Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag

Transkript

1 Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag Ny text är rödmarkerad. Ny version Tidigare version Beslut om särskilt boende för personer över 18 år Beslut om särskilt boende/bostad med särskild service för personer över 18 år - reviderad enligt beslut i Socialnämnden Särskilt boende finns i form av äldreboende, gruppboende för personer med demensfunktionsnedsättningar samt som grupp- eller serviceboende för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Behoven avgör vilken typ av bostad med särskild service som erbjuds den enskilde. Särskilt boende kan beviljas personer med omfattande behov av omvårdnads- och omsorgsinsatser dygnet runt under förutsättning att behoven inte kan tillgodoses i den egna bostaden. Den enskilde ska ha en omfattande och varaktig funktionsnedsättning som medför ett stort stödoch omvårdnadsbehov. Handläggaren utreder den enskildes hela situation, det vill säga fysiska omvårdnadsbehov samt psykiska och sociala behov, och bedömer om ett särskilt boende är det som krävs för att den enskilde ska uppnå skäliga levnadsvillkor. Särskilt boende/bostad med särskild service finns i form av äldreboende, gruppboende för personer med demensfunktionsnedsättningar samt som gruppboende/serviceboende för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Behoven avgör vilken typ av särskilt boende och bostad med särskild service som erbjuds den enskilde. Särskilt boende/bostad med särskild service beviljas i första hand personer med behov av omfattande omvårdnads- och omsorgsinsatser dygnet runt under förutsättning att behoven inte kan tillgodoses i den egna bostaden. Den enskilde ska ha en varaktig funktionsnedsättning som medför ett stort stöd- och omvårdnadsbehov. Handläggaren gör en bedömning av den enskildes hela situation, det vill säga fysiska omvårdnadsbehov samt psykiska och sociala behov, och ser om ett särskilt boende är det som krävs för att den enskilde ska uppnå skäliga levnadsvillkor. Krav på diagnos För gruppboenden med demensinriktning gäller dessutom att behoven ska vara styrkta med en demensdiagnos. Även för gruppboenden/serviceboenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar ska diagnosen vara styrkt innan beslut fattas. Andra stödinsatser uttömda Särskilt boende beviljas först när bostadsanpassning, hjälpmedel och andra insatser som kan beviljas som stöd i ordinärt boende inte längre kan Krav på diagnos För gruppboenden med demensinriktning gäller dessutom att behoven ska vara styrkta med en demensdiagnos. Även för gruppboenden/serviceboenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar ska diagnosen vara styrkt innan beslut tas. När bostadsanpassning, hjälpmedel och andra insatser som kan beviljas i ordinärt boende inte längre kan tillgodose den enskildes behov, beviljas

2 tillgodose den enskildes behov. Alla möjligheter att tillgodose behoven i ordinärt boende ska vara uttömda och faktiskt prövade. Att den enskilde inte önskar insatser i ordinärt boende räcker inte som skäl för att bevilja särskilt boende. Prioritering vid kö till särskilt boende Om platserna i särskilt boende är färre än antalet personer som har fått bifallsbeslut måste en prioritering göras bland de personer som har gynnande beslut. Skäl för prioritering kan till exempel vara att den enskildes hemsituation är ohållbar, att den enskilde befinner sig på korttidsplats i väntan på särskilt boende, att den enskilde har väntat längre än tre månader eller att den enskilde på grund av platsbrist vistas i boende utanför kommunen. särskilt boende. Skäl för prioritering när platserna i särskilt boende är färre än de som har beslut Om platserna i särskilt boende är färre än antalet personer som har fått bifallsbeslut måste en prioritering ske bland de personer som har beslut och står på väntelistan. Skäl för prioritering kan till exempel vara att den enskildes hemsituation är ohållbar, att den enskilde befinner sig på korttidsplats i väntan på särskilt boende, att den enskilde har väntat längre än tre månader eller att den enskilde på grund av platsbrist vistas i boende utanför kommunen. Vid ansökan om sammanboende enligt parboendegarantin gäller särskilda prioriteringar, se punkt Erbjudande om särskilt boende I första hand prövas alla möjligheter att få boendealternativ på hemmaplan och i kommunens egna verksamheter. Kommunen har uppfyllt sin skyldighet och vilja att verkställa ett bifallsbeslut avseende särskilt boende när ett platserbjudande har lämnats. Om den sökande tackar nej till erbjudandet upphör beslutet om särskilt boende och personen får återkomma med ny ansökan om behovet kvarstår eller uppstår på nytt. Om den enskilde befinner sig på korttidsplats och tackar nej till erbjuden lägenhet i särskilt boende måste han/hon återvända till sitt hem inom sju dagar. Den enskilde kan ansöka om och beviljas erforderliga insatser i bostaden. Erbjudande om särskilt boende I första hand prövas alla möjligheter att få boendealternativ på hemmaplan och i kommunens egna verksamheter. Om den enskilde tackar nej till erbjudandet om särskilt boende görs en uppföljning för att se om behovet av särskilt boende kvarstår. Om det vid uppföljningen framkommer att behovet väsentligen förändrats kan ett nytt beslut fattas. Den enskilde har då möjlighet att överklaga det nya beslutet. Den enskilde kvarstår då i kön tills överklagan är avgjord. Den enskilde informeras också om möjligheten att återta sin ansökan. Om den enskilde befinner sig på korttidsplats och tackar nej till erbjuden lägenhet i särskilt boende måste den enskilde återvända till sitt hem. Den enskilde kan då ansöka om och beviljas erforderliga insatser från hemtjänsten.

3 Ansökan från personer som vill flytta till en annan kommun En person som önskar flytta till annan kommun, men som till följd av ålderdom, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, har enligt socialtjänstlagen 2 a kap 8 rätt att ansöka om detta i inflyttningskommunen. En sådan ansökan ska prövas på samma sätt som om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen. Vid prövningen av ansökan får det inte beaktas om den enskildes behov är tillgodosedda i hemkommunen. Däremot kan riktlinjerna för hur stort omvårdnadsbehov den enskilde ska ha för att vara berättigad till särskilt boende skilja sig åt mellan olika kommuner. Ansökan från personer som vill flytta till en annan kommun En person som önskar flytta till annan kommun, men som tillföljd av ålderdom, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, har enligt socialtjänstlagen 2 a kap 8 rätt att ansöka om detta i inflyttningskommunen. En sådan ansökan ska gälla som om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen. Det förhållandet att den enskildes behov är tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas vid prövning sådan ansökan. Däremot kan riktlinjerna för hur omvårdnadsbehövande den enskilde ska vara för att vara berättigad bostad med särskild service skilja sig åt mellan olika kommuner. Önskemål om flytt till särskilt boende för äldre i annan kommun i Stockholms län Vissa kommuner i Stockholms län har ingått en överenskommelse ( länsöverenskommelsen ) som gäller äldre personer med omfattande vårdbehov som vill flytta från en kommun som ingår i länsöverenskommelsen till en annan. För den som bor i Järfälla och vill ansöka om plats i särskilt boende i någon av de kommuner som ingår i länsöverenskommelsen innebär detta att den enskilde ansöker om särskilt boende i Järfälla, även om han eller hon har önskemål om att bo i ett särskilt boende i en annan kommun. Järfälla kommun har kostnadsansvaret även för denna boendeplats. Den som bor i en annan kommun som ingår i länsöverenskommelsen kan vilja bo i Järfälla kommun, men vänder sig då till sin hemkommun. Länsöverenskommelsen är uppsagd och upphör att gälla från och med Kvarboendeprincipen inom det särskilda boendet Den enskilde ska kunna bo kvar i sin lägenhet i det särskilda boendet till livets slut. Förändrade behov hos den enskilde efter inflyttning ska därför tillgodoses utan omflyttning. I vissa fall kan det dock, för att den enskildes Kvarboendeprincipen inom det särskilda boendet Den enskilde ska kunna bo kvar i sin lägenhet i det särskilda boendet till livets slut. Förändrade behov hos den enskilde efter inflyttning ska därför tillgodoses utan omflyttning. I vissa fall kan det dock, för att den

4 vårdbehov ska tillgodoses på bättre sätt, bli aktuellt med en flyttning till annan boendeform. Ett beslut om flyttning ska alltid föregås av planering tillsammans med den enskilde och dennes anhörige/legala företrädare. Vid sammanboende enligt parboendegarantin gäller andra regler för kvarboende, se punkt För personer som bor i demensboende eller på demensavdelning kan omflyttning till omsorgsboende i vissa fall bli aktuell, även om kvarboendeprincipen är huvudregel. En sådan situation kan uppstå när den enskildes demenssjukdom är långt framskriden och omsorg därför likaväl kan ges med god kvalitet i boende med omsorgsinriktning. Det omvända förhållandet kan också gälla, dvs att en person i omsorgsboende eller på omsorgsavdelning kan utveckla demens och behöva flytta till demensboende eller demensavdelning. Kommunen avgör i båda fallen huruvida omflyttning ska ske, efter samråd med den enskildes anhöriga/legala företrädare och utföraren. Omflyttningen kräver ett nytt biståndsbeslut. enskildes vårdbehov ska tillgodoses på bättre sätt, bli aktuellt med en flyttning till annan boendeform. Eventuellt beslut om flyttning ska dock alltid föregås av vårdplanering tillsammans med den enskilde och dennes anhörige/legala företrädare. För personer som bor i särskilt boende med inriktning demensfunktionsnedsättning kan omflyttning till särskilt boende med omsorgsinriktning i vissa fall bli aktuell, även om kvarboendeprincipen är huvudregel. En sådan situation kan uppstå när den enskildes demenssjukdom är långt framskriden och när omsorg därför likaväl kan ges med god kvalitet i boende med omsorgsinriktning. Flyttning sker i så fall endast inom respektive boende efter överenskommelse med den legala företrädaren och utföraren. Omflyttningen kräver ett nytt biståndsbeslut. Boendekedjan För personer som bor i bostad med särskild service för personer med psykiska funktionsnedsättningar kan behoven variera över tid. När den enskilde får stöd och omvårdnad kan möjligheterna öka för honom eller henne att bo i egen lägenhet med annan insats, till exempel boendestöd. Den enskilde kan till exempel bo i en gruppbostad men vilja pröva att bo mer självständigt i en servicebostad för att, om det fungerar bra, sedan flytta till egen lägenhet med insatser från boendestöd och/eller hemtjänst. Boendekedjan syftar till att ge den enskilde förutsättningar att bo så självständigt som möjligt, med rätt stöd utifrån aktuellt behov. Boendekedjan kan även innebära att den som bott i serviceboende kan behöva flytta till ett gruppboende om tillståndet försämras. För personer som bor i bostad med särskild service för personer med psykiska funktionsnedsättningar kan behoven variera över tid. När den enskilde får stöd och omvårdnad kan möjligheterna öka för honom eller henne att bo i egen lägenhet med annan insats, till exempel boendestöd. Den enskilde kan till exempel bo i en gruppbostad, men vilja pröva att bo mer självständigt och därför pröva att bo i en servicebostad, för att, om det fungerar bra, sedan flytta till egen lägenhet med stöd från boendestöd eller hemtjänst. Boendekedjan ska syfta till att ge den enskilde förutsättningar att bo självständigt men med rätt stöd utifrån behov. Boendekedjan kan även innebära att den som bott i serviceboende också kan behöva bo i ett gruppboende om hälsan försämras.

5 Flyttning till ett annat boende sker efter överenskommelse med den enskilde, hans eller hennes legala företrädare och utföraren. Omflyttningen kräver ibland ett nytt biståndsbeslut. Flyttning till ett annat boende sker i så fall efter överenskommelse med den enskilde, hans eller hennes legala företrädare och utföraren. Omflyttningen kräver ibland ett nytt biståndsbeslut Parboende Kriterier för att beviljas parboende 1) Utgångspunkt för prövning av skälig levnadsnivå är enligt lagen att fortsatt sammanboende ska ingå i den enskildes skäliga levnadsnivå. Den enskilde, dvs. den som beviljats särskilt boende pga. sitt behov av omsorg, ska tydligt uttala att han/hon behöver fortsatt sammanboende för att uppnå skälig levnadsnivå. 2) Paret ska ha sammanbott varaktigt, på samma folkbokföringsadress och med gemensamt hushåll, innan den enskilde flyttade in i särskilt boende eller ansökan om särskilt boende görs. 3) Båda parter ska skriva under på sin uttryckta vilja till fortsatt sammanboende. Om den enskilde lider av demens krävs intyg angående den personens viljeinriktning från legal företrädare. Beslut om parboende Beslut om parboende fattas enligt 4 kap 1 SoL. Part är den enskilde. Den medboende ska inte ha ett eget beslut om boende. Den medboende ska ha möjlighet till provboende i tre månader. Det ska av beslutet framgå att parboendet upphör om den enskilde avlider, den medboende efter tre månaders provboende eller i ett senare skede flyttar ut eller den medboende får ett eget biståndsbeslut om särskilt boende. Service i form av tvätt, städning och tillgång till larm och till lagad mat ska ingå i den medboendes beslut och avgiftsbeläggas efter motsvarande

6 insatser inom hemtjänst. Högkostnadsskydd gäller inte för denna avgift. Det ska även framgå av beslutet att den medboende inte omfattas av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar. Om behov av service utöver det som ingår i boendebeslutet och/eller av omvårdnad finns eller uppstår hos den medboende kan han/hon efter ansökan beviljas hemtjänst enligt separat beslut som fattas enligt 4 kap 1 Sol. Beviljade insatser utförs av boendet och avgiftsbeläggs enligt hemtjänsttaxa. Sedvanligt högkostnadsskydd gäller för denna avgift. Prioritering vid kö till särskilt boende Placeringar för dem som behöver insatsen särskilt boende måste prioriteras framför parboende. Den enskilde kan därför komma att erbjudas plats först och den medboende i ett senare skede. Erbjudande om parboendeplats i särskilt boende När en plats har erbjudits har kommunen därmed uppfyllt sin skyldighet och vilja att verkställa ett gynnande beslut. Om båda parter, eller någon av dem, tackar nej till erbjudande om plats upphör således det aktuella beslutet om parboende och paret får återkomma med ny ansökan om behovet kvarstår eller uppstår på nytt. Kvarboendeprincipen inom det särskilda boendet Om parboendeförhållandet upphör av någon anledning, t ex att den ena parten avlider eller att den medboende väljer att flytta ut upphör parboendebeslutet från det datum som händelsen inträffar. Om paret sammanbodde i en lägenhet specialanpassad för parboende måste den frigöras för nya ansökande par. Om det är den enskilde som är efterlevande/kvarboende part ska annan lägenhet erbjudas. Om parboendet bestod av två helt fristående rum, där dörröppning mellan rummen saknas, och det är den enskilde som är efterlevande ska han/hon

7 bo kvar i sitt rum. När parboendebeslutet upphör ska den medboende flytta ifrån det särskilda boendet. Ev. besittningsskydd för andrahandsboende inom det särskilda boendet regleras i samband med att parboende inleds. För att den medboende ska ha en rimlig möjlighet att ordna en egen bostad i händelse av utflyttning från det särskilda boendet ska han/hon vid ansökan om parboende visa upp intyg om köande till egen bostad eller om att den tidigare bostaden är uthyrd i andra hand. Om den medboende under parboendetiden får ökade behov och önskar äldreboende för egen del hanteras ansökan i vanlig ordning Beslut om omvårdnadsbidrag Omvårdnadsbidrag är ett ekonomiskt bidrag till den enskilde avsett som kompensation till anhöriga/närstående för väsentligt merarbete utöver vad som föreskrivs i äktenskapsbalken (1987:230) och/eller föräldrabalken (1949:381), uppgifter som annars skulle behöva utföras inom ramen för hemtjänst. Normalt hushållsarbete såsom inköp, matlagning, städning och sådant som innefattas i det man normalt stödjer och hjälper varandra med som makar/sambor, barn och/eller föräldrar berättigar inte till omvårdnadsbidrag. Främst ska hjälpbehovet ha karaktär av personlig omvårdnad. För att bidraget ska kunna erhållas ska det finnas en lämplig person som kan utföra stödet. Vid utredningen ska hänsyn tas till om det finns andra ersättningsformer avsedda för samma hjälpbehov, nämligen personlig assistans enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och/eller assistansersättning, vårdbidrag eller handikappersättning enligt socialförsäkringsbalken (2010:110). Normalt ska inte den som får någon av nämnda ersättningar från Försäkringskassan eller från kommunen få omvårdnadsbidrag. Vid bedömning av omvårdnadsbehovet ska de Beslut om omvårdnadsbidrag Omvårdnadsbidrag är ett ekonomiskt bidrag till den enskilde som kompensation till anhöriga/närstående för väsentligt merarbete, som annars skulle utföras inom ramen för hemtjänst. Normalt hushållsarbete såsom inköp, matlagning, städning och sådant som innefattas i det man normalt stödjer och hjälper varandra med som makar, barn eller föräldrar berättigar inte till omvårdnadsbidrag. Främst ska hjälpbehovet ha karaktär av personlig omvårdnad. För att bidraget ska kunna erhållas ska det finnas en lämplig vårdare. Vid utredningen ska hänsyn tas till om det finns andra ersättningsformer som ersätter samma hjälpbehov, nämligen personlig assistans enligt LSS eller personlig assistansersättning enligt Lag om assistansersättning (LASS), handikappersättning eller vårdbidrag. Normalt ska inte den som får LASS-ersättning från Försäkringskassan eller personlig assistans via kommunen få omvårdnadsbidrag. Vid bedömning av omvårdnadsbehovet ska inte medräknas de omvårdnadsinsatser som utförs av annan vårdare.

8 omvårdnadsinsatser som utförs av någon annan person inte medräknas. Omvårdnadsbidraget delas in i fyra olika nivåer beroende på omvårdnadsbehovets omfattning. Bidraget utgår månadsvis, med start från beslutsdatum, med en tolftedel av de fyra nivåerna 30, 60, 90 eller 120 % av basbeloppet. Omvårdnadsbidraget utgår när den enskilde vistas i sin ordinarie bostad i kommunen. Det kan även utgå under högst tre veckor om omsorgstagaren och dennes anhörige/närstående tillsammans vistas på annan ort i Sverige eller utomlands. Omvårdnadsbidraget utgår inte när den enskilde är bosatt inom särskilt boende. Detta gäller även när det är fråga om parboende. Omvårdnadsbidraget kan kombineras med andra insatser såsom växelvård och hemtjänst. Omvårdnadsbidraget beviljas längst för en tolvmånadersperiod, varefter omprövning sker. Omvårdnadsbidraget delas in i fyra olika nivåer som utgår med en tolftedel av 30, 60, 90 eller 120 % av basbeloppet beroende på omvårdnadsbehovets omfattning. Bidraget utgår som ett månadsbidrag. Omvårdnadsbidraget betalas ut när den enskilde vistas i sin ordinarie bostad i kommunen. Bidraget kan dock utgå under högst tre veckor om vårdtagaren och dennes anhörig/närstående tillsammans vistas på annan ort i Sverige eller utomlands. Omvårdnadsbidraget kan kombineras med andra insatser såsom växelvård och hemtjänst. Omvårdnadsbidraget beviljas max för en tolvmånadersperiod, varefter omprövning sker. När det långsiktiga behovet är svårbedömt bör bidraget beviljas för kortare tid. Omvårdnadsbidraget kan börja betalas ut när beslutet fattas.