Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här

Transkript

1 -- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården Teleborg. Elisabeth Ferner, verksamhetschef Vårdcentralen Teleborg. Gustav Haggren, sjuksköterska CLV ortopeden avd.9. Petra Molin, sjuksköterska CLV akutgeriatriken avd., mobila teamet. Handledare: Kerstin Eriksson, projektledare Äldre Lt Kronoberg. Kristina Örlander, enhetschef Växjö kommun

2 Bakgrund Inför starten av Linneaprojekt hösten gjorde varje gruppdeltagare en intervju med Linnea. Läs mer om Linnea på nnea/linnea_folder_.pdf Intervjuerna gjordes för att kartlägga Linneas uppfattning och upplevelse av vården och utifrån detta komma fram till ett förbättringsarbete. De tillfrågade personerna bor alla på Teleborg där vi också arbetar. Vid intervjuerna framkom det att den planerade vården vid utskrivningen från lasarettet och den vård som Linnea senare accepterar i hemmet inte alltid överensstämmer. Vi fick uppfattningen att situationen vid vårdplaneringen inte alltid är optimal och att Linnea inte känner sig delaktig i de beslut som fattas. För vissa Linneor kan det innebära, att man avsäger sig beviljade insatser, vilket kan leda till att medicinerna inte tas, att hygienen och mathållningen blir eftersatt. Detta tror vi i sin tur kan leda till försämrat hälsoläge och eventuellt behov av ny lasarettsvistelse. Syfte/mål Vi vill med vårt projekt belysa de problem som uppstår då patienten/omsorgstagaren inte följer de ordinationer som ges eller inte tar emot den hjälp som erbjuds. öka Linneas möjlighet att känna delaktighet i och förstå den samordnade vårdplaneringen i samband med lasarettsvistelse, så att hon behåller sina insatser så länge behov finns. Delmål. Kartlägga huruvida Linneas planerade insatser bibehålls i hemmet efter utskrivningen från lasarettet.. Kartlägga Linneas upplevelse av och delaktighet i den samordnande vårdplaneringen. Mätning Delmål Vi upplevde utifrån våra inledande intervjuer att Linnea sa upp hjälpinsatser som hon egentligen behövde. För att undersöka om detta stämde kontrollerade vi om de beslutade insatserna enligt SOL och HSL hade sagts upp/förändrats efter hemgång. Målgruppen var samtliga vårdtagare, över år i ordinärt boende vid Teleborgs hemvårdsgrupp som varit inlagda på CLV minst två gånger det senaste året. Vi gick igenom aktuella omsorgstagare. Av dessa uppfyllde kriterierna för att vara med i mätningen. Av dessa har fem Linneor förändrat insatserna, antingen har de sagt upp eller utökat sina insatser.

3 Delmål Vi gick nu vidare och undersökte Linneas upplevelse av den samordnade vårdplaneringen inför hemgång till ordinärt boende från CLV. Vi ville bland annat fråga henne om hon kände sig delaktig och om hon kände sig trygg inför hemgången. Från den december finns ett beslut att patienten vid utskrivning ska ha med sig sin samordnade vårdplan hem. Detta för att hon ska veta vilken hjälp hon kommer att få när hon kommer hem. Vi formulerade intervjufrågor som ställdes till Linnea efter vårdplaneringen. Målgruppen för intervjuerna var inneliggande patienter, över år, på avdelning och 9 vid CLV. Åtta patienter intervjuades en till två dagar efter genomförd vårdplanering under december månad. Intervjuerna bestod av sex frågor med - svarsalternativ per fråga. På slutet fanns utrymme för egna kommentarer. Resultat Delmål Av Teleborgs hemvårds aktuella omsorgstagare var det personer som uppfyllde kriterierna för att ingå i mätningen av beslutade hjälpinsatser. Fem av dessa hade förändrat sina insatser enligt uppställningen nedan. Patient : Uppsagda insatser på grund av tillfrisknande Patient : Förändrade insatser på grund av att anhöriga genomför insatsen Patient : Utökade insatser, beslutet stämde inte med behovet vid utskrivning Patient : Behovet kvarstår enligt vårdpersonal men anhöriga/omsorgstagare har sagt upp hjälpen Patient : Behovet kvarstår enligt vårdpersonal men omsorgstagaren har sagt upp hjälpen Denna mätning visade att två av fjorton ( %) av Linneorna sade upp sina insatser trots att behovet, enligt vårdpersonalens bedömning, kvarstod. Endast en av fjorton ( %) Linneor har haft ett annat behov av insatser än vad man bedömt vid vårdplaneringen. Delmål Vi intervjuade 8 patienter på avdelning och 9 på CLV efter genomförd samordnad vårdplanering. Här redovisar vi fråga för fråga i diagramform. Efter frågorna fanns det utrymme för patientens egna kommentarer som vi redovisar efter diagrammen.

4 Vet du vad som bestämdes på vårdplaneringen och vilka insatser som beviljades? Lyssnade man på dina synpunkter under vårdplaneringen? 8 Nej Till viss del Ja Ja, väl informerad 8 Nej Ja, till viss del Ja Ja, väldigt mycket Kände du dig delaktig i vårdplaneringen? Har du fått din vårdplan på papper? 8 Ej delaktig Delaktig till viss del Delaktig Mycket delaktig Ja Nej * På en avdelning delar personalen ut vårdplanen till patienten när denne går hem. De tre som säger att de fått vårdplanen fanns på en avdelning, där man delar ut vårdplanen i ett tidigare skede. Vet du vilka personer som var närvarande vid vårdplaneringen, och deras uppgift? Nej Till viss del Ja Känner du dig trygg inför hemgången? Nej Till viss del Ja Mycket trygg

5 Kommentarer från patienterna Tycker det känns bra med hemhjälp. Vill vara kvar hemma. Önskar mer information innan och efter vårdplaneringen. Bättre förberedd nu än i somras (patienten hade varit med om en vårdplanering under sommaren). Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Hör dåligt, vill inte fråga va? Va? hela tiden Anhöriga tycker att jag borde ha en kontakt varje dag. Vill ha hjälp från privat vårdgivare, för då vet jag att det blir samma person. Från kommunen kan det komma olika, vilket är oroande. Undra vad som krävs för att få en korttidsplats? Hur kommer jag in i min lägenhet? Vi frågade också patienterna om hur många som var med vid vårdplaneringen utöver patienten. Max antal personal och anhöriga som deltog var, och minimum. Våra tankar om resultatet Vi ville med vårt projekt belysa de problem som uppstår då patienten/omsorgstagaren inte följer de ordinationer som ges eller inte tar emot den hjälp som erbjuds. Vi började med att undersöka hur många omsorgstagare som faktiskt sa upp sina insatser där vårdgivaren bedömde att behovet kvarstod. Mätningen visade att det inte var så många som vi trodde. Vad som däremot framkom vid genomläsning av daganteckningar, var att personer med kognitiv svikt (begynnande demens, psykisk sjukdom eller missbruksproblem) relativt ofta tackar nej, skjuter upp eller motvilligt tar emot planerad insats. Vi ser en risk att detta får konsekvenser för omsorgstagaren på sikt, och har erfarenhet att det har lett till upprepad inläggning på CLV. Kanske satte vi upp för snäva kriterier när vi valde att endast ta med omsorgstagare som hade haft två eller flera inläggningar det senaste året. Det reducerade antalet till endast personer som inkluderades i mätningen. Vi upplever att anhöriga och omsorgstagares önskemål om insatser inte överensstämmer i flera fall. Ofta vill anhöriga ha mer/mindre insatser än omsorgstagaren. I vår mätning var det två av fjorton som hade sagt upp välbehövliga insatser. Hade detta resultat blivit annorlunda om kriterierna för mätningen inte varit så snäva? Vi ville också i vårt projekt undersöka hur Linneas upplevelse av den samordnade vårdplaneringen var. Vi antog att Linnea inte alltid kände sig delaktig, eller förstod vilka som deltog och vilka beslut som togs om insatser inför hemgång. Resultatet av intervjuerna var mer positiva än vad vi hade trott, vilket var glädjande. Linnea kände sig delaktig och trygg inför hemgång. Hon visste vad som hade beslutats och tyckte att personalen hade lyssnat på henne. Dock tillade hon vissa brister som vi fångade upp i kommentarerna och hon efterfrågar information om vad vårdplaneringen innebär. Intervjuerna visade också att Linnea har mycket funderingar kring hemgången efter vårdplaneringen. Vi hade gärna velat intervjua fler patienter inför utskrivning, men många patienter gick till korttidsboende, eller behärskade inte det svenska språket tillräckligt bra för att kunna delta i en intervju. Någon var för dement för att kunna delta. Ingen av de tillfrågade patienterna har tackat nej till att delta i intervjun. På grund av tidsbrist kunde vi inte förlänga intervjuperioden. Hade resultatet av intervjuerna sett annorlunda ut om vi hade kunnat intervjua patienter med kognitiv svikt eller bristande kunskaper i svenska? Upplever de patienterna samma delaktighet och trygghet vid vårdplaneringen och inför hemgång?

6 Förslag till förbättringar och uppföljande mätningar. Efter vår begränsade undersökning är det fortfarande inte klarlagt i vilken utsträckning den samordnade vårdplaneringen är optimal. Inte heller i vilken utsträckning Linnea avsäger sig nödvändig vård och i vilken utsträckning det innebär ett problem för Linnea. Beträffande vårdplaneringen föreslår vi utökade undersökningar av hur patienterna uppfattar den skriftliga planen som kommer att överlämnas efter planeringstillfället inför hemgång från CLV. en fördjupad undersökning av hur Linnea upplever vårdplaneringen, och hur man kan optimera den. Vid kartläggningen av hur Linneas planerade insatser bibehålls efter utskrivningen upplevde vi en frustration. Omsorgstagarens behov tolkas olika av den enskilde, anhöriga och personalgrupp. Detta gäller främst omsorgstagare med begynnande demens, psykisk sjukdom eller missbruksproblem. Det kan ta sig uttryck i att omsorgstagare upplever att den personliga integriteten kränks, att anhöriga tycker att omsorgen är undermålig och att personal anser att man inte kan ge god omvårdnad. Vi föreslår att Man går vidare och undersöker om detta är ett generellt problem inom omsorgsförvaltningen. Om så är fallet, utformar en handlingsplan för vårdplaneringen i den kommunala verksamheten. En sådan handlingsplan skulle kunna omfatta t.ex. - ett tydligare uppdrag för kontaktmannen. - att kontaktmannen strax efter hemgång gör en uppföljning av biståndshandläggarens beslut och vid behov kallar till ny vårdplanering i hemmet med fokus på omsorgstagarens individuella behov och önskemål.

7 Linnea projekt, Växjö Bilaga Intervjumall Frågorna syftar till att ta reda på hur Linnea ser på vårdplaneringen på lasarettet och hur hon upplever sin situation inför hemgång. Frågorna är tänkta att ställas av sjuksköterska på avd eller avd 9 under december månad,- dagar efter vårdplaneringen, till patienter som ska till ordinärt boende. Fråga Är du införstådd med vad som bestämdes på vårdplaneringen och vilka insatser som beviljades? Nej, vet inte alls vad som bestämdes Till viss del vet jag vad som bestämdes. Ja, jag vet vad som bestämdes. Ja, jag är väl informerad om vad som bestämdes Fråga. Kände du dig delaktig i vårdplaneringen? Kände mig ej delaktig. Kände mig delaktig till viss del Kände mig delaktig. Kände mig mycket delaktig. Fråga Lyssnade man på dina synpunkter under vårdplaneringen? Nej, man lyssnade inte alls på vad jag ville Till viss del lyssnade man på vad jag ville. Ja man lyssnade på mig. Ja, man lyssnade väldigt mycket på mig. Fråga Har du fått din vårdplan utskriven på papper. Ja Nej

8 Fråga Vet du vilka personer som var närvarande vid vårdplaneringen och deras uppgift. Nej Till viss del Ja Fråga Känner du dig trygg inför hemgången? Nej, känner mig inte alls trygg inför hemgång. Till viss del känner jag mig trygg inför hemgång. Ja, jag känner mig trygg inför hemgång. Ja, jag känner mig mycket trygg inför hemgång. Kommentarer: Är det några andra funderingar du har inför hemgången? Antal personer som deltog på vårdplaneringen. Personal: Anhöriga: 8