Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård Vv 206/2015

Transkript

1 RIKTLINJE METODSTÖD RUTIN LOKAL RUTIN Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård Vv 206/2015 Processägare Processledare / ansvarig för revidering Granskad av Förvaltningschef Christina Löf Medicinskt ansvarig Beslutad av Beslutad datum Revideras datum Värdegrundssäkrad ja/nej Ledningsgruppen Årligen Ja Vilka roller ska använda metodstödet Områdeschef, Enhetschef, sjuksköterska, arbetsterapeut, omvårdnadspersonal Värmebölja. Riskbedömning och åtgärder vid hög värme Vård och omsorg Örebro kommun orebro.se

2 2 METODSTÖD Innehåll Värmevarning... 3 Vad är en värmebölja... 3 Information till allmänheten... 3 Riskgrupper i vård- och omsorg... 3 Riskbedömning och åtgärder vid varning om höga temperaturer... 3 Checklista vid höga temperaturer... 4 Inomhustemperatur och sval miljö Svalkande åtgärder och minska fysisk aktivitet Ökat vätskeintag Hälsotillstånd Läkemedel... 5 Exempel på riskläkemedel:... 5 Äldre personer är i särskilt stor risk... 6 Någonting att dricka... 6 Någonting att äta... 6 Kontroll... 6

3 3 METODSTÖD Värmevarning Vad är en värmebölja Värmebölja är en period av ovanligt varmt väder. Värmebölja definieras av SMHI som en period på minst fem dagar i sträck då dygnets högsta temperatur är minst 25 grader. Höga temperaturer kan vara påfrestande för kroppen, särskilt för personer i riskgrupper. Att vistas länge i solen eller långvarig värme kan orsaka: Vätskebrist Uttorkning trötthet huvudvärk yrsel illamående Information till allmänheten SMHI går ut med information till allmänheten när höga temperaturer ger ökad risk för hälsoeffekter. Riskgrupper i vård- och omsorg Äldre personer är känsligare än yngre personer eftersom de har en sämre temperaturreglering och nedsatt förmåga att känna törst. Personer som har kroniska sjukdomar är också en riskgrupp. Vissa läkemedel kan även ge allvarliga biverkningar vid högre temperaturer. Riskbedömning och åtgärder vid varning om höga temperaturer Det är chefens ansvar att säkerställa att alla medarbetare har kunskap och kan tillämpa checklista vid höga temperaturer som ska användas vid riskbedömning och åtgärder vid höga temperaturer. Inför sommarperiod och vid varning om höga temperaturer ska enhetschefen tillsammans med sjuksköterska, arbetsterapeut och omvårdnadspersonal göra en inventering om vilka personer som behöver extra insatser och planera för dessa. Om behov finns av prioritering av insatser på grund av värmebölja har omsorgsinsatser och inköp högre prioritet. Riskbedömningen och planering av åtgärder görs lämpligtvis på en teamträff.

4 4 METODSTÖD Checklista vid höga temperaturer Extrem värme är farlig för alla. Gå igenom nedanstående punkter hos varje person som har vård- och omsorg och planera för individuella åtgärder. Inomhustemperatur och sval miljö Svalkande åtgärder och minska fysisk aktivitet Ökat vätskeintag Hälsotillstånd Läkemedel Inomhustemperatur och sval miljö Kontrollera inomhustemperaturen under dygnet, dagligen. Risk för hälsoproblem ökar påtagligt om inomhustemperaturen når upp till 26 grader. Se till att det finns en termometer i bostaden. Stäng fönster dagtid, drar ner persienner/markis. Vädra nattetid Vistas i det svalaste rummet Svalkande åtgärder och minska fysisk aktivitet När det är som varmast på dygnet är det lämpligt att undvika ansträngande fysisk aktivitet. Duscha ofta, en kall dusch är mest effektiv En blöt handduk runt nacken Ha svala och lössittande kläder i naturmaterial (undvik syntetmaterial) Fläkt eller ökad ventilation

5 5 METODSTÖD Ökat vätskeintag Vid ökad värme är det viktigt att personer får mat och vätska oftare. Vänta inte på törstkänsla. Uppmuntra och erbjud vätska i små portioner, ofta (gärna en gång i halvtimmen). Öka upp mellanmål och erbjud mat som innehåller mycket vätska: soppa, frukt, grönsaker, mjölk, yoghurt, m.m. Se bilagan Råd vid extra behov av vätska. Besluta i teamet om det finns behov av mat- och vätskeregistrering. Hälsotillstånd Var extra uppmärksam på hälsotillståndet. Kontakta sjuksköterska eller vårdcentral om en person uppvisar tecken att må dåligt att värmen. Vanliga symptom är: Förhöjd kroppstemperatur, ökad puls och andningsfrekvens. Onormal trötthet Muntorrhet och minskade urinmängder kan vara tecken på vätskebrist Huvudvärk Yrsel Illamående, kräkningar Värmeutslag Värmeödem (vanligtvis svullna anklar) Öka vätskeintag Sval miljö och minska ansträngande fysisk aktivitet vid hög värme Svalkande åtgärder Kännedom om riskmediciner Läkemedel Det finns läkemedel som kan medföra risker för personer vid hög värme. Sjuksköterskan kan behöva gå igenom läkemedelslistan och göra en inventering med läkare inför sommarperioden. 1 Tänk på att många läkemedel bör förvaras i kylskåp när temperaturen går upp till 25 grader. Exempel på riskläkemedel: Vätskedrivande läkemedel (Diuretika), Antihypertensiva, ACE-hämmare, Antikolinergika, Psykofarmaka NSAID Läkemedel med smal terapeutiskt bredd (t.ex. Litium, digoxin, medicin mot Epilepsi och Parkinson) Metfornin 1 b%c3%b6lja.pdf

6 6 METODSTÖD Råd vid extra behov av vätska Vatten är ett väsentligt näringsämne för många funktioner i kroppen. Vid helt uteblivet vätskeintag överlever man bara några dagar. Det är därför särskilt viktigt att vara uppmärksamma på intaget av vätska genom mat och dryck under värmeböljor samt när personer drabbas av feber, influensa, matförgiftning, kräkningar diarré och calici-virus (vinterkräksjuka). Äldre personer är i särskilt stor risk Kroppens sammansättning förändras vid ökad ålder: andelen muskler minskar till förmån för en ökad andel fett och dessutom minskar mängden vatten i kroppen. Det gör att äldre personer är i särskilt stor risk för att bli dehydrerade (uttorkade). Vätskeförlust leder till rubbningar i kroppens balans av mineraler, vilket kan störa reglering av blodtryck men även andra funktioner där olika mineraler är involverade. Någonting att dricka Erbjud ofta något att dricka, gärna med innehåll av salt (natrium och kalium) och socker. En rätt blandad vätskeersättning gör att kroppen kan ta upp vätskan så effektivt som möjligt (genom oralt intag). Vätskeersättning kan köpas på apotek eller kan enkelt tillredas hemma. Även mineralvatten, sportdryck eller salttabletter kan vara bra alternativ. Undvik dock alltför söta drycker såsom saft och fruktsoppor som tas upp mindre effektivt av kroppen (och som också är sämre för tänderna). Erbjud vätskan i små portioner, men ofta. Erbjud och påminn om att ta ett par klunkar varje halvtimme. Vätskeersättning: Blanda 1 liter vatten, 2 msk strösocker, ½ tsk salt samt eventuellt 2 tsk koncentrerad juice eller pressad citron som smaksättning. Rör om tills allt löst sig. Använd hushållsmått när du mäter ingredienserna, så att proportionerna blir exakta. Tillredd ersättning ska förbrukas inom ett dygn. Någonting att äta Erbjud, förutom dryck, mat och mellanmål som innehåller mycket vätska: soppa, frukt, grönsaker, mjölk, yoghurt med mera. Kontroll Gör gärna en mat- och vätskeregistrering, för att utvärdera intaget av vätska från mat och dryck.