet är inskrivningstalet procent. Våren 2014 svarade 85 procent av föräldrarna i hela staden att de kan rekommendera sitt barns förskola till andra. För Kungsholmens del redovisas i senaste undersökningen att 83 procent av föräldrarna är nöjda vilket är en ökning med en procent från föregående år.

4 Sida 4 (6) Förvaltningen arbetar med att öka andelen nöjda föräldrar bl.a. genom att stärka föräldrarnas inflytande på olika sätt och genom att försöka öka andelen förskollärare. Andelen elever som går ut årskurs 9 med behörighet till nationella program på gymnasiet var 2013 över 90 procent i innerstadens stadsdelar samt Bromma, Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen. I de stadsdelar som ligger lägst har mellan 75 och 80 procent av eleverna behörighet till det nationella programmet. Arbete och försörjning Variationen i andel sysselsatta är stor mellan Stockholms olika stadsdelar. Områden med högst sysselsättning har enligt kommissionens rapport över 85 procent förvärvsarbetande (åldrarna år), där exempelvis Kungsholmen ligger och de med lägst kring 50 procent där stadsdelarna på södra Järvafältet ligger. I de stadsdelar där andelen sysselsatta är låg är det påtagligt att kvinnor har svårare än män att hitta arbete. En annan grupp med sämre anknytning till arbetsmarknaden än genomsnittet är utrikesfödda. Mer än var femte sysselsatt stockholmare är född utanför riket. Personer med eftergymnasial utbildning har lättare att få arbete än de med kortare utbildning. Ungdomar är en grupp med varierande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Andelen ungdomar år som är öppet arbetslösa följer ungefär samma mönster inom staden, innerstadsstadsdelarna och Bromma ligger på en lägre nivå än framför allt Järvastadsdelarna och Skärholmen. Utöver grupperna födda utanför Europa samt ungdomar är sysselsättningen också tydligt lägre bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Personer över 55 års ålder har svårare att få nytt arbete vid arbetslöshet. Andelen personer med eftergymnasial utbildning ökar generellt i hela staden men skillnaderna mellan olika områden är stor. Andelen högutbildade följer i stort samma mönster som inkomstnivåer och andel sysselsatta. Antalet bidragshushåll har sjunkit år från år under den senaste femårsperioden inom Kungsholmens stadsdelsområde och ungefär lika mycket för Norrmalms- och Östermalms stadsdelsområden. Efter den s.k. finanskrisen var antalet bidragshushåll i

5 Sida 5 (6) Kungsholmens stadsdelsområde cirka 220 och under 2015 har antalet legat kring 175 bidragshushåll. Andelen arbetslösa är jämförelsevis låg. Boende och stadsmiljö Bostadsbeståndet på Kungsholmen består till absolut största delen av bostadsrättslägenheter och hyresrätter hos privatvärdar. Kvadratmeterpriserna för en bostadsrättslägenhet ligger i dagsläget vanligtvis inom spannet till kronor beroende på läge och storlek. För att få en lägenhet via bostadsförmedlingen krävs vanligtvis en kötid på upp till 20 år. För att förbättra förutsättningarna för en social integration är bostadsbyggandet en viktig del. Att låta allmännyttan bygga fler hyresrätter med en rimlig hyra i områden närmare stadens centrala delar skapar möjlighet för flera grupper att bosätta sig där man önskar. För gruppen personer med funktionsnedsättning finns ett stort behov av bostäder. För att nå stadens mål om ytterligare bostäder för denna grupp är det viktigt att planering för detta görs vid all nybyggnation. Parkernas utformning påverkar den sociala gemenskapen och tryggheten samt bidrar till möten mellan grupper i samhället. Genom att skapa flexibla och mångfunktionella parker arbetar förvaltningen för att fler målgrupper ska känna sig välkomna. Enligt stadsdelsnämndens parkplan för Kungsholmens stadsdelsområde ska parkerna vara inbjudande, trygga och tillåtande demokratiska rum där alla får plats och mängder av olika upplevelser erbjuds. I synnerhet stadsdelsområdets större parker är viktiga mötesplatser för människor från olika delar av staden. Demokrati och trygghet Enligt kommissionen anses allmänna val vara ett bra mått på människors makt, delaktighet och inflytande och kan därför användas som indikator för demokratisk delaktighet. Valdeltagandet vid 2014 års kommunalval låg i Stockholm på 82,1 procent i genomsnitt vilket är sju tiondels procent lägre än riket som helhet. Valdeltagandet varierar stort mellan olika delar av staden. I det valdistrikt med lägst antal deltagande hade 40,8 procent av de röstberättigade deltagit i kommunalvalet. I det med högst valdeltagande var siffran 94,8 procent. För Kungsholmens stadsdelsområde som helhet var valdeltagandet 84,8 procent.

6 Sida 6 (6) Att öka valdeltagandet och därmed känslan av tillhörighet är viktigt, inte minst i de stadsdelar där det är lågt. Nämnden har under en längre tid arbetat för en utökad medborgardialog. Antal medborgarförslag har ökat under flera år och var efter de första 9 månaderna i år uppe i 77 st. Medborgarförslag är ett bra verktyg för att nå medborgare och ge dem möjlighet att påverka sin närmiljö. Nämnden planerar även att utöka medborgardialogen genom att använda de sociala medierna. Under flera år har förvaltningens stads- och parkmiljögrupp haft medborgardialog kring olika miljöfrågor. Vad gäller trygghet redovisar rapporten hur förtroendet bland de boende är dels för stadsdelsförvaltningen i området där de bor dels för den lokala polisen där de bor. I båda fallen är andelen som har mycket litet eller litet förtroende lägst i Kungsholmens stadsdelsområde (lågt värde= större förtroende). Andelen som har högst värden för lågt eller mycket lågt förtroende är i båda fallen störst inom Järvastadsdelarna. För andel personer som känner sig trygga redovisas resultat för stadsdelsområdena som i stort överensstämmer med mätningen av förtroendet för stadsdelsförvaltningen och polisen. Boende i stadsdelsområdet har i olika undersökningar under en följd av år betraktat sitt område som en trygg del av staden. Stadsdelens trygghets- och säkerhetsråd genomför förebyggande insatser för de få ytor/platser som bedömts vara mindre trygga. Under det gångna året har polisen och förvaltningen haft ett nära samarbete och flera åtgärder har vidtagits bl.a vid Hornsbergs strand efter de problem som de boende upplevde under sommaren Bilagor Länk till rapporten Skillnadernas Stockholm: Stockholm/Hallbarhetskommissionens-forsta-rapport-klar/