Hur kan vi minska och motverka segregation

Transkript

1 Hur kan vi minska och motverka segregation Delmos-finansierat projekt Sociala hållbarhetsgruppen, GR Gunilla Bergström, forskare, FoU i Väst

2 Delmos, Delegationen mot segregation inrättades den 1 januari 2018 Uppdrag att bidra till att minska och motverka segregation i samhället och förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden. 425 miljoner/år 2018, 2019, 2020 Långsiktig satsningen mot segregation kräver: - sektorsövergripande arbete/ samverkan mellan sektorer - olika inblandade aktörer - nationell, regional och lokal nivå. Främja samverkan och kunskapsutbyte mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer inom det civila samhället, näringsliv, forskare och andra relevanta aktörer, i syfte att stödja ett strategiskt och kunskapsbaserat arbete som följs upp och utvärderas.

3 Utlysning 2018 Syfte: om och hur kan samverkan mellan GR 13 bidra till att minska och motverka segregationen 300 organisationer sökte, 250 beviljades. GR enda samverkansorganisationen (enskilda kommuner, civilsamhällets organisationer) Styrt uppdrag: Kartläggning av relevanta aspekter enligt mall, behovsanalys samt en plan för det fortsatta arbetet, med sikte på ansökan av nya medel inför December 2018: Riksdagsbeslut att halvera anslaget till Delmos, anslaget används till att avveckla. Vårändringsbudget, beslut att inte avveckla, men nuvarande budget primärt för förvaltningsutgifter.

4 Rapporten Kartläggning, behovsanalys, plan för det fortsatta arbete

5 Begreppet segregation Rumslig uppdelning av befolkningen utifrån en bestämd kategorisering. Demografi (kön, ålder, hushållstyp) Segregationens arenor: bostadsmarknad, arbetsmarknad, skola, fritidsaktiviteter. Etnicitet (nationalitet, folkgrupp, religion, kultur) Socioekonomi (inkomst, arbete, utbildning) Källa: Guevera, B. (2014) Segregation. Utbredning, orsaker, effekter och möjliga åtgärder. Mistra Urban Futures. Paper 2014:3

6 Boendesegregation och livsvillkor i fokus Unga som växer upp i resurssvaga områden får sämre livsbetingelser senare i livet. Segregationen förstärker skillnader i områdens och skolors utvecklingspotential: resursstarka hushåll/föräldrar ställer högre krav. Orättfärdighetssyndromet : segregation skapar orättvisa förhållanden och är ovärdigt ett anständigt samhälle. Farosynen: segregation utgör ett hot mot samhällsordningen, skapar social oro osv.

7 Segregationen är relationell Gäller alla nivåer: det är inte ett bostadsområde eller en skola som är segregerad det är hela staden/kommunen, regionen, nationen. För att skapa socialt hållbara städer behövs utjämnande levnadsvillkor mellan boende i olika områden. Men segregationen slutar inte vid kommungränsen. Därför behövs även mellankommunal samverkan. Segregation. Utbredning, orsaker, effekter och möjliga åtgärder, s 57.

8 Resultat och analys A. Kartläggning Boende och samhällsservice 2. Etablering och arbete 3. Skola 4. Brottslighet 5. Demokrati och civilsamhälle 6. Ekonomisk utsatthet 7. Segregation och mångfald Baserad på offentlig statistik. I vissa fall begränsat med data på kommunnivå. Kommuner som arbetar djupgående med frågan köper in och analyserar lokala data. 1 Ale 2 Alingsås 3 Göteborg 4 Härryda 5 Kungsbacka 6 Kungälv 7 Lerum 8 Lilla Edet 9 Mölndal 10 Partille 11 Stenungsund 12 Tjörn 13 Öckerö

9 Upplåtelseform, inrikes/utomeuropeiskt födda, 2016, (%) Hyresrätt Bostadsrätt Egna hem

10 Förvärvsarbetande år, andel (%)

11 Långtidsarbetslösa år, andel (%) av befolkningen 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,

12 Invånare år med låg inkomst, andel (%)

13 Invånare 0-19 år med kortutbildade föräldrar, andel (%)

14 Behöriga elever åk 9, andel (%)

15 Mångfald och segregation. Mångfald: handlar om olika gruppers representation i befolkningen. Segregation: handlar om spridningen av mångfalden inom ett visst område. Källa: Börjeson, L. (2016).Mångfald och segregation i Sverige. Hyresgästföreningen. Sid 11.

16 Mångfald och segregation i GR Mångfaldsmåttet väger in: 1) befolkningens födelseland 2) föräldrars födelseland 3) köpkraft 4) hushållens boende uppdelat på hyresrätt, bostadsrätt, äganderätt. Segregation: i vilken utsträckning mångfalden inom ett område är jämnt fördelad. 0 står för ingen segregation, 1 för maximal segregation. Källa: Börjeson, L. (2016) Mångfald och Segregation i Sverige. Hyresgästföreningen Kommun Segregation Mångfaldsplacering 2016 Ale 0, Alingsås 0, Göteborg 0, Härryda 0, Kungsbacka 0, Kungälv 0, Lerum 0, Lilla Edet 0, Mölndal 0, Partille 0, Stenungsund 0, Tjörn 0, Öckerö 0,

17 B: Behovsanalys Om och hur kan samverkan mellan GR 13 bidra till att minska och motverka segregationen? Workshop med kommunföreträdare Metod/verktyg: stöd i att ta fram, systematisera, presentera, kommunicera relevant information. Samordningen skulle, utöver konkret stöd, bidra till att likvärdig information samlades in, vilket skulle ge möjlighet till jämförelser. Kunskap: utmaning finns att säkerställa att kommunernas fortsatta processer utgår från gemensamma definitioner av problematiken. Segregation är ett relationellt och mångfacetterat fenomen, men förståelsen tenderar att begränsas till nyanlända och var de bosätter sig. Övergripande/strategiskt: regionala gemensamma aspekterna. Dela upp GR i noder för närmare samverkan? Segregation i hela GR finns det mönster som vi behöver hantera över kommungränserna? Jobba mot segregation i gemensam samhällsplanering

18 Plan för det fortsatta arbetet Målsättning GR-kommunerna ska uppleva att de fått mer kunskap och redskap för att arbeta aktivt med segregation. Det ska finnas en modell för att följa upp centrala parametrar för att i högre grad kunna följa segregationens utveckling i GR.

19 Aktiviteter Utveckla metoder och verktyg för att ta fram relevant information, att systematisera, presentera och kommunicera den. Arbeta med att ta fram gemensamma definitioner av segregation. Öka kunskapen kring den regionala segregationen. För att nå målet med att ta fram en modell för uppföljning av segregationsmönster kommer FoU i Väst att involveras: undersöka förutsättningar för ett gemensamt digitalt kartläggningsverktyg, ta fram förslag på modell för visualisering av fakta till beslutsfattare, ta fram gemensamma definitioner, mål och indikatorer för uppföljning. För att nå målet om ökad kunskap kring segregation kommer GR:s befintliga chefsnätverk användas som bollplank för upprättande av kompetenshöjande insatser, processtöd och gemensamt erfarenhetsutbyte.

20 Kontakt Gunilla Bergström, forskare Göteborgsregionen (GR) FoU i Väst Arbetsmarknad och social välfärd Telefon: SMS: Rapport Hur ska vi minska och motverka segregationen?