Rapport. Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun Alingsås Christine Sjökvist Kristina Bornhall

Transkript

1 Rapport Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016 Alingsås Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Sammanfattning Genomförande av kvalitetsuppföljning Granskning/egenkontroll Metod Resultat Granskning/Intervjuer Metod Resultat Sammanfattande bedömning Synpunkter Slutord

3 1. Bakgrund Inom vård och äldreomsorgsförvaltningen finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och rutiner för uppföljning av kvalitet i verksamhet. För verksamheterna inom särskilt boende, hemsjukvård och hemtjänst har nämnden antagit kvalitetskrav som anger en lägsta nivå för den vård och omsorg som ges. Granskningen omfattar all verksamhet inom dessa områden. Kraven utgår från de områden som Socialstyrelsen har angett vara viktiga för att uppnå en god och säker vård. Kraven finns beskrivna under följande rubriker Säker vård och omsorg Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Effektivitet 2. Sammanfattning Vår sammanfattande bedömning visar att de granskade områdena Självbestämmande och integritet och Kunskapsbaserad verksamhet är av god kvalitet inom vår förvaltning. Vi upplevde hos personalen att de kände en stor trygghet i att använda sig av genomförandeplanerna. Genomförandeplaner är ett utmärkt redskap för att den enskilde ska få leva sitt liv i hemmet som de önskar och ska upprättas enligt SOFS 2006:5. Att personalen använder sig av redskap är ett sätt att säkerställa den enskildes delaktighet, inflytande och välbefinnande enligt socialtjänstlagen och patientlagen. Att personalen arbetar med genomförandeplanen kan leda till en ökad kvalitet och trygghet för den enskilde. Det blir även mer objektivt när det finns ett redskap att utgå ifrån samt att vi talar samma språk. Genom att fortsätta arbeta med utbildning och uppföljning kan medvetenheten och engagemanget öka hos personalen. I intervjuerna framkom det tydligt att personalen uppfattade sig ha en grundläggande kunskap som arbetet kräver men däremot kunde vi tydligt se att de efterfrågade en uppdatering inom många områden. Många av våra frågor handlade om introduktion av ny personal. Här framkom att introduktionen inte var enhetlig på förvaltningens olika enheter, även att uppföljningen av introduktionen saknades. Här kan troligen stora vinster skapas genom en enhetlig introduktion, att rätt kunskap förmedlas att informationen blir tydlig och att våra nyanställda då kommer att känna en trygghet. Vi såg också att personalen uttryckte ett starkt önskemål om en ökad kunskap när det gäller psykisk ohälsa hos vårdtagarna. Man kan se en större utveckling i samhället av psykisk ohälsa inom alla åldersgrupper vilket troligen kommer att ställa förändrade krav och behov av ny kompetens hos vår personal inom området psykisk ohälsa. 3

4 3. Genomförande av kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskningen är indelad i två delar: Granskning/egenkontroll, frågor från samtliga kvalitetskrav Granskning/intervjuer, frågor från område säker vård och omsorg Kvalitetsgranskning omfattar samtlig hemtjänst. Hemtjänsten är uppdelat på enheter där respektive chef är ansvarig för kvaliteten, denna uppdelning har vi använt oss av när vi intervjuade personalen. Uppföljningen utgår från de områden som kvalitetskraven är uppdelad i säker vård och omsorg självbestämmande och integritet helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet kunskapsbaserad verksamhet tillgänglighet effektivitet 3.1 Granskning/egenkontroll Nämnden har fastställt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och äldreomsorgsförvaltningen som innehåller krav om egenkontroll. Egenkontroll kan beskrivas som en intern granskning av den egna verksamheten så att den uppnår ställda kvalitetskrav och mål Metod Vi använde oss av ett webbaserat program Resultat Resultatet av chefernas egenkontroll/egenvärdering av följsamheten till gällande kvalitetskraven för särskilt boende. Resultatet redovisas utifrån de områden som kvalitetskraven är indelade i. Säker vård och omsorg 4

5 Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet 5

6 Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet 6

7 3.2 Granskning/intervjuer Nämnden har fastställt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och äldreomsorgsförvaltningen som innehåller krav på att medarbetare aktivt deltar i verksamhetens kvalitetsarbete och att utveckla arbetssätt och rutiner. Intervjuerna innehöll frågor från kvalitetsområde, Självbestämmande och integritet Kunskapsbaserad verksamhet Metod Personalen delades i grupper som varierade i storlek från tre till fem personer, representanter från både dag/nattpersonal. Vi använde oss av intervjuteknik med fastställda frågor, där gavs också utrymme för att framföra synpunkter. Synpunkterna har skrivits ner utan tolkning/värdering, och har grupperats för en tydlighet Resultat Resultatet är inte evidensbaserat utan är vår upplevelse utifrån intervjuerna. Resultatet utgår från de frågor som ställdes och de svar som personalen lämnade. Vi använde oss av en kravsorterare som innebär att svaren värderats mot antal svar, därefter grupperats in beroende på antalet och därefter delats in i olika färger. Dessa färger är något som Sveriges Kommun och Landsting, SKL använder sig av. Detta tydliggör resultatet vilket vi önskar underlätta för verksamheten att snabbt se vilka område som behöver en förbättringsåtgärd. Röd = uppfyller ej kraven, Gul = uppfyller delvis kraven, Grön = uppfyller helt kraven Resultatet som vi presenterar här är från samtliga enheter. Varje enhetschef får sitt eget resultat för sin enhet presenterat. Enligt vårt ledningssystem får avdelningschefen i uppdrag att analysera resultatet på sina respektive enheter. Resultat från samtliga enheter 1. Säkerställer ni att personen ges möjlighet att vara delaktig i hur och när insatser utförs? 2. Anpassar ni arbetsätt utifrån personens behov/förmågor, finns det som ett vedertaget arbetssätt? Resultat: = 3. Har ni tillräcklig tid för att introducera nya medarbetare? 4. Finns det något att följa som anger innehållet i introduktionen? 5. Finns det checklistor? 6. Kan man säga att alla får likvärdig introduktion? 7. Är chefen delaktig i introduktionen? Resultat: = 8. Finns det särskild utsedd personal som håller i introduktionen? 9. Följs introduktionen upp? Resultat:= 7

8 10. Har ni mentorskap vid nyanställning? Resultat: = 11. Vilken kunskap/kompetens saknas för att ni ska kunna känna er trygga och säkra i arbetet i olika situationer? Psykiska sjukdomar, missbruks frågor Förhållningssätt till anhöriga Magna Cura utbildning Lyftteknik Diabetes och läkemedel Matlagning till nyanställda 12. Är det svårt att hålla sig uppdaterad inom dessa olika områden? - Värdegrund - Förhållningsätt och bedömningsförmåga - Åldrandets sjukdomar - Funktionsbevarande omsorg - Social omsorg - Kroppsnära omsorg - Måltid, mat och näring - Omsorg i livets slut Resultat: = 13. Saknas det kunskap dessa områden? Resultat: = 4. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning visar att de granskade områdena Självbestämmande och integritet, Kunskapsbaserad verksamhet är av god kvalitet. Det ska finnas ett ledningssystem som tydliggör och synliggör verksamhetens kvalitet och dess resultat. Det är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter, och skapar förutsättning för det systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbetet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska enligt SOFS 2011:9 tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SOL). Vi presenterar en sammanfattande bedömning utifrån frågeställning med förbättringsmöjlighet. 8

9 Frågeställning: 1. Säkerställer ni att personen ges möjlighet att vara delaktig i hur och när insatser utförs? 2. Anpassar ni arbetsätt utifrån personens behov/förmågor, finns det som ett vedertaget arbetssätt? Bedömning: Här ser vi att delaktigheten säkerställs genom samtalsguiden samt via genomförandeplanen. Dessa två metoder används som redskap i kommunikationen med den enskilde att säkerställa delaktigheten. Förbättringsmöjligheter: Att öka kunskap i samtalsmetodik. Implementera samtalsguiden. Frågeställning: 3. Har ni tillräcklig tid för att introducera nya medarbetare? 4. Finns det något att följa som anger innehållet i introduktionen? 5. Finns det checklistor? 6. Kan man säga att alla får likvärdig introduktion? 7. Är chefen delaktig i introduktionen? 8. Finns det särskild utsedd personal som håller i introduktionen? 9. Följs introduktionen upp? 10. Har ni mentorskap vid nyanställning? Bedömning: Vi såg stora olikheter gällande introduktionen. I många fall saknades uppföljningen av hur den nya medarbetaren upplevde sin introduktion. Förbättringsmöjligheter: Likvärdigt introduktionsprogram för vård- och äldre omsorgsförvaltningen. Att tid ges till introduktionen med en tydlig ansvarsfördelning. Frågeställning: 11. Är det svårt att hålla sig uppdaterad inom dessa olika områden? 12. Saknas det kunskap? - Värdegrund - Förhållningsätt och bedömningsförmåga - Åldrandets sjukdomar - Funktionsbevarande omsorg - Social omsorg - Kroppsnära omsorg - Måltid, mat och näring - Omsorg i livets slut Bedömning: Vår uppfattning av personalen är att grundkunskapen finns. Däremot en genomgående brist på systematisk uppdatering inom de olika ämnesområdena Förbättringsmöjligheter: Systematisk uppdatering av kunskap. Att kartlägga kompetensbehovet 9

10 5. Synpunkter Sjuksköterska (ssk) Att sjuksköterskan kommer in till oss varje morgon innan vi åker ut. Flytta ej ut ssk gruppen, styrka att träffa ssk varje morgon. Svårt att få tag i sjuksköterskorna Kladdiga och uteblivna signeringslistor Inga stora medicinburkar svårt att räkna 100 tabletter Bemanning/ Personal Arbetsskor Vi vill ha kvar våra vikarier Tag bort 300 dagars regel Starta validerings utbildning Finns inga vikarier Tar mycket energi i arbetsgrupperna att hela tiden lära upp nya vikarier Kan inte ta semester på en helg, finns inga vikarier Dåliga arbetstider med varannan helg Rehab Regelbunden lyfttekniks utbildning Hjälpmedels information Övrigt Onsdagsutbildningarna var bra För lite tid för tvätt Mer kunskap om Magna Cura För lite tid att laga mat Kommunen behöver göra sig mer attraktiv Kring tiden för liten Att när Träffpunkten har stängt ges ingen information till vårdtagarna utan får upptäcka detta själva Önskan om att få läsa på portalen. Har man råd att bedriva en god vård Nyckelhanteringen många nycklar på olika ställen 10

11 6. Slutord En människas livsberättelse och unika livshistoria är grunden för hur den enskilde ska bemötas som människa i vårdandet. Tillsammans med andra människor skapar vi vår historia. När en människa av någon orsak, till exempel sjukdom, blir oförmögen att berätta om sina erfarenheter är det möjligt för någon annan att bevara personens livsberättelse. Personalen har ett ansvar att värna och respektera den enskildes förflutna. Både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen understryker detta: Verksamheten skall bygga på respekt för människans självbestämmanderätt och integritet (1 SoL) samt Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet (2 HSL) För att uppnå det ska vård- och äldre omsorgen enligt kvalitetskraven, självbestämmande och integritet värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande och delaktighet. Alla ska utifrån sina förutsättningar få möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro. Insatser ska utföras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet med detta menas bästa tillgängliga kunskap om utformning, innebörd och förväntat resultat. Patientlagen som kom är en intention att stärka den enskilde personen att tillsammans utveckla vården och omsorgen så att den blir säkrare likaså enligt patientsäkerhetslagen, ska vården kring den enskilde så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med den enskilde och skall visas omtanke och respekt. Vård- och äldre omsorgens kvalitetskrav kunskapsbaserad verksamhet anger att personalen ska få till sig ny kunskap och fortbildning i den omfattning uppdraget kräver. I vårt material konstaterade vi att ny kunskap och fortbildning inte tillförs systematiskt. I sammanfattningen påtalar vi att introduktionen inte är enhetlig inom vård- och äldreomsorgen. Vi ser här att stora vinster kan göras genom att skapa en enhetlig introduktion som kan ge en byggsten till ett tydligare varumärke. Sverige har redan idag Europas äldsta befolkning och svenskarna blir allt äldre. De kommande femton åren är det främst antalet åringar som kommer att öka, men på talet blir det väsentlig ökning av antalet 80 år och äldre. Framtidens äldre kommer att som grupp vara mindre homogen än nuvarande dagens äldre, bland annat vad gäller yrkesbakgrund, ekonomisk situation och etnicitet. Invandringen till Sverige ökar vilket vi ser i nuläget, många fler äldre kommer att ha invandrar bakgrund. Denna utveckling kommer även att ställa nya krav på kulturkompetens och språkkunskaper. Samhället måste också kunna tillhandahålla nya typer av tjänster för att möta nya behov. Framtidens brukare/vårdtagare har också alltmer varierande förväntningar. Troligen vill de till exempel ha mer information om kvalitet och resultat samt tillgång till alternativa behandlingar och vårdformer och alternativa lösningar som exempel välfärdstjänster.. 11

12 1