Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Transkript

1 Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Mål Målgrupp Metod Tidsplan Kostnader Organisation (5)

3 1. Bakgrund Hemgång till egna bostaden efter sjukhusvistelse i samband med sjukdom eller olycka är ofta förknippad med oro och osäkerhet om den egna förmågan att klara vardagens aktiviteter. Denna oro delas ofta av anhöriga. Funktionsträning på annan plats än där färdigheten skall tillämpas tenderar att bli "trubbig". 2. Syfte Syftet med den förstärkta rehabiliteringen är att i vårdtagarens hemmiljö träna upp de specifika färdigheter vårdtagaren behöver för att öka eller bibehålla självständighet och livskvalitet i vardagen. 3. Mål Projektets målsättning är att: - skapa förutsättningar för en trygg hemgång till eget boende - genom specifik träning i det egna boendet öka vårdtagarens möjlighet till självständigt liv med hög livskvalitet. - stärka rehabkompetensen hos omvårdnadspersonal inom hemtjänsten genom att öronmärka tid för rehabilitering 4. Målgrupp Projektet vänder sig till äldre personer i ordinärt boende som på grund av sjukdom eller olycka vistats på UMAS eller annan vårdinrättning. 3 (5)

4 5. Metod Hemtjänsten i Malmös tio stadsdelar tilldelas medel motsvarande 1-2 undersköterskebefattningar per stadsdel. Dessa befattningar bildar tillsammans med respektive stadsdels rehab-organisation ett hemrehab-team. Projektbefattningarna tillhör hemtjänsten organisatoriskt men disponeras tidsmässigt av rehab-organisationen. Genom att tillföra ordinarie organisation medel kan projekttiden användas till att utarbeta och förankra en arbetsmetodik som efter projektet kan införlivas i ordinarie organisation. Vid den samordnade vårdplaneringen i samband med utskrivning från UMAS eller annan vårdinrättning upprättas en rehabplan. Biståndsbedömning sker på sedvanligt vis. Vid behov av förstärkt rehabilitering kontaktas hemrehab-teamet i samband med hemgång. I övriga fall ansvarar ordinarie hemtjänst- och rehaborganisation för fortsatta insatser Hemrehab-teamet tar tillsammans med hemsjukvården ett totalansvar för vårdtagaren dagtid måndag till fredag under 14 dagar. Övrig tid ges bistånd från ordinarie hemtjänstorganisation. Väl hemma i det egna boendet ges vårdtagaren möjlighet att tillsammans med hemrehab-teamet reflektera över den uppgjorda rehab-planen och konkretisera såväl den egna som hemrehabteamets insats och målsättning. Det begränsade antalet personer, undersköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast, möjliggör en effektiv och intensiv träning av kritiska färdigheter. Då hemrehab-teamet även ansvarar för insatser enligt socialtjänstlagen kan vardagsaktiviteter typ matlagning och städning utgöra naturliga träningssituationer. I slutet av 14 dagarsperioden utvärderas rehab-planen och överrapportering till ordinarie hemtjänst- och rehaborganisation sker. Ansvarig hemvårdsinspektör har vid detta tillfälle möjlighet att ompröva bistånd. Hemrehab-teamets detaljerade kunskaper om vårdtagaren säkerställer att fortsatta insatser bibehåller eller stärker vårdtagarens funktionsnivå. Dokumentation av insatser sker i Origo. Undersköterska dokumenterar såväl HSL som SOL insatser. Rehabpersonal dokumenterar HSL-insatser. 4 (5)

5 6. Tidsplan Hur tidsplanen kan komma att se ut beror helt på projektets inriktning, etapper och delprojekt. Du kan t ex sätta upp datum för när de olika rapporterna ska redovisas för styrgruppen för beslut. 7. Kostnader För att projekt "förstärkt rehabilitering" skall få genomslag föreslås följande stadsdelsförvaltningar tilldelas medel motsvarande 2 undersköterskebefattningar: Fosie, Västra Innerstaden, Södra Innerstaden, Centrum, Limhamn-Bunkeflo och Hyllie. Resterande stadsdelsförvaltningar, Rosengård, Husie, Oxie, Kirseberg, tilldelas medel motsvarande 1 undersköterskebefattning. En månadslön på kr ger en årskostnad på kr per befattning. Totalt kr per år för 16 befattningar. 8. Organisation Respektive stadsdels rehabchef ansvarar för implementering av projektet. Vad gäller utbildning av undersköterskor är deltagande i kompetensstegens två rehabaktiviteter, rehabiliterande synsätt resp. praktisk rehabilitering lämplig. Studerande vid Malmö Högskola respektive Universitetet i Lund kan utgöra resurser vid utvärdering av projektet. För Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Krister Nerman Enhetschef Rehab Tack till Jörgen Lindahl, Fosie SDF, och övriga som bidragit med tankar 5 (5)