Reflektioner kring prevention juni Seminarium. Jämlikhet i Hälsa. Tema; Barnfattigdom. Livsvillkor Livsmiljö Hälsa
|
|
- Hanna Eklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Reflektioner kring prevention juni 2012 Livsvillkor Livsmiljö Hälsa Seminarium Jämlikhet i Hälsa Tema; Barnfattigdom Lena Beime (s), förtroendeval Eva Järliden, utveckling (Hållbar) Förvärvsinkomst år 2010 Blått tkr. Ljusblått tkr. Grått tkr. Grönt tkr Orange tkr. Rött kr Utbildningsnivå Blått eftergymnasial Grönt gymnasial Rött förgymnasial Var finns alla högutbildade? Var tjänar man minst? Arbetslöshet Grönt 1-5 % Ljusgrönt 5-10 % Orange 15-20% Rött % Var finns störst andel arbetslösa? Var bor alla barnen? Andel barn 0-17 år, % Totalt antal barn 0-17 år = Totalt antal barn 0-17 år med utländsk bakgrund = 8791 Örebro kommun 40 Rynninge/Grenadjär Ladugårdsängen Tornfalk/Grönsång Glanshammar 0 Ekeby/Almby Hovsta Brickebacken Adolfsberg östra Vivalla Vintrosa 1
2 Fler än 4 barn/familj Grönt 1-5 procent Rött- Orange procent Axberg Lillån Ekeby/Almby mm Adolfsberg östra Marieberg Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer Var finns de STORA Barnfamiljerna? Holmen/Tegnérlunden Adolfsberg västra Axberg Hovsta Östernärke norra Lundby Vintrosa mm Skebäck Södermalm Garphyttan/Latorp mm Ladugårdsängen Östernärke södra Mellringe Bromsplan Tengvallsgatan mm Söder östra Norr, OP-kyrkan Söder västra Markbacken/V:a Mark Baronbackarna Vivalla Barnfattigdomen i Örebro ökar Av totalt barn 0-17 år lever 16,8 % i ekonomiskt utsatta familjer. (2009) Det är en ökning från föregående mätning 2008: 15,2 %, 2007: 14,4 %, 2006: 15,2% De flesta barn i Örebro lever i ekonomiskt trygga familjer. (83 %) Av barn med utländsk bakgrund i Örebro lever 40,5 % i ekonomiskt utsatta hushåll. Motsvarande andel bland barn med svensk bakgrund är 6 % Källa: SCB, Inkomst och Taxeringsregistret. BARNFATTIGDOM SKA HALVERAS till år 2020 i Örebro kommun Handlingsplan under 2012: för familjens ekonomi. för att lindra de negativa konsekvenserna för barn..när jag eftersinnar orsakerna till sjukdomar och omåttelig folkdöd ibland Allmogen, och sämre hopen i städerna, så ställa sig i första rummet Fattigdom, Elände, brist på brödfödan, Ängslan och Misströstan. Abraham Bäck, Collegium medicus preses, Tal om Farsoter 1764 I 2
3 Varför måste vi nå målet 2020? Bland barn till ensamstående föräldrar är barnfattigdomen mer än tre gånger så hög (24,7 procent) som bland barn till sammanboende föräldrar (8,1 procent) Sedan mitten av 1980-talet har inkomstklyftorna ökat mer i Sverige än i andra OECD-länder i inget annat land är ökningen lika stor som i Sverige Vad innebär det för ett barn att leva i fattigdom? Socialt utanförskap Större risk att drabbas av sjukdomar som diabetes, fetma, hjärtkärlsjukdomar Större risk att bli utsatta för våld / bli mobbade i skolan Diskriminerade i skolan p.g.a avgifter i skolan (studiebesök, friluftsdagar) Mindre aktiv fritid (fritidsaktiviteter kostar pengar) Varför kunskapsinhämtande? Högt satt mål grunden till arbetet är avgörande för att arbetet ska lyckas Viktig kunskap som inte tillämpas En gemensambild för att underlätta prioriteringar Mät och förstå för att kunna välja bort Förebygga Prioriterat är att fler människor kommer i egen försörjning. Vi är en av de kommuner i Sverige som arbetar med anställningar som form för arbetsmarknadsinsatser. Antalet hushåll på försörjningsstöd minskade under 2011 med 1,3% Antalet hushåll på försörjningsstöd med barn ökade under 2011 med 5,4% Av de 1219 hushåll med barn som hade försörjningsstöd under året 2011 hade 378 hushåll bistånd under månader. Det långvariga biståndsberoendet under 2011 har för hushåll med barn ökat med 2,2% jämfört med
4 Stickprovsundersökning av 150 barnhushåll av totalt 647 under 2011 Ensamstående mammor (73) I arbetsmarknadsåtgärd (29) Sjukskrivna (19) Social problematik (11) Arbete (6) Föräldrarlediga (5) A-kassa (3) Sammantaget av 73 ensamstående kvinnor med barn är 31 språksvaga samt i 25 hushåll förekommer det psykisk ohälsa Språksvaga inom det svenska språket Svårt att ta till sig utbildningen i svenska inom den tidsbegränsning som undervisningen erbjuder. Psykiskt ohälsa bland föräldrarna. Många har svåra upplevelser med sig från hemlandet och oro för familj som är kvar präglar vardagen. Balans mellan krav och förmåga Definiera vad som ger upphov till stress När de upplevda kraven inte motsvarar den upplevda förmågan att hantera dessa krav. Arbetssituationer då man inte får använda sin utbildning, kunskap och erfarenhet, då arbetsuppgifterna är monotona eller repetitiva, men det kan också gälla situationer då man upplever att man helt saknar meningsfull sysselsättning som vid långtidssjukskrivning och arbetslöshet. Den senare formen av stress kan förklara varför personer som är arbetslösa ofta uppvisar stressrelaterad ohälsa. Att gå från ord till handling Ökat antal KOM jobb till hushåll med barn Utökat antal platser i ungdomssatsningen och riktat så att unga hushåll med barn prioriteras Tätare samarbete med psykiatrin - samverkansgrupp startar upp under hösten 2012 NUEVO K2 (ESF-projekt) startat våren 2012 för personer över 29 år som står lång ifrån arbetsmarknaden vilket innefattar språksvaga och de med psykisk ohälsa Vägvisaren alla som kommer nya till Försörjningsstöd kartläggs utifrån individens behov av insatser/studier Verksamheter riktade mot språksvaga Ilays för Somalier (Den Orättvisa Hälsan Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd, Mikael Rostila och Susanna Toivanen 2012) Jobb för tillväxt Västerporten, ett nytt kommunalt bolag för att minska arbetslösheten och öka integrationen För samtliga av kommunens bolag begära mer av socialt tänk. T.ex. Futurum, ett av kommunens fastighetsbolag rekrytera fastighetsskötare via Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Att kommunala förvaltningar rekrytera sommarvikarier forts. Jobb för tillväxt Se vikten av att samarbeta med externa aktörer: - Jobbpunkt Väst (samarbete mellan ÖBO, Vuxam och Arbetsförmedlingen) - Startcentrum och Jobb till jobb - Krafft Måleri renovering av Oxhagen - Lillåns Bleck & Plåt utbildning av plåtslagare Utveckla Socialt arbetsintegrerade företag Regler för upphandling Vara lyhörd för näringslivets och de offentliga arbetsgivarnas behov vid satsningar på vuxenutbildningar. Gruvutbildningar t.ex. Viktig jämställdhetsfråga: Rätt till heltid! 4
5 Anpassa jobben efter människorna Med den ökade psykiska ohälsa i kombination med arbetslivets krav behöver samhället också se över behovet av olika former av anställningar. Skyddade anställningar, Samhall och kanske ett Komhall.. Lindrande: Avgiftsfri skola Utökat läxläsningsstöd Sommaraktiviteter Fler feriejobb Förbättrade fritidsaktiviteter och skolgårdar etc. Fri schemaläggning i förskolan för 15-timmars barn Vad tror vi oss veta? De tidigare åren i ett barns liv är avgörande Tidigare förebyggande insatser Lättare att tillföra skyddsfaktorer än att minska riskfaktorer Stödjande miljöer Förstudie till handlingsplan Konsekvensen av beslutet politiken tagit att halvera barnfattigdomen i Örebro kommun till år 2020 får konsekvensen att fokus framöver måste och kommer att vara på BARNEN och JOBBEN. Örebro en tillväxtkommun. Trots detta blir förutsättningar tuffare framöver och kommande skatteprognos beräknar att redan 2014 är kostnaderna högre än intäkterna och vår förmåga till kostnadskontroll avgörande. Fattigdom Att vara ekonomiskt utsatt eller ha ekonomiskt bistånd behöver inte betyda detsamma som att vara fattig. Vad som är viktigt att uppmärksamma är att barns utsatthet ökar med den tid de lever i familjer med ekonomiska problem. Barnkonventionens artikel 27 tolkas som att barn inte ska behöva leva i hushåll med låg inkomststandard eller som tvingas leva på socialbidrag. Absolut fattigdom - Den genomsnittligt minsta näringstillförseln en person behöver för att överleva och upprätthålla prestationsförmågan. (Rowntree N.Y. 1901) - Existensminimum (rätt att ha kvar efter kronofogdens utmätning) Globalt mindre än 2 dollar/dag/person - Normen för försörjningsstöd Relativ fattigdom - De som inte har de levnadsomständigheter, som är allmänt förekommande i ett samhälle vid en viss tidpunkt (P Townsend 1979) - 60 % av medianinkomsten för svenska hushåll, relaterat till hushållens storlek och sammansättning 5
6 Barnfattigdom* Barn som lever i familjer med låg inkomststandard Barn som lever i familjer som fått försörjningsstöd någon gång under året. *Två oberoende mått; låg inkomst och försörjningsstöd, i ett sammanslaget index. Rädda Barnen 6
Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.
Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Anders Trumberg Strategisk planerare, Örebro Kommun Upplägg Fattigdom Orsaker Effekter Mått Utveckling Nationellt Lokalt- regionen Case Örebro Handlingsplan Orsaker till
BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE
BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE I ett välfärdsland som Sverige ska barn inte behöva leva i ekonomisk utsatthet. Ändå finns det nära en kvarts miljon barn idag som bevisligen gör det och därmed
Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde
Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder
Det handlar om jämlik hälsa!
Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen
Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31 Abraham Bäck 1713-1795 - många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti
Välfärdsbokslut 2015
Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Gruppen lågutbildade i Sverige
Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000
Barns strategier och ekonomisk utsatthet
Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg
Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom
Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv
Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.
Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra
Örebro kommun. Valnämnden.
Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro kommun. Valnämnden. 2014-09-23 Historik Verksamhetstid 1971-, handlingarna omfattar åren 1971- Enligt 1909 års vallag delades landet in i valkretsar för val till
Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen
Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn
Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige
OR Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige Varför arbetar vi mot barnfattigdom i Sverige? Enligt artikel 27 i Barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Rädda Barnen har velat
KS 24 23 MAJ 2012. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
KS 24 23 MAJ 2012 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Handläggare Fichtel Åsa Datum 2012-05-15 Diarienummer KSN-2011-0444 Kommunstyrelsen Motion av Marlene Burwick och Erik Pelling (båda S) om att det är dags
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS
kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-05-17 167 Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS 2015-376 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige
Policy för. Arbetsmarknad
Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg
Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande
Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...
Område 4: Inkomst och Arbete
Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014
Sammanfattning av huvudrapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Hela staden socialt hållbar Det här är en sammanfattning av rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg,
KF AUG Nr 163. Motion av Marlene Burwick och Erik Pelling (båda S) om att det är dags för en handlingsplan KSN
KF 163 27 AUG 2012 Nr 163. Motion av Marlene Burwick och Erik Pelling (båda S) om att det är dags för en handlingsplan mot den växande barnfattigdomen i Uppsala KSN-2011-0444 Kommunfullmäktige Förslag
Sysselsättning, hälsa och dödlighet
22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb
Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar
Fler i arbete, snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd
Tjänsteskrivelse 1 (5) Anne Hallberg 2018-05-22 Dnr KS 2018-510 Kommunstyrelsen Fler i arbete, snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd Förslag till beslut 1. Utreda och återkomma
Svar på interpellation om den ökade andelen långtidsarbetslösa i Uppsala kommun av Mohamad Hassan (L)
ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Svar på interpellation om den ökade andelen långtidsarbetslösa i Uppsala kommun av Mohamad Hassan (L) Mohamad Hassan (L) har väckt en interpellation om den ökade andelen långtidsarbetslösa
Välfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20
Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige
Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).
2012-03-13. Motion om upprättande av handlingsplan för minskad barnfattigdom. (AU 43) Dnr KS 2011-401
kommunstyrelsen i Falkenberg 2012-03-13 53 Motion om upprättande av handlingsplan för minskad barnfattigdom. (AU 43) Dnr KS 2011-401 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets Förslag.
TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER
TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 Alldeles för många barn växer upp i fattigdom i Sverige idag. Barn som lever i familjer med försörjningsstöd eller
Social hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Samarbete och utveckling
Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska
Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-10-06 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning
Klart att det spelar roll!
roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen
Hur ojämlik är hälsan i Sverige?
Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School 2018-11-26 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har
RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET
RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen
Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år
Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och
Folkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner
p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Jämställdhet Mål och verklighet. Lena Bernhardtz
Jämställdhet Mål och verklighet Lena Bernhardtz Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande 1.5.1.-342-2015 Sida 1 (6) 2015-10-07 Handläggare Jan Francke Telefon: 08-508 08 000 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Skillnadernas
Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter
Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,
Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration
Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan
Folkhälsa i Angered NOSAM
Folkhälsa i Angered NOSAM 2017-03-23 Vad är folkhälsa? Hälsa är ett individuellt mått, d.v.s. en persons fysiska och psykiska tillstånd Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd En
Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration
Arbetsmarknad och integration Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2018-11-13 414, bildningsnämnd Status: 2018-08-28 Giltighetstid:
Verksamhetsrapport 2014:02
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 212 och 213 samt perioden 28-213 Verksamhetsrapport 214:2 Sammanfattning Försörjningsstödskostnaden ökade i jämförelse mellan 212 och 213
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppen
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppen Översikt befolkningen 16-29 år Befolkningsutveckling i Håbo kommun år 2015-2030 enligt befolkningsprognos Antal invånare i Håbo kommun år 2015-2030 23 000 21 000 19
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga Hur vi har gått till väga Granskning av rapporter, handlingar och skrivelser. Enkätundersökning Intervjuver och fokusgrupper med barn, föräldrar
Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015
Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
Förstudie - Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga
Tjänsteskrivelse 2014-09-30 Handläggare: Julia Åhlgren FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Förstudie - Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga Sammanfattning I november 2012 beslutade
Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.
Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att
Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2018 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2018-10-22 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle?
Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle? Konferensen Att genomföra barnets rättigheter från politik till praktik Folkets hus, Falun 14 november 2012 Tapio Salonen
Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare
Med rätt att delta Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Utredningens uppdrag Föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och
Verksamhetsrapport 2013:02
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 211 och 212 samt perioden 28-212 Verksamhetsrapport 213:2 Sammanfattning För perioden 211 och 212 har kostnaden för försörjningsstödet minskat
Extra ärende till kommunstyrelsens kallelse
KALLELSE KOMMUNSFÖRVALTNINGEN 2018-06-18 Extra ärende till kommunstyrelsens kallelse 2018-06-20 Beteckning Ärende till kommunstyrelsen 1. Ärende Avslutande av uppdrag om samverkan inom räddningstjänsten
Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom
Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom -Vad kan och bör man göra för att minska Malmöbarns ekonomiska utsatthet? Spridningskonferensen 10 september 2013 Anna Angelin Tapio Salonen Intervjuer med
Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Protokoll Vux 4/2012 Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Datum: 2012-01-17 Klockan: 17:00-18:00 Plats: Lokal Balder, Ringgatan 32, våning 3 Närvarande ledamöter Anders Hagström (KD) Lena Beime
Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer
Trygga barn klarar mer Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet om skolan i Örebro kan ge dig information om hur
Regionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson
Regionens Kunskapsunderlag 2019-05-08 Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson Källa: SCB, egna beräkningar Befolkningsförändring i Kalmar län 1968 2018 Källa: SKL Förändring, % Behoven av välfärden ökar
Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland
Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland 2015-09-04 Resan mot bästa livsplatsen - en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014 ATTRAKTIVITET Befolkning Boende
Motion (2012:33) om handlingsplan mot barnfattigdom
Skärholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänsten Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-02 Handläggare Samuel Svan Telefon: 08 508 24 836 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från Kommunstyrelsen
BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott
BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015
Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-11-03 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar
Verksamhetsrapport 2012:01
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 21 och 211 samt perioden 28-211 Verksamhetsrapport 212:1 Sammanfattning För perioden helår 21 och 211 finner vi att kostnaden för försörjningsstödet
Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs
Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att förbättra ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden? Situation: Sveriges arbetslöshet inom hela befolkningen är idag 6,7 %. Ungdomsarbetslösheten
Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.
STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Integrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten
Integrations- och flyktingpolitiskt program Interkulturella möten PROGRAM 2 Kommunens mål Barn och unga i Håbo ska ges bästa möjliga förutsättningar för personlig utveckling och lärande. Håbo kommun ska
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen
Personal för yttre skötsel
FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Personal för yttre skötsel ETT SAMARBETSPROJEKT MELLAN FUTURUM FASTIGHETER, ÖREBRO KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Personal för yttre skötsel 1 Personal för yttre skötsel
Förstudie Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga
2014-11-02 FHN 2014.0050 Förstudie Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga 2014-11-02 FHN 2014.0050 Sammanfattning Enligt FN:s barnkonvention artikel 2, 26 och 37 har alla barn rätt
Fyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Nämndens riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt
Nämndens riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt Arbetsmarknadsnämnden beslut Dnr AMN-2017-0347 Innehåll Inledning... 2 Fritidsaktiviteter för barn... 2 MEDLEMSAVGIFT