Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska,

Transkript

1 Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska,

2 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5 Förebyggande insatser oavsett verksamhet 6 Insatser vid värmebölja 7 Symtom vid uttorkning 8 Situationer att vara extra uppmärksam på 9 Behandling vid värmeslag 10 Kostenheten 11 Ledning inom stöd och omsrg 12 Enhetschef hemtjänst och särskilt boende 13 Personal avdelningen/bemanning 14 Enhetschef för sjuksköterskor Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor till omvårdnadspersoan, sjuksköterskor, läkare, chef/arbetsledare, äldre och deras anhöriga. Sida 2 av 16

3 1. Bakgrund Hälsoeffekter av värmebölja Om kroppen inte klarar av att anpassa sig till omgivningens temperatur kan värme utgöra en risk. Ett svagt hjärta, nedsatt lungkapacitet, personer med demenssjukdom eller missbruksproblematik eller viss medicinering kan bidra till att kroppen inte reagerar normalt på värme. I vanliga fall är svettning ett sätt för kroppen att hålla nere kroppstemperaturen. Kroppen kyls när svett avdunstar. Eftersom avdunstningen går långsamt om det är hög luftfuktighet, upplevs fuktig värme mer påfrestande. Omvänt kan uttorkning bli farlig om kroppen förlorar mycket vätska genom svettning och man inte kompenserar det genom att dricka mer. Uttorkningen kan gå snabbare om huden utsätts för blåst, så man bör vara försiktig med fläktar. Om en värmebölja inträffar är det troligt att de som redan har en dålig hälsa eller lever i en svår situation, så kallade sårbara grupper, kommer att drabbas särskilt hårt. Följande riktlinjer kan ligga till grund för att förbygga och mildra negativa hälsokonsekvenser som kan uppstå vid en värmebölja. Respektive chef ansvarar för att Råd vid värmebölja blir känd ute i verksamhetenn och att alla medarbetare har kunskap om vilka åtgärder som ska vidtagasvid värmebölja samt inför varje sommar. 2. Definition I Sverige definierar SMHI värmebölja som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 C minst fem dagar i sträck. 3. Klassificering av värme enligt SMHI o Meddelande om höga temperaturer: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26 C tre dagar i följd. Samtliga verksamheter arbetar efter lokalt framtagen handlingsplan o Klass 1-varning för höga temperaturer: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30 C tre dagar i följd. Ledningsgrupp sammankallas för uppdatering av läget och ställningstagande till insatser. Geografisk arbetsgrupp är i beredskap o Klass 2-varning för höga temperaturer: Klass 1-varning utfärdad och prognos på att perioden med maxtemperatur på minst 30 C kan bli längre än 5 dygn och/eller maxtemperaturen ligger på minst 33 C tre dagar i följd. Sida 3 av 16

4 Ledningsgrupp och geografisk arbetsgrupp träffas regelbundet för ställningstagande och insatser efter behov. 4. Riskpersoner o Personer över 80 år o Personer i särskilt boende o Personer med vissa kroniska sjukdomar, till exempel KOL, hjärt- och kärlsjukdomar, njursvikt, diabetes, Parkinson, demenssjukdom, psykisk sjukdom m.fl. o Personer som tar vissa läkemedel: vätskedrivande, antikolinergika, psykofarmaka, neuroleptika, antihypertensiva, betabloockare, litium, digoxin, medel mot Parkinson och epilepsi o Vissa personer med funktionshinder 5. Förebyggande insatser oavsett verksamhet Varje verksamhet ansvarar för att utforma en lokal handlingsplan för åtgärder inför varje sommar samt inför eventuell värmebölja. Respektive chef ansvarar för att denna lokala handlingsplan, senast i maj månad uppdateras och görs känd i verksamheterna. o Skapa en uppfattning om var det finns sårbara personer i verksamheten o Skapa en uppfattning om var det finns speciellt svala lokaler i verksamheten o Skapa en uppfattning om var det finns speciellt svala lokaler i särskilt boende, vid eventuellt behov av evakuering o Skapa en uppfattning om svala platser utomhus för vila i skugga o Finns fläktar i beredskap, en fläkt kan ge viss svalka om det inte är extremt torr luft, då kan fläkt bidra till uttorkning o Finns termometrar för att avläs inomhustemperatur o Finns markiser eller annat material för att stänga sol och värme ute o Finns information om värmebölja tillgänglig att dela ut till brukare och närstående o Öva ett scenario med värmebölja på arbetsplatsen tillsammans med teamet 6. Insatser vid värmebölja Redan två dagar i följd med en dygnsmedeltemperatur på mer än grader innebär en ökad risk. Sida 4 av 16

5 o Håll regelbunden kontakt med sårbara personer o Vid användande av vätskedrivande läkemedel bör kontakt tas med ansvarig läkare o Ge rikligt med dryck under hela dygnet, vid behov för vätskelista o Erbjud mineralvatten, salttabletter eller sportdrycker, samarbeta med köket o Undvik varma drycker och alltför varm mat eftersom det höjer kroppstemperaturen. o Vid kraftig svettning bör saltförluster ersättas t.ex. via mineralvatten, vätskeersättning, saltgurka, samarbeta med köket, Konsultera sjuksköterska vid behov o Se till att alla vistas i svala lokaler o Välj svala och lätta kläder som andas o Undvik onödig ansträngning o Vistas inte i solen o Undvik onödiga transporter o Om möjligt daglig dusch för att få svalka alternativt blöt handduk runt nacke, ha fötterna i balja med kallt vatten o Lufta lokaler nattetid då det är svalare o Håll vid behov kontakt med anhöriga 7. Symtom på uttorkning o Torr mun och slemhinnor o Torr rödflammig hud, dålig elasticitet o Törst (alla äldre känner inte törst) o Mindre frekvent urinering, mörk koncentrerad urin o Trötthet o Yrsel o Huvudvärk o Rastlöshet och förvirring o Illamående o Muskelkramper 8. Situationer att vara extra uppmärksam på o Förhöjd kroppstemperatur Sida 5 av 16

6 o Förhöjd pulsfrekvens o Förhöjd andningsfrekvens o Nytillkommen yrsel o Nytillkommen onormal trötthet o Personer som inte vill dricka 9. Behandling vid värmeslag o Se till att den drabbade kommer i skugga och helst i kylig omgivning o Den drabbade bör kläs av och ligga med på sin höjd ett tunt lakan över sig o Om den drabbades temperatur stiger till 39,5 grader C, och huden fortsatt är brännande het och snustorr (eller om svettningen är obetydlig), bör personen sköljas av med kallt vatten (15 grader -18 grader C) eller o svalka med fuktiga lakan eller handdukar, som byts ofta, helst i kombination med en elektrisk fläkt eller liknande, som kan kyla av ytterligare. o Vatten som används ska inte vara kallare än 15 grader C, eftersom värmeförlusten då minskar, på grund av att blodkärlen i huden drar ihop sig o Ge om möjligt vätska att dricka o Kontakta sjuksköterska för konsultation o Vid akut situation ring Kostenheten (bilaga 1) Finns inget utarbetat, önskvärt o Enhetschef deltar vid ledningsgruppens veckomöte o Anpassar matsedel med måltider som passar bra att äta när det är varmt o Tillhandahålla lämpliga drycker till ordinärt och särskilt boende o Samarbete med vårdpersonal för beställningar av specifika livsmedel 11. Ledning inom stöd och omsorg (bilaga 2) Verksamhetschef är huvudansvarig för beredskap och säkerhet vid en förhöjda temperaturer. Befintlig ledningsgrupp i stöd och omsorgen utgör den styrgrupp som har ansvar för beredskapen. 11:1 Sammankallande av ledningsgrupp Verksamhetsschef sammankallar ledningsgrupp efter information från länsstyrelsen eller räddningstjänst och ger signal ut i verksamheten att beredskap gäller. Sida 6 av 16

7 11:2 Regelbundna möte Överenskommelse görs i ledningsgruppen om dag och tidpunkt för träffar samt från när träffarna ska vara regelbundna och de geografiska arbetsgrupperna ska vara delaktiga. Vid behov bjuds andra aktörer in. 11:3 Sängplatser/korttidsplatser Sängplatser/korttidsplatser fördelas efter ordinarie rutin på kontorstid så länge det är möjligt. Ledningsgrupp samarbetar med biståndsenheten och delger information om sängplatser/korttidsplatser om behov av omhändertagande av sårbara personer finns. 11:4 Sängplatser/korttidsplatser under jourtid Om sängplats/ korttidsplats akut behövs under jourtid kväll/helg/natt har tjänstgörande sjuksköterska mandat att fördela plats framtill att biståndshandläggare åter är i tjänst. Aktuell lista på platser ska finnas där sjuksköterska utgår från under jourtid vilken uppdateras dagligen samt inför röda dagar av handläggarkontoret. 12. Enhetschef hemtjänst och särskilt boende (bilaga 3 och 4) o Delta vid ledningsgruppens veckomöte o Inventera platser/sängar som kan omdisponeras och rapportera dessa till ledningsgrupp o Identifiera antalet riskpersoner som kan vara i behov av evakuering o Ansvarar för att fördela och samordna personal till hemvård, särskilt boende och handikappsomsorgen utifrån de behov som uppstår samt ha ett övergripande ansvar för området o Ansvarar för att all personal är insatt i lokal handlingsplan och vilka insatser som ska prioriteras. o Så lång det är möjligt planera insatserna och fördela resurserna i det egna hemmet och vårdboende utifrån personer med störst hjälpbehov o Anslå och allvarliga hälsoeffekter av inom på enheten även om Allmänna råd till äldre och deras anhöriga värmebölja (se bilagor) 13. Personal avdelningen/bemanning, önskvärt att detta finns o Gör en inventering av alla tillsvidareanställda och timanställda i tjänst och informerar ut till verksamheter som är i behov av extra bemanning Sida 7 av 16

8 o Gör en uppdatering av de som gått i pension de senaste två åren, samt vid behov kontaktar dem o Frikopplar viss personal i samråd med ledningruppen från ordinarie arbetsuppgifter för att de ska kunna göra insatser av icke vårdande karaktär (tex mat och dryck distrubution, tillsyn, ledsagning till sjukhus osv) 14. Enhetschef för sjuksköterskor o Delta vid ledningsgruppens veckomöte o Planera för sjuksköterskornas tjänstgöring inom de olika geografiska områden och planera för den kvälls- och nattorganisation som skall gälla vid klass 2 varning för värmebölja. Presenteras i ledningsguppen o Rådfråga de olika HSL professionerna och därefter upprättar en prioriteringslista på vilka insatser som kan vara vilande under en klass 2-varing för värmebölja.. Presentera för ledningsgrupp o Bedömmer tillsammans med verksamhetscheferna och den enskilda personen i vilken omfattning de sjuksköterskor som innehar andra tjänster kan arbeta aktiva i kliniskt arbete Sida 8 av 16

9 Sida 9 av 16

10 Sida 10 av 16

11 Sida 11 av 16

12 Sida 12 av 16

13 Sida 13 av 16

14 Sida 14 av 16

15 Sida 15 av 16

16 Sida 16 av 16