Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Transkript

1 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

2 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt utvecklingen av barnfamiljernas ekonomi i Sverige sedan Under denna tidsperiod sticker Malmö ut som den kommun med högst andel barn i ekonomisk utsatthet. I Malmö växer vart tredje barn upp i fattigdom under delar av, eller hela sin barndom. Barnfattigdomen i Malmö har under 2000-talet varit cirka två och en halv gånger högre än genomsnittet i riket. Stockholm, och till viss del Göteborg, har under det senaste decenniet haft en mer positiv utveckling än riket i övrigt. Malmö följer inte det mönstret utan har istället haft en liknande utveckling som i riket i stort, små förändringar och tillfälliga uppgångar i samband med lågkonjunktur. Diagram 1. Utvecklingen av barnfattigdom i landets tre storstäder jämfört med riket år 1991, 1997, Index 100 = riket respektive år Malmö Göteborg Stockholm Hela landet Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

3 Stora skillnader inom staden I Sveriges storstäder finns några av landets allra fattigaste och allra rikaste områden. Skillnaderna inom storstäderna är betydligt större än skillnaderna mellan Sveriges kommuner. Under perioden 1 januari 1996 till och med 30 juni 2013 var Malmö stad organiserad i 10 stadsdelar, styrda av respektive stadsdelsfullmäktige. Rädda Barnens barnfattigdomsrapporter har bidragit med kommunuppdelad statistik på dessa politiska enheter och skillnaderna mellan barns ekonomiska uppväxtvillkor i olika delar av staden framträder tydligt. Diagram 2. Utvecklingen av barnfattigdom i Malmös tio stadsdelar år 1991, 2001, 2011, I procent av samtliga barn. (Enligt äldre stadsindelning) Malmö Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport

4 Ny indelning ger ofullständig bild Barnfattigdom i Sverige årsrapport 2015 beskriver statistikåret juli 2013 genomfördes i Malmö en reform där de tio stadsdelarna slogs samman två och två till fem stadsområden under nya stadsområdesnämnder. Behovet av att se över stadsdelsorganisationen uppstod då det beslutades att ansvaret för skola och förskola flyttades från stadsdelarna till tre kommunövergripande nämnder 1. Rädda Barnen redovisar i stadsdelsbilagorna statistik på både de tio stadsdelarna och de fem nya sammanslagna stadsområdena. I den nya indelningen är de faktiska skillnaderna inom Malmö inte längre lika synliga. Diagram 3. Barnfattigdom i Malmös fem stadsområden år 2013 i procent av samtliga barn 0-17 år. (Enligt ny stadsindelning) Malmö Totalt antal barn Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll ,8 Norr (Centrum + Kirseberg) Innerstaden (Södra innerstaden + Västra innerstaden) Väster (Hyllie + Limhamn-Bunkeflo) Söder (Fosie + Oxie) Öster (Husie + Rosengård) ,9 27,35 24,4 35,75 35,75 Malmö stad uppger att ett av tre syften med stadsområdena är att åstadkomma ett befolkningsunderlag som ger bästa möjliga socioekonomiska och demografiska balans 2 och därmed möjliggöra resursfördelning efter behov inom stadsområden. I tre fall (Väster, Öster och Innerstaden) har ett stadsområde med hög barnfattigdom slagits samman med ett stadsområde med barnfattigdom under eller nära riksgenomsnittet. I två fall (Norr och Söder) har två områden med hög barnfattigdom slagits samman till ett. 1 Pressmeddelande Malmö stad Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

5 I åtgärder för att minska segregation och stärka möjligheterna för barn att delta i sammanhang utanför det egna bostadsområdet kan en gemensam politisk styrning vara en av många gynnsamma utgångspunkter. Då den gamla mer finfördelade indelningen erbjöd ett större mått av precision och avgränsning kan den nya indelningen därmed anses vara mer relevant i ett lokalt åtgärdsperspektiv. Det finns dock en risk att de nya större enheterna används för mer ingående analytiska ändamål och då riskerar underlaget att inte kunna bidra till att identifiera t.ex. variationer inom de nya stadsdelarna. I stadsområde Öster ryms den tidigare stadsdelen med högst ekonomisk utsatthet (Rosengård) respektive en av de tidigare stadsdelar som år 2013 hade lägst ekonomisk utsatthet i Malmö (Husie). Resultatet blir ett osynliggörande av var utsatta grupper bor och bristande underlag för beslut om åtgärder. Diagram 4. Barnfattigdom i stadsområde Öster 2013 i jämförelse med tidigare stadsdelar Rosengård respektive Husie. I procent av samtliga barn. 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % Stadsområde Öster 35,75 Stadsdel Rosengård 60,2 Stadsdel Husie 11,3 Hur förstår vi barnfattigdom i Malmö Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, med uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag som ska leda till beslut och åtgärder i syfte att minska skillnader i hälsa och förbättra för de mest utsatta, avslutade sitt arbete i mars 2013 genom att överlämna en slutrapport till kommunstyrelsen. I kunskapsunderlaget Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom och skälig levnadsnivå i Malmö 3 pekar forskarna på flera förklaringar till den höga andelen barn i ekonomisk utsatthet i Malmö. Malmös befolkningsprofil. Malmö har en överrepresentation av barnfamiljer som i allmänhet har en svagare ekonomi; exempelvis unga föräldrar och utrikes födda föräldrar som ännu inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, samt ensamstående föräldrar. 3 Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom. Angelin; Salonen Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport

6 Högre ekonomisk sårbarhet hos utsatta grupper. Redan utsatta grupper har dessutom en högre ekonomisk sårbarhet i Malmö än i övriga storstäder. Forskarna kopplar samman detta med stadens förvandling från industri- till kunskapsstad. Nyanlända föräldrars etablering på arbetsmarknaden verkar också vara svårare i Malmö. Forskarna resonerar kring möjliga orsaker som: sammansättningen på de nyanlända hushållen, organiseringen av den lokala mottagningen och arbetsmarknads- och bostadsförhållanden. Kommunindelning. Flera av kranskommunerna runt Malmö 4 har bland den lägsta barnfattigdomen i landet. Andelen barn i ekonomisk utsatthet i Malmö kan delvis förklaras av kommungränserna i sydvästra Skåne och fördelningen mellan mer ekonomiskt utsatta respektive mer ekonomiskt välmående bostadsområden. Effekt av gränspendling. Föräldrar som har anställning och inkomst i Danmark ser ut att inte ha någon inkomst alls i den svenska offentliga statistiken. Malmös siffor överskattas troligen med ett par procentenheter på grund av denna felkälla som Rädda Barnen är medvetna om och redogör för i de årliga barnfattigdomsrapporterna. Bryt barnfattigdomen Den partipolitiskt oberoende Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö rekommenderar Malmö stad att anta ett mål om att halvera barnfattigdomen till 2020 och för att nå målet ta fram och implementera en kommunal handlingsplan mot barnfattigdom. Rädda Barnen har länge drivit att kommuner måste samla sina åtgärder mot barnfattigdomen i en kraftfull plan. Detta krav har stöd i rekommendationer från såväl FN:s barnrättskommité 5 samt EU-kommissionen 6. En handlingsplan mot barnfattigdom ska prioritera de mest utsatta grupperna och vara ett aktivt redskap i politiken, alltså ha tydliga mål, aktiviteter och resurser. För att åtgärder ska bli träffsäkra krävs en detaljerad kunskap och förståelse för barns uppväxtvillkor. Genomförandet måste ske inom alla politikområden och i samverkan mellan olika aktörer. En stor del av barns välfärd organiseras av kommunen och därför är kommunernas vilja och handling avgörande för att bryta barnfattigdomen och skapa förutsättningar för en uppväxt på lika villkor. 4 Lomma (3,0%), Vellinge (6,0%), Staffanstorp (6,2%), Svedala (7,1%) 5 Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport. FN:s barnrättskommitté Bryta det sociala arvet investera i barnens framtid Europeiska kommissionen Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015