Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst
|
|
- Henrik Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen?
2 Korttidsavdelning, Kompassen Tuvängen, Lerum Reportage i Fourum Rehabchefen och sjukgymnasten hade tidigare hört talats om TLS Intresserad av att medverkan i studien Teamsamarbete fungerade bra men SG och AT trodde att TLS skulle kunna bidra till bättre struktur på målmöten och kommunikation i teamet.
3 Processen Medverkan förankrades hos cheferna Beslutades att SG och AT skulle ansvara för införandet Tre olika utbildningstillfällen
4 Processen Enkätundersökning rutiner, teamsamarbete, delaktighet, tillgång till information, användbarhet, inställning till TLS Auskultation Intervjuer SG, AT, Samordnare, SSK Pilotstudie
5 Processen Januari 2011 började teamet använda TLS hos vårdtagare som skrevs in för rehabilitering (20 vårdplatser varav ca 8 kortid) AT och SG tog ansvar för ifyllning av protokollet i samråd med vårdtagaren Uppdatering skedde i samband med en förändring alt på målmötet
6 Processen Utvärdering Uppföljningsenkäter efter 10 månader Uppföljningsintervjuer SG, AT, samordnaren och SSK Analysering av enkäterna och intervjuerna
7 Resultat Implementeringsprocessen Ansvarfördelning: Förankrade rutiner SG och AT ansvarar Avstämning och uppdatering på målmöten
8 Implementeringsprocessen Hitta rätt nivå Det här kändes som vi hade en nivå där jag såg att vi kunde lyckas. att vi hitta ett bra instrument liksom, att man inte bara känna att det blir ett gnat om att men det inte gjort och sådär. Nu vet vi att en gång i veckan så tar vi tag i det här, och det är kanske tillräcklig snabb process för våran målgrupp (sjukgymnast)
9 Implementeringsprocessen Hitta rätt nivå då gäller det att hitta en positiv nivå så att det inte liksom blir hela tiden, blir ett missnöje, för då blir det ingen positiv anda i det vi gör. (sjukgymnast)
10 Resultat Kommunikation och kliniskt beslutsfattande Kommunikation: Inhämtning av relevant information: TLS ger ett snabbt och tydligt underlag för in- och utskrivningsanteckningar Man missar inte ställa frågor om tidigare förhållanden i hemmet
11 Kommunikation Identifiering och definiering av vårdtagarens behov: Tydlig bild av vårdtagarens förutsättningar Baslinje för rehabilitering Utgångsvärde för diskussioner kring vårdtagarens behov samt rehabiliteringsmål
12 Kommunikation Teamsamarbete Fungerade bra innan implementering Omvårdnadspersonal upplevde ingen större skillnad Rehabpersonal upplevde att kommunikationen hade blivit tydligare
13 Kommunikation Gemensamt språk Vi hade målmöten även innan med usk men ibland kände man att vad var det som sades nu då?. Det blev så odefinierat jo men det går bättre, med Kalle. Ah, men det gällde att man var själv strukturerad, vad är det som går bättre och, ah. Det tycker jag att Traffic Light har gett oss ett instrument för. Så det är ett väldigt bra kommunikationsinstrument så. (sjukgymnast)
14 Kommunikation Jag upplever framförallt att det blir tydligare och att vi hittar ett gemensamt språk för vad är de olika nivåer, rött, gult och grönt. Vad är det egentligen att vara självständig? Vad är egentligen att ha tillsyn? Det tycker jag att det har blivit mycket tydligare med sådant här instrument. (sjukgymnast)
15 Kommunikation Gemensamt språk det är ett jättebra sätt att tydliggöra vad det är som är problem, vad fungerar bra och sätta upp mål. vi har uppdaterat och fyllt i den sista kolumnen och det har vi gjort tillsammans med personalen och diskuterat utifrån de olika kriterierna. (arbetsterapeut)
16 Kommunikation Meningsfullhet Första samtalet med patienten blir tydligare Enkelt att visa vårdtagaren vad de klarar och vad de behöver träna mera på Målmöten Vårdplaneringar
17 Resultat Kliniskt beslutsfattande Upplägg av rehabiliteringsmål Mål diskuteras på målmöten Rehab diskuterar med vårdtagaren under behandling Verktyg vid utskrivningsplanering Har använts ett antal gånger men rutinen behöver förankras
18 Kliniskt beslutsfattande Verktyg vid utskrivningsplanering när personen ska hem då har vi, har vi flera gånger haft med oss den för det förklarar väldigt tydligt för bistånd och HT vad kan jag nu. Så där har det varit ett bra redskap kan jag tycka. (Samordnare)
19 ett väldigt tydligt instrument som visar, vad behöver personen för hjälp här, och det är den insatsnivån vi måste tänka att HT behöver göra hemma. då har jag mer och mer kommit på att det här ska jag ta med mig. Ibland har det blivit så att jag hämtar pappret som är på personens rum då, för att titta här, den här nivån har vi Det blir väldigt, jag tycker att det ett jättebra instrument för att hitta en bra nivå på HT hemma. (sjukgymnast)
20 Resultat Enkätsvaren 33 personer deltog före implementering och 37 vid uppföljning Områden som undersöktes inkluderade: rutiner, teamsamarbete, delaktighet, tillgång till information, användbarhet och inställning till användning av TLS
21 Teamsamarbete I vilken grad upplever Du att samarbetet i teamet fungerar på avdelningen idag?
22 Användbarhet I vilken grad upplever Du TLS som ett lämpligt och användbart instrument på Din avdelning?
23 Resultat Är TLS en metod/instrument som Du skulle rekommendera till andra som arbetar inom äldreomsorg? Ja Nej Vet ej
24 Sammanfattning Bra förutsättningar positiv anda och attityd bland personalen Förankrade rutiner SG och AT hade huvudansvar Lagom nivå för alla yrkeskategorier
25 Användningsområden Kommunikation Ta reda på patientens tidigare och nuvarande funktions- och aktivitetsnivå Informerar patienten om var de befinner sig i sin rehabiliteringsprocess Utifrån TLS diskutera realistiska mål och planera åtgärder tillsammans med teamet
26 Användningsområden Gemensamt språk Bättre struktur Ronder Definiera vad har blivit bättre, sämre eller oförändrad Underlag för kliniskt beslutsfattande nya mål, behov av ändrade eller andra insatser
27 Användningsområden Vårdplaneringar Uppdaterad bedömning av patientens förmåga Kunna klart och tydligt visa vad patienten har för kvarstående behov inför utskrivning? Stöd för patienten alt personalen som deltar i vårdplaneringen
28
29 Användningsområden Utskrivning Vad har patienten för kvarstående behov vid utskrivning? Underlag för överrapportering till nästa länk i vårdkedjan
30 Områden att jobba vidare med? Patients delaktighet i målsättning Rutiner vid vårdplaneringar Vårdtagarens upplevelser av TLS
31 Äta Självständig före frakturen, från eget hem Gå inne Toabes Gå ute Ö hyg N hyg Ö påkläd N påkläd Dusch TLS aktivitet Före frakturen Utskrivning Sitt-stå Sitt-ligg Ligg-sitt Procent
32 TACK!
Introduktion Vem är Gill Asplin?
Introduktion Vem är Gill Asplin? Kom till Sverige ifrån Skottland 1991 Sjukgymnast sedan 1987 Arbetat med geriatrisk rehabilitering i ca 18 år Specialistsjukgymnast inom gerontologi och geriatrik Sektionsledare
Läs merTeamverktyg vid rehabilitering av äldre
Teamverktyg vid rehabilitering av äldre Utvärdering av införande av Traffic Light System på en korttidsenhet Gillian Asplin 1 2 Innehåll Inledning... 4 Studien... 7 Metod... 7 Resultat från intervjuerna...
Läs merFörstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad
Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merBild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni
Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Vi kommer från Äldreomsorgen i Härryda kommun och jag heter Ann Bergström och arbetar som arbetsterapeut och jag heter Karina Gustafsson och arbetar som
Läs merTrygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Läs merVilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett
Hur kan ett samarbete se ut? Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett 2017-09-27 Inskrivningsmeddelande Inskrivningsmeddelande skall skickas
Läs merKompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen
Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika
Läs merFungerande team med den enskilde i centrum
Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision 2016 Båtsman Hisingsgata 2 Norra Hisingen
Granskningsrapport Brukarrevision 2016 Båtsman Hisingsgata 2 Norra Hisingen INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdena
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merHälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
Läs mertill vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen
Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt
Läs merArbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel
ENKÄT PERSONAL 1. Yrke Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel 2. Hemvist Basrehab / hem Basrehab / pol Hjälpmedel Specialiserade teamen 3a. Anställning
Läs merSlutrapport Projekt Lönnen
Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merEnkätresultat. Samverkansavtalet (tidigare hemsjukvårdsavtalet) Riktlinjerna för samarbete vid in- och utskrivning av patienter från slutenvård
Enkätresultat (tidigare hemsjukvårds) Riktlinjerna för samarbete vid in- och av patienter från slutenvård Undersökningen utfördes från 2018-11-05 till 2018-11-30 Var arbetar du? 2018 2017 95 115 252 234
Läs merSlutrapport Rehabilitering
Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga
Läs merPatientfallen har gåtts igenom av NPÖ arbetsgruppen för godkännande.
141016 Patientfall för Dessa patientfall kan användas som en vägledning på hur och när kan användas. Patientfallen är inte ett facit, utan varje situation, patientkontakt och vårdrelation får bedömas individuellt
Läs merGemensamma korttidsplatser SIKTET Öppnades maj 2005
Gemensamma korttidsplatser SIKTET Öppnades maj 2005 Kortare vårdtider inom specialistsjukvården Kommunen byggde nytt vårdboende Ny organisation inom landstinget där Närsjukvården fick ökat ansvar för samverkan
Läs merHur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?
Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Roger Olsson Vårdplaneringshandläggare Thomas Viktorsson Leg. Sjukgymnast 1 VÅRDPLANERINGSTEAM Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska
Läs merRedovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING Ä LD RE OM SO RG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 109-11-2.1. SID 1 (7) 2011-03-22 SDN 2011-04-14 Handläggare: Monica Mårdén, Lena Carling Telefon: 08-508 06 322, 08-508 06 333 Till Bromma
Läs merBeskrivning av Klinisk undervisningsavdelning (KUA)
INFORMATION 1 (5) INLEDNING Det övergripande syftet med klinisk undervisningsavdelning (KUA) är att du som student ska få träning i teamarbete kring vård, omvårdnad och rehabilitering. Med patienten i
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merKommunens Rehabiliteringsavdelning
Kommunens Rehabiliteringsavdelning (KRA) KOMMUNENS REHABILITERINGSAVDELNING (KRA) Vård och omsorg Välkommen till KRA rehabilitering och vardagsträning Du har av din biståndshandläggare blivit beviljad
Läs merNeuroteam
Neuroteam 2015-12-01 LGS 28 Rehabenheter 2015-12-01 Närhälsan Eriksberg rehabmottagning 2 3 godkända Neuroteam i LGS - området Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Närhälsan Frölunda rehabmottagning Backa
Läs merTrygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet
Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Ett samarbete för att underlätta återgång till eget boende för äldre med omfattande behov av omsorgs- och vårdinsatser. Marita Sjögren Trude Ahlgren Projektadministratör
Läs merUppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor
Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar
Läs merCOSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län
Utformad av BAL och samverkansgruppen i Kalmar län Godkänd av Styrgruppen 2011-09-26 Reviderad 2014-10-20 Upplaga 2 COSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län Ett Link-ärende öppnar du genom att
Läs merRutin för samordnad vårdplanering, Somatik
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall
Läs merOmvårdnadsförvaltningen Enhet/Handläggare Raili Karlsson. Datum Rev: Rutin Hemmateam
Omvårdnadsförvaltningen Enhet/Handläggare Raili Karlsson Datum 2008-09-12 Rev: 2010-12-27 Rutin Hemmateam Hemmateam Vårdplanering Sjukhuset inskrivning Kontaktpunkten skickar information till hemmateamet
Läs merStöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef
Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning
Läs merLinnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10
-- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården
Läs merOmsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan
FÖRBÄTTRINGSARBETE BPSD SJÖGLÄNTAN VINSLÖV 2015/2016 Enhetschef Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Teamledare BPSD Admin Anna-Lena Eriksson Håkan Nilsson Ingrid Nilsson Agneta Levander Jakobsson
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merFörslag till projektplaner utifrån inriktningsmål och handlingsplan
Bilaga 2 Förslag till projektplaner utifrån inriktningsmål och handlingsplan 1. Genomföra en tillgänglighetsinventering 2. Ta fram underlag för att utveckla och öka flexibiliteten inom hemtjänstorganisationen
Läs merProjekt: Fallprevention Svedala kommun
Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning
Läs merStudentmedverkan i förbättringsarbete
Studentmedverkan i förbättringsarbete Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet i Linköping Regional samverkan mellan sju parter Dartmouth Medical school Better outcome (patient,
Läs merRutin för hemrehabilitering
1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef
Läs merLäsa och kvittera Inskrivningsmed. utskrivningsplanering. Besvara frågor och starta. utskrivningsplanering. Skicka Inskrivningsmeddelandet
2017-11-24 Känd/okänd patient endast behov av insatser/åtgärder från socialtjänsten t.ex. hemtjänst, personlig assistans eller kontakt med socialsekreterare. Inga tidigare eller nya insatser av hälso-
Läs merRUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION
Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen
Läs merSamordnad digital vårdplanering
Samordnad digital vårdplanering Kommun, vårdcentral och sjukhus i Eksjö Erfarenheter från vårdplanering via video och med nya arbetssätt. Fredrik Sargren, e-hälsostrateg Vad är samordnad vårdplanering
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,
Läs merOmråde Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över
Läs merRiktlinje för boendestöd
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler >> Styrdokument Riktlinje för boendestöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-05-04, 143 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2019 Våra
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merEnkätsvar. Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län
Enkätsvar Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län Övergripande Sammanlagt 36 enkätsvar, varav 34 är personal och 2 chefer Enkäterna lämnades vid inspektioner som genomfördes på
Läs merBra planering, trevlig och lyssnande handläggare
Så upplever medborgarna planering av socialtjänst inför utskrivning från Östersunds sjukhus - Resultat av medborgarenkät 1 Medborgare, november 1 Bra planering, trevlig och lyssnande handläggare Östersunds
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merEgnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer
Läs merSkärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer
Läs merPatientfall i in- och utskrivningsprocessen
Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms
Läs merEtt samtal om dagen AVDELNING 25, NORRA STOCKHOLMS PSYKIATRI AV: ÅSA STEINSAPHIR, BRUKARINFLYTANDESAMORDNARE
2017 Ett samtal om dagen AVDELNING 25, NORRA STOCKHOLMS PSYKIATRI AV: ÅSA STEINSAPHIR, BRUKARINFLYTANDESAMORDNARE Ett samtal om dagen Ett samtal om dagen är ett försök som grundar sig i återkommande synpunkter
Läs merÖverenskommelse att omfattas av hemsjukvård
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium
Läs merVarför är det viktigt med SIP?
Varför är det viktigt med SIP? Inspirationskonferens för kvalitet i SIP Kommunförbundet Skåne Region Skåne Maj Rom och Kristina Malmsten Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt
Läs merRapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA
2017-08-31 Rapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA Våren 2017 www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Härryda kommun, Mölndal stad, Partille
Läs merRehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merSBAR-muntlig rapport
SBAR-muntlig rapport SBAR: Situation Bakgrund Aktuellt Rekommendation Situation Geriatrikavdelningarna 8 och 9 började 16jan med muntlig rapport enligt SBAR Ssk och usk rapporterar tillsammans från dagpasskvällspass
Läs merInformation om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet
Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen
Läs merPROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering
PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merÖppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser på detta område baseras
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en
Läs merSamverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade
Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking
Läs merGemensamt inskrivningssamtal
Gemensamt inskrivningssamtal Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 Hp Jessica Wetterberg Christina Wiberg Aronsson 160115 Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling
Läs merETT UNIKT SAMARBETE MELLAN OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG 2008-10-01
ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG 2008-10-01 Från Norrtäljeprojektet till TioHundra TioHundra Den gemensamma organisationen för hälso-,
Läs merSammanfattning av Samverkansdialogen
Sammanfattning av Samverkansdialogen In- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 2019-04-10 Lena Arvidsson, processledare SAMLA Målsättning med samverkan vid in och utskrivning från sluten hälso-
Läs merRegionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM
Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning
Läs merProjektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson
Läs merRollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari
Rollen som fast vårdkontakt och dirigent Nära vård och hälsa Seminarium 29 och 30 januari Inledning Torun Hall, Förvaltningsdirektör, Nära vård och hälsa Var är vi och vart ska vi? Nationellt lyfts vikten
Läs merSammanställning av Kursvärdering för VFU Normal motorik och sjukgymnastisk undersökning (3SG075)
undersökning (SG075) Sammanställning av Kursvärdering för VFU Normal motorik och sjukgymnastisk undersökning (SG075) Sammanställd 01-0-1 av Hanna Momats Olsson (Hanna.Momatz O lsson.9798@student.uu.se)
Läs merSammanfattning av implementering av distansmöte via video vid samordnad vård-och omsorgsplanering i Västra Götaland:
(1)8 Sammanfattning av implementering av distansmöte via video vid samordnad vård-och omsorgsplanering i Västra Götaland: Uppföljning i alla vårdsamverkansområden har gjorts under 2016. Fortsatt implementering
Läs merVerksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen
Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merSamverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid
Läs merRegion Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring
Läs merNyckeln till personcentrerad omsorg
Nyckeln till personcentrerad omsorg Therese Christiansson Linda Schledermann Gävle kommun 2015-03-30 2 2012-2015 Implementering Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom BPSD-registret
Läs merSofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson
Modell Modell för hemrehabilitering för Hemrehabilitering i i Strängnäs kommun kommun Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt
Läs merKunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast
Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning
Läs merkompetenscentrum Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Blekinge Ulrika Harris Skrift 2011:1
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Ulrika
Läs merRiktlinje för dagverksamhet inom vård och omsorg.
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinje för dagverksamhet inom vård och omsorg. Örebro kommun Örebro kommun 2016-12-20 Vv310/2016 orebro.se 2 RIKTLINJE FÖR DAGVERKSAMHET INOM VÅRD OCH
Läs merUtvecklande teamarbete på korttidsboendet Lindängen 5 i Backa SDF barhmab
Utvecklande teamarbete på korttidsboendet Lindängen ngen 5 i Backa SDF barhmab Bakgrund Korttidsenheten Lindängen 5 i Backa startade 2001-06-01 med 12 platser för kortidsboende varav 6 platser för rehabilitering.
Läs merKontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S
Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma Vid op ev inl på avd* Ort mottagning efter 1 vecka Uppföljning ort mottagning Gipsad cirka 4 veckor efter skada Annars beroende av fraktur och fixation Ev
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merSammanställning Det goda livet workshop 151111 Vårdsamverkan Fyrbodal
Sammanställning Det goda livet workshop 151111 Vårdsamverkan Fyrbodal Fyrbodals Kommunalförbund: Charlotta Wilhelmsson Socialhandläggar/beredningsansvarig Rehab chefer: Margot Stelling Munkedal, margot.stelling@munkedal.se,
Läs merLinda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet
E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer
Läs merRehabiliteringsprocessen i Lunds kommun
Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning
Läs merWorkshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar
Workshop 11 oktober 2013 Sammanställning av reflektioner och enkätsvar 99 deltagare i workshopen Socialtjänsten i Nässjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Aneby, Sävsjö Skolor från Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda,
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merUtskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL
Utskrivningsprocess Inlagd på sjukhus Initiering av Utskrivningsplanering Hemma Bedömning inför GRÖN GUL RÖD < 72 tim uppföljande telefonsamtal Utskrivningsprocess Vägen ut INVENTERING Planera för god
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merUtdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merHJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning
HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen
Läs mer