Uppdrag om att utreda förutsättningarna för rättsäker placering och antagning av elever med utländska betyg till gymnasieskola

Transkript

1 Uppdrag om att utreda förutsättningarna för rättsäker placering och antagning av elever med utländska betyg till gymnasieskola Introduktionsprogramsgruppen Gymnasieantagningen

2 Kartläggning av nyanlända i gymnasieåldern 11 av våra 13 kommuner har deltagit (Ej svarat: Kungälv och Tjörn) 10 av de 11 kommunerna gör kartläggningar av nyanlända elever. Öckerö, som inte gör någon kartläggning, uttrycker dock önskemål om att genomföra detta på sikt.

3 Kartläggningsmaterial Av de 10 kommuner som genomför kartläggningen av nyanlända använder alla Skolverkets material. Två kommuner kompletterar Skolverkets material; Göteborgs stad med eget material och Kungsbacka med Linköpings kartläggningsmaterial. 9 av de 11 kommunerna anser att det inte behövs ett regiongemensamt kartläggningsmaterial.

4 Fortsättning Flera kommuner beskriver dock två brister i Skolverkets material: 1. Det är anpassat för yngre åldrar och inte för dem i gymnasieålder. 2. Det ger inget stöd för att kunna utvärdera/validera praktiska yrkeskunskaper.

5 Nackdelen är att det är tidigare skolgång som är det dominerande perspektivet, man tappar lätt bort andra kunskaper som eleven förvärvat när det gäller yrkeskunskaper, vad man gjort när man hjälpt till hemma och sådana saker. Dessutom är det lätt att associera fel när det gäller yrken; att ha jobbat på symaskinsfabrik kan lätt tolkas som tillverkning av symaskiner, men är oftast att man suttit och sytt med symaskin. (Lilla Edet)

6 Översättning av utländska betyg Kommunerna agerar på olika sätt. En kommun använder externa professionella översättare; någon kommun använder sig av studiehandledare; i en annan kommun söker eleverna själva externa översättare; vissa kommuner låter ämneslärare ta sig an uppgiften o.s.v. Introduktionsprogramsgruppen framför önskemål om en regional samordning i lämplig form för en likvärdig och rättsäker hantering av utländska betyg.

7 Fortsättning 9 av 11 kommuner anger att de vänder sig till Gymnasieantagningen för översättning/ bedömning/validering av utländska betyg. 6 av dessa 9 kommuner anger att de använder sig av Gymnasieantagningen för validering av betyg. En kommun, Mölndal, anger att de kontaktar Gymnasieantagningen för bedömning av betyg, vilket är den korrekta benämningen i sammanhanget.

8 Viktigt att notera är att Gymnasieantagningen saknar uppdrag att översätta och validera utländska betyg. Arbetet begränsar sig till att inom ramen för frikvotshanteringen till nationella program och till gruppbaserade IM, årskurs 1, fritt bedöma utländska betyg för antagning till detsamma. Validering saknas idag, liksom bedömning till högre årskurser.

9 Övergången grundskola SPRINT Överlämningen från grundskola till Språkintroduktion på gymnasieskola ser oerhört olika ut i kommunerna: Alltifrån ingen överlämning alls hittills (Lilla Edet och Öckerö), bristfällig och ingen systematisk överlämning (Kungsbacka, Alingsås och Stenungsund) till väl fungerande överlämning med kontinuerlig kontakt mellan överlämnande grundskola till mottagande gymnasieskola, med både skriftlig och muntlig överlämning (Härryda, Ale, Mölndal, Partille och Lerum).

10 Fortsättning Värt att omnämna, som ett positivt exempel, är att Lerum har ett SVA-nätverk med lärare från både grundskolan och gymnasiet som träffas regelbundet. Göteborgs stad beskriver svårigheten/ utmaningen i att samordna SDF:s och UBF:s organisation på grund av stort antal elever och många grundskolor utspridda över tio stadsdelar. De kommuner som inte har en fungerande överlämning arbetar med att förbättra förfarandet; vissa inom ramen för Plug In 2.0.

11 Övergången SPRINT till ett annat IM-program Fungerar oftast tillfredsställande när övergången sker på en och samma skola. Exempel: I Härryda och Lerum rör det sig till och med om samma arbetslag. Om övergången innefattar en ny gymnasieskola, fungerar det nödvändigtvis inte dåligt, men det råder ingen likvärdig hantering i kommunerna.