TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

Transkript

1 Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050 så kommer personer vara drabbade om befolkningsprognoser stämmer och inga botemedel utvecklas. Minnesprojektet som beskrivs i denna artikel är en arbetsmodell för tidiga stödåtgärder för personer med demenssjukdom. Pia Adenmark Vård- och omsorgsförvaltningen Utvecklingsstab Karlstad pia.adenmark@karlstad.se Eva Karlsson Demenssjuksköterska Vård ochomsorgsförvaltningen Karlstads kommun eva.karlsson@karlstad.se Det går som regel inte att bota demenssjukdom, utan åtgärderna handlar mer om att lindra symtom och/eller att på olika sätt kompensera för den funktionsnedsättning som personen drabbats av. Syftet med insatserna är främst att underlätta vardagen och ge så god livskvalitet som möjligt. Ju längre sjukdomen fortskrider desto större behov av stödinsatser, medicinsk behandling och i förlängningen särskilt boende. Ofta är det en anhörig som stödjer den demenssjuke, vilket är praktiskt och emotionellt betungande och ofta innebär ett behov av att få stöd av andra. Därför borde det vara av största vikt för den enskilde och dennes anhörige, liksom för samhället i stort, att fånga upp personer i ett tidigt skede av sjukdomen. Idag arbetar olika professioner med olika kompetenser, uppdrag och ansvar inom kommuner och landsting med omsorg och vård av demenssjuka, ofta med en tydlig gränsdragning mellan vårdgivarna. Tanken med Minnesprojektet var därför att finna en arbetsmodell som visar på kontaktpunkter för informationsöverföring, och att integrera och använda de resurser som finns hos vårdgivarna för att kunna underlätta för personer 24

2 med demenssjukdom i deras vardag. Projektet har också bidragit till att ett nytt test instrument tagits fram av överläkare Ragnar Åstrand, minnesmottagningen, Centralsjukhuset i Karlstad. Detta minnestest kallas 5 x 3 och kan komplettera den vanliga kognitiva undersökningen med mmt/mmse och Klocktest. På så sätt ökar möjligheten att se om personen kan ha en demenssjukdom och behöva utredas vidare. Nationella riktlinjer för vård och omsorg för personer med demenssjukdom beskriver vikten av att insatserna är samordnade mellan vårdgivarna och dess professioner för att kunna bidra till kontinuitet för personen med demenssjukdom. Riktlinjerna beskriver också vikten av en tidigt upptäckt av sjukdomen. Det finns ingen enkel utredningsmetod utan en sammanvägning krävs som grundar sig på strukturerad, anamnes, intervjuer med närstående, bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd, kognitiva test, strukturerad bedömning och av funktions- och aktivitetsförmåga samt provtagning för att utesluta andra tillstånd som kan orsaka kognitiv svikt. Den arbetsmodell som är framtagen innehåller alla dessa delar och visar på kontaktytorna mellan professionerna. Förslag på hur Minnesprojektet kan implementeras i ordinarie vårdkedja Vård- och omsorgsförvaltningen har tagit fram en modell över hur samverkan ska fungera mellan olika professioner när det gäller demensfrågor i stort. Syftet är att öka och vidmakthålla kompetensen bland omvårdnadspersonal och hälso- och sjuk 25

3 NUTRICIA 1/1 26

4 Modell för demensstöd inom äldreomsorg, handikappomsorg och hälso- och sjukvård vårdspersonal för att säkra vård och omsorg för personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende samt vårdboende. Samma modell föreslås ligga till grund för möjligheten att finna demenssjuka personer tidigt för äldre personer som har insatser enligt sol och/eller hsl. Fyra sjuksköterskor och två arbetsterapeuter som arbetar i hemtjänsten föreslås vara vård- och omsorgsförvaltningens kontaktpersoner för att utföra minnestest efter att patienten visat på minnessvårigheter. Vård- och omsorgsförvaltningen bedriver ett förebyggande arbete med må bra-samtal och fixarservice (trygghetspaketet). Syftet är att förebygga fallskador men också för att kunna ge råd och stöd för att så länge som möjligt kunna leva med god livskvalitet. Verksamheten föreslås ligga till grund för att finna demenssjuka personer tidigt för personer som trygghetspaketet finner genom deras kanaler för uppsökande verksamhet. En arbetsterapeut från trygghetspaketet förslås kunna utföra minnestest. I samband med Minnesprojektet i Vålberg utbildades två sjuksköterskor för att genomföra minnestest, dessa två personer föreslås kunna utbilda föreslagna arbetsterapeuter och sjuksköterskor. Med dessa nyckelpersoner i organisationen föreslås denna implementering av minnesprojektet i ordinarie arbetssätt: 1. Gäller för personer som upplever minnesvårigheter och som har möjlighet att ta sig till vårdcentralen för att genomgå minnestest. Trygghetspaketets personal, aktivitetssamordnare, bovärdar, nattpatrull/ larmpatrull, biståndsbedömare, omvårdnadspersonal samt hs-personal upptäcker att kunder upplever minnesproblem. Arbetslaget informerar om att de kan ta sig till vårdcentralen för att få genomgå minnestest. Vid behov hjälper personalen patienten att få en kontakt med vårdcentralen. Om det finns behov av utredning enligt sol/hsl så tas sedvanliga kontaktar inom förvaltningen. Om testerna på vårdcentralen indikerar demenssjukdom så skickar vårdcentralen en vårdbegäran om aktivitetsbedömning till vård- och omsorgsförvaltningens arbetsterapeut. Aktivitetsbedömning utförs och ett svar på vårdbegäran skickas till vårdcentralen där vidare utredning sker. När utredningen på vårdcentralen är färdig så kontaktar de vård- och omsorgsförvaltningens demenssjuksköterska/anhörigcentrum om det finns behov av kommunala stödinsatser. Vårdcentralen ska ha tillgång till folder om Anhörigcentrum samt om kommunala insatser. 2. Gäller för personer som upplever minnesvårigheter och som inte har möjlighet att ta sig till vårdcentralen för att genomgå minnestest (eller där det är bättre för personen att genomgå minnestest i hemmiljö). Trygghetspaketets personal, omvårdnadspersonal i hemtjänsten, nattpatrull/larmpatrull, biståndsbedömare, 27

5 samt hs-personal upptäcker att kunder minnesproblem. Arbetslaget tar kontakt med den hspersonal som utför minnestest. Om det finns behov av utredning enligt sol/hsl så tas sedvanliga kontaktar inom förvaltningen. Sjuksköterskan eller arbetsterapeuten utför minnestest i hemmet. Om testerna indikerar demenssjukdom så skickas en vårdbegäran om aktivitetsbedömning till arbetsterapeut. En folder om demenssjukdom ges till patient och anhörig. Blodtryck och blodprover tas (om det finns ett avtal om detta, annars får provtagning ske på vårdcentralen när patienten träffar pal). pal kontaktas för tidsbeställning. Testresultat och svar på prover ska skickas till pal. Samtal med anhörig genomförs av den som utfört test eller när aktivitetsbedömning genomförs (när anhörig har möjlighet att delta). Aktivitetsbedömning utförs och skickas till pal där vidare utredning sker. När utredningen på vårdcentralen är färdig så kontaktar de vård- och omsorgsförvaltningens demenssjuksköterska/anhörigcentrum om det finns behov av kommunala stödinsatser. Vårdcentralen ska ha tillgång till folder om Anhörigcentrum samt om kommunala insatser. Implementering av arbetssätt att finna demenssjuka personer tidigt Demenssjuksköterskan föreslås vara ansvarig för implementeringen av föreslaget arbetssätt att finna personer med demenssjukdom tidigt. Ett första steg är att informera nyckelpersonerna i kompetensmodellen om detta uppdrag som därefter informerar sina kollegor. Dessutom föreslås samtliga enhetschefer informera sin personal om möjligheten att finna demenssjuka personer tidigt och hur det ska gå till. Demenssjuksköterskan/mas föreslås implementera arbetssättet att finna demenssjuka personer i de riktlinjer som kan påverkas. Samverkan mellan vård- och omsorgsförvaltningen och vårdcentralerna Lanstinget planerar att genomföra ett projekt som syftar till att stimulera till mera nationellt genomförda och konklusiva basala demensutredningar samt att förbättra samverkan mellan primärvården och kommuner vid uppföljning av behandlingsinsatser samt för stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Varje hälsovalsenhet som väljer att vara delaktig i projektet ska presentera ett samverkansdokument mellan vårdcentralchef och verksamhetschef där man beskriver hur samverkan ska ske för att nå syftet med projektet. Vårdcentralernas distriktssköterskor kommer sedan att få en demensutbildning, för vilken Ragnar Åstrand (överläkare minnesmottagningen) kommer att ansvara. Tanken är också att i förlängningen kunna bjuda in kommunens sjuksköterskor för dialog om samverkan och utbildning om utredning mm (bl a minnestest). Föreslagna kontaktpersoner inom vård- och omsorgsförvaltningen föreslås närvara vid denna utbildning (senare delen av hösten 2011). För att patienten med minnesproblematik ska kunna få säker vård och stöd krävs ett bra kontaktnät mellan vård- och omsorgsförvaltningen och vårdcentralerna. I samband med samverkansdokument (gäller när vårdcentralen väljer att delta i landstingets projekt om kompetenshöjning bland sjuksköterskor) föreslås att: vårdcentralerna har en kontaktperson, sjuksköterska, som vård- och omsorgsförvaltningens personal kan hänvisa till för att få genomföra ett minnestest på vårdcentralen (finns en informationsfolder om demenssjukdom som vårdcentralen kan ge kund) vårdcentralen (sjuksköterskan eller läkaren) skickar vårdbegäran för aktivitetsutredning till förvaltningens arbetsterapeuter sjuksköterskan på vårdcentralen har samtal med patient och anhörig efter att patienten fått demensdiagnos av pal och informerar om kommunens stödinsatser (folder ska finnas) samt hjälper till med kontakt vid behov när vård- och omsorgsförvaltningen utför minnestest så utförs blodprovstagning i samband med test om resultatet visar på en eventuell minnessjukdom och skickas till pal vårdcentralerna ska ha en aktuell lista på hs-personal i kommunen som kan utföra minnestest då patienten inte kan genomföra test på vårdcentralen. De vårdcentraler som inte deltar i landstingets projekt kan ändå förbinda sig till samma samverkanspunkter eller så tas kontakterna direkt med pal efter att test utförs eller att patienten hänvisas till pal för att genomföra minnestest på vårdcentralen. l Referenser 5x3: Ett screeninginstrument avseende episodiskt minne för primärvårdsbaserad utredning av kognitiva symtom. Ragnar Åstrand. ACTIO-rapport 1/2012. Centrum för klinisk forskning. Landstingen i Värmland 28