Hela staden socialt hållbar
|
|
- Daniel Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hela staden socialt hållbar
2 Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara oönskat ur ett etiskt perspektiv utan också för att det kan resultera i att tillväxten blir låg och ohållbar. Omfördelning (via skatt) transfereringar som medför minskning av ojämlikhet, är således förknippad med högre och mer varaktig tillväxt. (Internationella valutafonden)
3 Varför utjämna skillnader i hälsa? Det vore djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara och det kan ske med rimliga insatser. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala (Sir Michael Marmot, ordf. för Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa, WHO 2008).
4 Alla vinner på en mer jämlik stad De gemensamma resurserna kan användas till annat än att motverka de negativa effekterna av stora skillnader!
5 Utgångspunkt sociala gradienten 5
6 Socioekonomi, livsvillkor och hälsa i Göteborg Södra Västkusten Medelinkomst kr Bergsjön Medelinkomst kr Lång eftergymnasial utbildning 45% Lång eftergymnasial utbildning 14% Valdeltagande 89% Valdeltagande 57% Förvärvsfrekvens 88% Förvärvsfrekvens 45% God Hälsa 80% God Hälsa 58% 12% Förgymnasial utbildningsnivå 35% Förgymnasial utbildningsnivå 14% Lågt socialt kapital 45% Lågt socialt kapital 3% Arbetslöshet 16% Arbetslöshet 13% Nedsatt psykiskt välbefinnande 28% Nedsatt psykiskt välbefinnande 6
7 Makt Kontroll Resurser
8 Sämre livsvillkor och hälsa Att bara rikta in sig till de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. Bättre livsvillkor och hälsa Generella insatser som vänder sig till alla men som ges i större doser till dem med störst behov är ett effektiv arbetssätt Hög status Låg status 8
9 Att jobba effektiv och hållbart Gemensamma tidiga, generella och långsiktiga insatser
10 Fyra fokusområden 1. Ge varje barn en god start i livet 2. Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren 3. Skapa förutsättningar för arbete 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen För ett framgångsrikt och genomförbart arbete behövs även: Strukturella och övergripande förutsättningar 10
11 Strukturella och övergripande förutsättningar 1. Organisera för hållbar styrning och ledning 2. Gör ekonomiska beräkningar och satsa på sociala investeringar 3. Bedöm konsekvenser för skillnader i hälsa i samband med beslutsfattande 4. Integrera uppföljning av skillnader i livsvillkor och hälsa i organisationens ordinarie system för uppföljning och analys 5. Arbeta aktivt med kunskapsallianser 6. Främja den sociala sammanhållningen i staden
12 En enkel fråga Förslag 3: Bedöm konsekvenser för skillnader i hälsa i samband med beslutsfattande A) Genomför hälsokonsekvensbedömningar inför beslut. Ställ dig frågan: Ökar eller minskar detta beslut skillnaderna i livsvillkor och hälsa?
13 Ge varje barn en god start i livet 7. Se till att hälsofrämjande arenor för barn och föräldrar håller hög och likvärdig kvalitet 8. Tillhandahålla likvärdig barnomsorg och förskolor av hög kvalitet till alla 9. Vidta åtgärder för att minska antalet barn som lever ekonomiskt utsatt 10. Motverka avhysningar och vräkningar av barnfamiljer
14 Risk för fattigdom låg ekonomisk standard 70% Under 60% av medianen 60% Högst andel: Östra Bergsjön 60 % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lägst andel: Björlanda 2 % Primärområden Ett relativt fattigdomsmått. 60 procent av medianinkomsten motsvarar kr eller lägre. Andel (%) barnhushåll med disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av medianinkomsten (per konsumtionsenhet) för samtliga hushåll i Göteborg, uppdelat efter primärområde
15 Andel barn i hushåll med långvarigt försörjningsstöd 25% Andel barn som ingår i ett hushåll med långvarigt försörjningsstöd 22,5% 20% 15% 10% Ett absolut fattigdomsmått. 5% 0% 0% 0,5% Långvarigt försörjningsstöd är att erhålla stödet i 10 månader eller längre. Östra Angered Stora Sigfridsplan Stora Askim Södra Västkusten Södra Skärgården Torslanda Linnéplatsen Norra Älvstranden Övre Hisingen Gamlestaden/Utby Norra Centrum Stigbergstorget Mariaplan Kärrdalen/Slättadamm Stora Bagaren Södra Centrum Stora Delsjökroken Nya Högsbo Tuve Centrala Lundby Östra Biskopsgården Litteraturstråket Centrala Angered Kortedala Centrala Tynnered Västra Biskopsgården Norra Angered Nya Frölunda Södra Angered Bergsjön Andel (%) barn som ingår i ett hushåll med långvarigt (> 10 månader) ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) uppdelat efter mellanområden, Uppgifterna är avrundande till närmaste halva procent. 15
16 Saknar kontantmarginal och har barn 70% 60% 61% 50% 40% 30% 20% 10% 5% 0% Norra Angered Bergsjön Södra Angered Nya Frölunda Västra Biskopsgården Kortedala Centrala Angered Centrala Tynnered Litteraturstråket Centrala Lundby Östra Biskopsgården Nya Högsbo Tuve Stigbergstorget Södra Centrum Stora Delsjökroken Övre Hisingen Norra Centrum Norra Älvstranden Gamlestaden/Utby Mariaplan Södra Skärgården Stora Bagaren Östra Angered Kärrdalen/Slättadamm Linnéplatsen Torslanda Stora Askim Södra Västkusten Stora Sigfridsplan Saknar kontantmarginal och har hemmavarande barn 16
17 Ekonomisk stress och har barn 14% 13% 12% 10% 10% 8% 7% 6% 4% 2% 0% Vuxna som upplever ekonomisk stress och har hemmavarande barn Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning 17
18 Hälsofrämjande arenor Förslag 7: Se till att hälsofrämjande arenor för barn och föräldrar håller en hög och likvärdig kvalitet A) Värna om och utveckla befintliga hälsofrämjande arenor som att utveckla metoder och arbetet på t.ex. familjecentraler B) Erbjud samordnat föräldrastöd C) Utveckla familjecentrerat arbetssätt D) Etablera familjecentraler
19 Tidiga insatser är mest lönsamma
20 Barn med vistelsetid i förskolan 20
21 Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren 11. Vidta åtgärder som stärker skolans likvärdighet 12. Förhindra elevers skolavhopp 13. Utveckla skolans samarbete med föräldrarna 14. Utföra ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan 15. Främja en likvärdig elevhälsovård 16. Organisera och planera för elevers delaktighet och inflytande 17. Arbeta aktivt för att främja en blandad elevsammansättning 18. Vidta åtgärder som främjar barns lärande 19. Erbjud alla barn tillgängliga kultur- och fritidsaktiviteter
22
23 Gymnasiebehörighet Bergsjön Södra Angered Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården Norra Angered Centrala Lundby Kortedala Centrala Angered Nya Frölunda Centrala Tynnered Kärrdalen/Slättadamm Litteraturstråket Mariaplan Övre Hisingen Tuve Nya Högsbo Stora Delsjökroken Gamlestaden/Utby Stigbergstorget Norra Centrum Östra Angered Torslanda Gymnasiebehörighet utifrån boendeområde, oavsett kön Södra Skärgården Norra Älvstranden Södra Centrum Stora Bagaren Stora Askim Linnéplatsen Södra Västkusten Stora Sigfridsplan Föräldrarnas utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
24 Kariesfria 6-åringar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bergsjön Södra Angered Norra Angered Västra Biskopsgården Nya Frölunda Centrala Angered Kortedala Centrala Tynnered Östra Biskopsgården Litteraturstråket Tuve Centrala Lundby Gamlestaden/Utby Mariaplan Södra Centrum Nya Högsbo Norra Centrum Stigbergstorget Östra Angered Kärrdalen/Slättadamm Övre Hisingen Stora Delsjökroken Stora Sigfridsplan Linnéplatsen Södra Skärgården Stora Bagaren Norra Älvstranden Södra Västkusten Nya Askim Torslanda Kariesfria 6-åringar Kariesfria 6-åringar
25 Skapa förutsättningar för arbete 20. Underlätta inträdet på arbetsmarknaden 21. Utveckla och erbjud stödjande och rådgivande insatser för unga 22. Erbjud vuxenutbildning som är tillgänglig och ekonomiskt genomförbar för alla 23. Inför sociala krav vid upphandling och stimulera utvecklingen av sociala företag 24. Utarbeta och implementera strategier för goda arbetsförhållanden
26 Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Stärk invånarnas delaktighet, inflytande och trygghet Planera för en hälsofrämjande närmiljö Planera för en minskad boendesegregation Öka tillgången till bostäder Öka användningen av aktiva och kollektiva transportmedel Erbjuda och samordna hälsofrämjande insatser 26
27 Mellanmänsklig tillit 60% 50% 50% 40% 36% 30% 30% 20% 10% 11% 17% 0% Norra Angered Södra Angered Bergsjön Västra Biskopsgården Nya Frölunda Kortedala Centrala Tynnered Östra Biskopsgården Centrala Angered Litteraturstråket Centrala Lundby Gamlestaden/Utby Tuve Nya Högsbo Kärrdalen/Slättadamm Övre Hisingen Stora Delsjökroken Norra Centrum Norra Älvstranden Östra Angered Södra Centrum Stora Bagaren Stigbergstorget Mariaplan Stora Askim Linnéplatsen Torslanda Stora Sigfridsplan Södra Skärgården Södra Västkusten Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Lågt tillit till andra människor (socialt kapital)
28 Barn som vill flytta från sitt område 30% 25% 20% 15% 10% 5% % Skolgrupp 1 - låg socioekonomisk status Skolgrupp 2 - medellåg socioekonomisk status Skolgrupp 3 - medelhög socioekonomisk status Skolgrupp 4 - hög socioekonomisk status Vill flytta så fort som möjligt från mitt område 28
29 Förstärk det positiva 29
30 Tack! Läs mer på:
31 Var hittar du mer? Snart på Intranätet YouTube: Göteborg hela staden socialt hållbar 31
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
Läs merSkillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare
Läs merSkillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014
Sammanfattning av huvudrapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Hela staden socialt hållbar Det här är en sammanfattning av rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg,
Läs merSkillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg SDF Centrum Chefsmöte
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014-10-16 SDF Centrum Chefsmöte Si världen är förklarad, i vetenskapens ljus, fördunstar all vår oro och smärta Nu är det inte långt emellan människornas
Läs merStatistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg
Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande
Läs merJämlikt Göteborg: Fokusområde 4. Hållbara och jämlika livsmiljöer
Jämlikt Göteborg: Fokusområde 4 Hållbara och jämlika livsmiljöer Barnperspektiv och sociala analyser i Göteborgs stadsutveckling Sammanhållen stad Samspel Vardagsliv Identitet Hälsa och säkerhet 2 Skillnader
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Läs merJämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar
Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Det finns ökad insikt om nödvändigheten att verka för minska skillnader Robert Huggins 2013 låg Göteborg på plats 35 av 546 i en jämförelse av konkurrenskraft
Läs merFolkhälsa i Angered NOSAM
Folkhälsa i Angered NOSAM 2017-03-23 Vad är folkhälsa? Hälsa är ett individuellt mått, d.v.s. en persons fysiska och psykiska tillstånd Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd En
Läs merInnehåll. Inledning 4 Från politiskt beslut till delrapport Delrapportens syfte och upplägg Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg DELRAPPORT 2014 I samband med att kommunfullmäktig antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för stadens arbete med
Läs merForum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017
Forum jämlik stad Nå dem som behöver det mest 30 augusti 2017 Upplägg av förmiddagen 9.00 Ge varje barn en god start i livet 9.10 Hembesöksprogram i Rinkeby - Åsa Heimer 10.00 Fika 10.30 BVC:s hembesök
Läs merSven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige
Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).
Läs merDemokrati och delaktighet i Göteborg. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:28]
Demokrati och delaktighet i Göteborg Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:28] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin
Läs merDemokrati och delaktighet. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:14]
Demokrati och delaktighet Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:14] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 1 Hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i Göteborgs
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Läs merKompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2018 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2018-10-22 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Läs merStyra och leda i samverkan. för utveckling av familjecentrerat arbetssätt
Styra och leda i samverkan för utveckling av familjecentrerat arbetssätt 1 Program för dagen 8.30 kaffe och smörgås 9 Inledning Jämlikt Göteborg och Temagrupp Barn och Unga 9.30 Föreläsning Mikael Lövström
Läs merHälsodata områdesfakta
Hälsodata 0 - områdesfakta Källor Det kan finnas anledning att lite noggrannare presentera några av de viktigaste källorna till den data som presenteras i bladet: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på
Läs merDiagramrapport BoInvent 1 December 2010
Diagramrapport BoInvent 1 December Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd
Läs merSocialtjänsten i Göteborgs Stad
Socialtjänsten i Göteborgs Stad Trender, statistik och utmaningar Kunskapsseminarium 17 maj 2017 Insatser och del av kostnaden Vilka insatser har vi inom individ-och familjeomsorg/funktionshinder?och hur
Läs merSkillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. - delrapport 2014
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg - delrapport 2014 Syftet med delrapporten Ge en första beskrivning om hur skillnaderna i hälsa och livsvillkor ser ut mellan delar och grupper i Göteborg.
Läs merSkillnader i livsvillkor i Göteborg
Jämlikt Göteborg Hela staden socialt hållbar Sammanfattning av Skillnader i livsvillkor i Göteborg goteborg.se/jamlikt Göteborgs Stads långsiktiga satsning för att minska ojämlika skillnader i livsvillkor
Läs merFamiljecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg
Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg 20170911 Samverkansplattform Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och Unga Familjecentrerat
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merJämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv
Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%
Läs merAlla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial
Alla stadsdelar Boende: 683 600 (+33%) Arbetsplatser: 356 600 (+22%) Andel av totalt antal resor: 100% Färdmedelsförändring nuläget*->2035 Bil: 43% -> 25% Koll: 32% -> 44% GC: 26% -> 31% HÅLLBAR STAD ÖPPEN
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merMalmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell
Läs merKompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2017 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2017-10-13 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
Läs merVälfärdsbokslut 2015
Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet
Läs merKommissionen för jämlik hälsa
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket
Läs merGöteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder
Befolkningsdata och sociala indikatorer Göteborgs Stads 1 nya stadsdelsnämnder 21-1-28 Göteborgs stadskansli, Samhällsanalys & Statistik. Köpmansgatan 2, 44 82 GÖTEBORG Jan Kaaling. 31-36 8 245. jan.kaaling@stadshuset.goteborg.se.
Läs merKompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2016 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2016-11-16 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Läs merGlobalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?
Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs
Läs merSärskilt utsatta områden i Göteborg
Särskilt utsatta områden i Göteborg Analys av rapporterna Utsatta områden sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser samt Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Nakisa Khorramshahi
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs merDiagramrapport BoInvent 1 Maj 2008
Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2008 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd
Läs merUtmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Läs merLokalt jämlikhetsarbete i praktiken
Välkomna till Seminarie B Lokalt jämlikhetsarbete i praktiken Jämlikhetskonferensen 2019 HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1 Jämlikhetskonferensen 2019 Seminarie B Lokalt jämlikhetsarbete i praktiken 13.00-13.45
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merDiagramrapport BoInvent 1 December 2009
Diagramrapport BoInvent 1 December 2009 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där
Läs merFramtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde
Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merDiagramrapport 1 BoInvent 1
Diagramrapport 1 BoInvent 1 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd från
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer
Läs merSocial hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015
Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna
Läs merEn god start i livet, ett jämlikt GBG
En god start i livet, ett jämlikt GBG Hjällbo Familjecentral, en av tre! Familjecentrerat arbetssätt Folkmängd: 7602 personer år 2016 Utländsk bakgrund 2016 Lägsta primärområde Göteborg Högsta primärområde
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merSocial inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
Läs merDet handlar om jämlik hälsa!
Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merGöteborgs Stads program för en jämlik stad
Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018-2026 Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande Tydligt stöd på mål för den offentliga verksamheten. ( ) Det allmänna
Läs merDiagramrapport BoInvent 1 Maj 2007
Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2007 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd
Läs merTotal Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna
1:1 hur välkommen du känner dig när du besöker biblioteket? 2:2 den hjälp du fick? 3:2 tiden då biblioteket öppnar på vardagar? 8-10 91 88 93 8-10 94 93 95 8-10 71 64 74 5-7 8 12 6 5-7 6 7 5 5-7 18 23
Läs merHur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland
Deklaration om folkhälsa i Östergötland Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland boende, närmiljö / fritid, kultur, föreningsliv / skola, utbildning / arbete, försörjning
Läs merVägen till en jämlik stad. - Att göra något komplext enkelt, utan att förlora komplexiteten
Vägen till en jämlik stad - Att göra något komplext enkelt, utan att förlora komplexiteten Göra något komplext enkelt, utan att förlora komplexiteten Synliggöra och förenkla arbetet med Jämlikt Göteborg
Läs merLinnéstadens bibliotek. GÖTEBORGS STAD BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Helhet
Helhet Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Hur väl uppfyller biblioteket dina förväntningar? Tänk dig ett perfekt bibliotek. Hur nära ett sådant ideal tycker du att detta bibliotek kommer? Betyg
Läs merI Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Läs merKyrkbyns bibliotek. GÖTEBORGS STAD BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Helhet
Helhet Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Hur väl uppfyller biblioteket dina förväntningar? Tänk dig ett perfekt bibliotek. Hur nära ett sådant ideal tycker du att detta bibliotek kommer? Betyg
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs mer2012-06-19. Reflektioner kring prevention 13 14 juni 2012. Seminarium. Jämlikhet i Hälsa. Tema; Barnfattigdom. Livsvillkor Livsmiljö Hälsa
Reflektioner kring prevention 13 14 juni 2012 Livsvillkor Livsmiljö Hälsa Seminarium Jämlikhet i Hälsa Tema; Barnfattigdom Lena Beime (s), förtroendeval Eva Järliden, utveckling (Hållbar) Förvärvsinkomst
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merJämlikt Göteborg Processägare
Jämlikt Göteborg Processägare Fokusområde 5: Strukturella och övergripande förutsättningar Namn, titel, enhet, förvaltning etcetera Varför Jämlikt Göteborg Varför jämlikt Göteborg? 3 Ur rapporten Skillnader
Läs merFrån 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen...
1-211 Från 2 till 1 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika Skillnaderna mellan stadsdelarna är mindre med 1 stadsdelar Skillnaderna inom stadsdelarna är större Det finns fortfarande stora skillnader
Läs merHelhet. GÖTEBORGS STADS BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Totalt. Bemötande. Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet?
Helhet Bemötande Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Betyg 8-10 78% 78% 77% Betyg 5-7 20% 19% 21% Betyg 1-4 2% 3% 2% Ej svar 2% 1% 2% Medelvärde 8,5 8,5 8,4 Hur väl uppfyller biblioteket dina
Läs merFör en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt
För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Presentation för Funktionshindersdelegationen 20 februari 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att
Läs merSkillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande 1.5.1.-342-2015 Sida 1 (6) 2015-10-07 Handläggare Jan Francke Telefon: 08-508 08 000 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Skillnadernas
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Vad avser vi med ojämlikhet i hälsa? Systematiska skillnader i hälsa mellan
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa
Läs merVerksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Läs merFramställan om kommuncentralt avsatta medel för hållbarhetsbidrag 2018
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-02-20 Diarienummer 0008/18 Handläggare Lena Thylén Telefon: 368 10 13 E-post: lena.thylen@fastighet.goteborg.se Framställan om kommuncentralt avsatta medel
Läs merBarn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen
Läs merJämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg
Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda
Läs merVälkommen till. Västra Hisingen. 29 mars 2017
Välkommen till Västra Hisingen 29 mars 2017 SDN Västra Hisingen så styrs stadsdelen Jahja Zeqiraj, Stadsdelsnämndens ordförande Så styrs staden Stadsdelsnämnder 11 ordinarie ledamöter och 11 ersättare
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunens ledningsgrupp 2017-10-17 Godkänd av kommunstyrelsen 2018-03-07 65 Dnr: KS 2014/170 Revideras senast okt 2019 Kommunledningskontoret
Läs merNätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
Läs merFriluftsliv och naturupplevelser
2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se https://youtu.be/stbfxlfzgf4 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp
Läs merFöräldrastöd införande av ABC i Lundby
Föräldrastöd införande av ABC i Lundby Vinster med föräldrastöd/samverkan Är en tidig insats mot psykisk ohälsa En välfungerande och tillitsfull föräldra-barnrelation lägger grunden för alla barns livslånga
Läs merJämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar
Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Politiska mål Stadens reglemente Kunskap & forskning Lagstöd Sammanfallande intresse Direktörernas gemensamma sociala målbild 2013 Tydliga politiska mål i
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merVISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Läs merResultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt
Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 4 juni 2015 kommittédirektiv
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs meroch budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång
Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång Eva Renhammar och Lena Wetterskog Sjöstedt Kansliet för hållbar utveckling Stadskontoret, Malmö stad Mötesplats Social hållbarhet, Umeå
Läs merHur når vi nyanlända/utlandsfödda äldre?
Hur når vi nyanlända/utlandsfödda äldre? Erfarenheter från ett samarbete med idéburna organisationer för att nå nyanlända äldre. Samarbetet sker inom ramen för IOP (idéburet offentligt partnerskap Göteborgs
Läs merGrön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs mer