Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

Transkript

1 Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

2

3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag... 5 Inflytande... 5 Hälsofrämjande förhållningssätt... 5 Brukaranpassning... 5 Hur får jag stöd och hjälp... 6 Genomförandeplan... 6 Individuell plan... 6 Anhöriga och andra i det personliga nätverket... 6 Frivillig- och volontärverksamhet... 6 Åldras i trygghet och med bibehållet oberoende... 8 Trygghet och information... 8 Uppsökande och förebyggande verksamhet... 8 Hjälpmedel... 8 Bemötas med respekt Bemötande Kommunikation Tillgång till god vård och omsorg Skälig levnadsnivå Boende Hälso- och sjukvård Stöd vid livets slut Systematiskt kvalitetsarbete Evidensbaserad praktik Kompetens Styrdokument Internationell nivå Nationell nivå Kommunal nivå Förklaring till ord och begrepp som används i plan för vård- och omsorgsverksamheten Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad 1

4 2 Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

5 Inledning Vård- och omsorgsverksamheten vänder sig till alla över 18 år, även de som bara vistas tillfälligt i Malmö. Planen gäller både för Malmö stads verksamheter och för de privata entreprenörer som har avtal med Malmö stad. Hemtjänst, hemsjukvård, rehabilitering, vissa hjälpmedel, särskilt boende, dagverksamhet, anhörigstöd, förebyggande och uppsökande verksamhet är exempel på stöd och hjälp som man kan få. För att få stöd och hjälp från vård- och omsorgsverksamheten behövs i de flesta fall ett biståndsbeslut. Undantag är hemsjukvård, hjälpmedel och deltagande i öppna verksamheter. Hur ansökan och beslut om stöd och hjälp går till beskrivs längre fram i planen. Stöd och hjälp ges utifrån individuella behov och med respekt för den personliga integriteten. Förutsättningar och behov ska vara utgångspunkt när behov av stöd och hjälp bedöms. Det är alltid frivilligt att ta emot stöd och hjälp. Plan för vård- och omsorgsverksamheten är indelad i fyra huvudrubriker. Detta är värdegrunden för Malmö stads vård- och omsorgsverksamhet: l Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. l Åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. l Bemötas med respekt. l Tillgång till god vård och omsorg. Plan för vård- och omsorgsverksamheten antogs av kommunfullmäktige , och ersätter Äldreomsorgsplan för Malmö från 2004 samt Plan för funktionshindrade från Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad gäller fortfarande. Syfte och omfattning Planen är till för att tydliggöra vilken omvårdnad och service som brukare och deras anhöriga kan förvänta sig, samt att vård- och omsorgsverksamheten vet vilka krav som ställs på den. Plan för vård- och omsorgsverksamheten är ett av de lokala styrdokumenten som gäller för Malmö stad. Alla som är anställda eller har uppdrag inom vård- och omsorgsverksamheten ska arbeta efter gällande styrdokument, både internationella, nationella och lokala. Exempel på andra styrdokument och lagar finns i slutet av planen. Malmö stads verksamheter är målstyrda. Det finns mål som beslutas på olika nivåer och detta kallas målhierarki. Kommunfullmäktige fastställer inriktningsmål, och ändrar dem vid behov. Inriktningsmål för verksamheten finns i plan för vård- och omsorgsverksamheten. Kommunstyrelsen fastställer effektmål baserade på inriktningsmålen och följer upp dem varje år. Effektmålen finns i en bilaga till planen. Alla nämnder som ansvarar för vård- och omsorgsverksamhet ska dessutom fastställa och följa upp egna operativa mål varje år. De operativa målen ska utgå från inriktnings- och effektmålen. Stadskontoret, Avdelning vård och omsorg, har tagit fram underlaget till planen. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad 3

6 4 Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

7 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag Alla ska kunna leva sitt liv som man önskar, utifrån sin egen identitet och personlighet. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för att känna välbefinnande. Inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har samband med en bra hälsa. Att inte uppleva en känsla av sammanhang, kan påverka livskvalitet och hälsa negativt. Kost, fysiska, sociala och kulturella aktiviteter kan förebygga hälsoproblem och leda till en större livskvalitet. Inriktningsmål Du som är brukare ska ha inflytande över hur stöd och hjälp från vård- och omsorgsverksamheten utformas Inflytande Du som får stöd och hjälp ska så långt som möjligt ha inflytande över när och hur du får detta. Vår verksamhet ska vara brukarorienterad. Vi ska vara flexibla så att vi kan möta dina och dina anhörigas behov, även när behoven ändras. Medarbetarnas och chefernas kommunikation och bemötande, och vårt sätt att organisera verksamheten ska göra detta möjligt. Du som får stöd och hjälp, och dina anhöriga, påverkas av hur vi utför vårt uppdrag. Vi måste förstå vilken roll vi har i ditt liv. Vi ska reflektera över hur vi beslutar om stöd och hjälp. Vi ska också vara medvetna om vårt förhållningssätt och hur du påverkas av sättet vi arbetar på. Detta är grundläggande för att värdegrunden ska kunna förverkligas. Hälsofrämjande förhållningssätt Dina förmågor och resurser ska bevaras, tas tillvara och om möjligt utvecklas. Vi ska ska arbeta hälsofrämjande och ha ett så kallat salutogent förhållningssätt. Detta innebär att vi ska utgå från det friska och arbeta hälsofrämjande utifrån dina egna förutsättningar, och ge dig möjlighet till självständighet och meningsfullhet. Vi ska stödja dig att göra det du själv klarar av och hjälpa dig med det du inte klarar. Maten och måltiden är viktig både för livskvaliteten och för att tillgodose behov av energi och näringsämnen. Du ska kunna ha inflytande över måltiderna och kunna påverka när och vad du vill äta. Måltiden ska vara en lustfylld upplevelse för alla sinnen. Risken för undernäring eller övervikt kan öka för dig som är sjuk och har nedsatta funktioner. Det är viktigt att måltiden anpassas efter dina behov, vanor och önskemål. Brukaranpassning Alla ska få stöd och hjälp utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Vi ska samverka så att dina behov tillgodoses, oavsett hur Malmö stad valt att organisera verksamheten. Du ska få stöd och hjälp på ett sådant sätt att det stärker din möjlighet att leva ett självständigt liv. Chefer och medarbetare ska ha en dialog med dig så att vi får en samsyn om mål och syfte med stöd och hjälp. Anhöriga och andra kan delta i samtalen om du vill. Mål och syfte med stöd och hjälp ska tas fram tillsammans med dig. Serviceinsatser som städning, promenader och liknande, ska kunna genomföras med flexibilitet utifrån dina önskemål. Du ska till exempel kunna byta en serviceinsats mot någon av de andra serviceinsatserna som du blivit beviljad. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad 5

8 Dina behov och förmågor kan ändras när tiden går. Beslut om stöd och hjälp måste därför följas upp regelbundet. Besluten ska ändras om dina behov ändras. Du kan också ändra hur du vill att stöd och hjälp ska utföras. Anhöriga och andra i det personliga nätverket kan vara en viktig del av ditt liv, och kan vara delaktiga i beslut om stöd och hjälp. Detta gäller under förutsättning att du som brukare vill det. Du som är brukare måste godkänna att anhöriga och andra är delaktiga om vi ska kunna ha en öppen dialog. Hur får jag stöd och hjälp Alla som vill får delta i våra öppna verksamheter. Öppna verksamheter är till exempel våra träffpunkter och mötesplatser. Här erbjuds du bland annat social samvaro, underhållning och hälsofrämjande aktiviteter. Respektive verksamhet har ett program där det står vilka aktiviteter du kan delta i. Om du vill få stöd och hjälp med hemtjänst, särskilt boende eller andra insatser så ska du ansöka om detta hos en biståndshandläggare i stadsområdet där du bor. I vissa fall kan en företrädare ansöka för din räkning. När du ansöker om insatser, så utreder en biståndshandläggare hur din livssituation ser ut. Vi tar reda på vad du klarar själv, vilka förmågor och färdigheter du har och vilka som kan tränas upp. Du berättar för biståndshandläggaren vad du vill ha hjälp med. När utredningen är klar fattar biståndshandläggaren ett beslut. I beslutet står vilket stöd och vilken hjälp som du kommer att få. Om du ansökt om insatser som inte beviljas så får du ett avslagsbeslut för de insatserna. Avslagsbeslut kan överklagas. Hur du gör står i beslutet. Du som är anhörig och vårdar närstående kan ansöka om bistånd för din egen del, oavsett vilka förmågor och behov din närstående har. Du som behöver hjälpmedel ska kontakta en arbetsterapeut eller sjukgymnast som har rätt att förskriva hjälpmedel. Vissa hjälpmedel förskrivs av Region Skåne. Läs mer på sidan 8. Om du inte kan ta dig till din vårdcentral själv, eller med hjälp, så kan din läkare skriva en remiss till hemsjukvården. Läs mer om hemsjukvård på sidan 11. Genomförandeplan När du har fått beviljat stöd och hjälp, ska du berätta hur du vill att vi ska hjälpa dig med insatsen. Detta skriver vi sedan ner i en genomförandeplan. Om du vill så kan till exempel en anhörig eller någon annan du väljer vara med när genomförandeplanen ska formuleras. Framför allt om fler bor tillsammans i bostaden är det grundläggande att deras situation också beaktas. Även om du inte vill ha en genomförandeplan, så ska vi utforma och genomföra insatserna enligt dina önskemål och behov, och dokumentera detta. Individuell plan Alla som har behov av stöd och hjälp från både Malmö stad och Region Skåne ska erbjudas en individuell plan. Anhöriga ska ges möjlighet att delta, om det är lämpligt och om du ger ditt medgivande. Dina behov av stöd och hjälp anges i den individuella planen. Det ska stå vad Malmö stad ska ansvara för, vad Region Skåne ska ansvara för och om det är någon annan som ska ansvara för något. Det ska också fastställas vem som ska ha det övergripande ansvaret för den individuella planen. Anhöriga och andra i det personliga nätverket Du som är anhörig har rätt till stöd och hjälp. Detta kan innebära att du själv blir brukare. Vi har ansvar för att stödja personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Detta ansvaret har vi även om den som vårdas inte har stöd och hjälp från vård- och omsorgsverksamheten. Vi ska stödja dig som är anhörig för att du ska ha en möjlighet till bibehållen livskvalitet och självständighet. Vi ska väga in hur du som anhörig påverkas av de insatser vi gör för brukaren, och vad du som anhörig kan behöva erbjudas som service eller som eget bistånd. Som anhörig kan du få information/utbildning och samtalsstöd. Du kan också få avlösning om du ansöker om det och ansökan beviljas. Stödet till dig ska vara individuellt och flexibelt. Även om du inte haft något stöd tidigare, ska vi vara uppmärksamma på ifall du har behov av stöd i samband med att din närstående får vård i livets slutskede. Frivillig- och volontärverksamhet Malmö stad anser att sociala frivilliga insatser är viktiga och vill uppmuntra till sådana. Frivilliginsatser fråntar 6 Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

9 inte Malmö stad det ansvar som finns i lagstiftningen. Frivilliga insatser kan bidra till att motverka social isolering och att Malmöbor får en högre livskvalitet. Detta kan gälla både de som är volontärer och de som får insatserna. Föreningar som intresseorganisationer, kulturföreningar, samfund, pensionärsorganisationer, organisationer inom funktionshinderområdet, anhörigföreningar med flera, är viktiga samarbetsparter och komplement till Malmö stads verksamhet. Malmö stad vill ha en förtroendefull samverkan med ideella organisationer, med ömsesidig vilja och respekt. Malmö stad och frivilligorganisationerna har olika roller och ansvarsområde. Kvaliteten på stöd och hjälp från Malmö stad ska aldrig vara beroende av frivilliginsatser. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad 7

10 Åldras i trygghet och med bibehållet oberoende Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Detta står i Socialtjänstlagen. Alla brukare och anhöriga ska känna sig trygga med stöd och hjälp som vård- och omsorgsverksamheten ger. Stöd och hjälp ska utformas så att alla kan känna trygghet och uppleva livskvalitet. Inriktningsmål Du som är brukare ska känna dig trygg med vård- och omsorgsverksamhetens stöd och hjälp Trygghet och information Att känna trygghet och välbefinnande är din egen individuella upplevelse. Vi ska ge förutsättningar för att du ska kunna känna välbefinnande, till exempel genom att stödja ditt självbestämmande och din delaktighet. Vi ska alltid kunna legitimera oss, och du ska lätt kunna se legitimationen. Du och dina anhöriga ska få information om hur legitimationen ser ut innan stöd och hjälp påbörjas. Du ska kunna lita på att du får de insatser som du har beviljats på det sätt och vid den tid ni kommit överens om. Du ska få information om eventuella förändringar så snart som möjligt, så att du alltid vet när och av vem stöd och hjälp ska utföras. Alla ska få information på ett sådant sätt så att den är lätt att förstå och ta till sig. Alla brukare och anhöriga ska känna sig trygga att alltid kunna framföra synpunkter på vård- och omsorgsverksamheten. Uppsökande och förebyggande verksamhet Äldre Malmöbor som inte har stöd och hjälp ska erbjudas uppsökande verksamhet med information om vård- och omsorgsverksamheten. Informationen är till för att att man ska kunna känna sig tryggare. Det är också viktigt att informera om varför det är viktigt att i god tid själv välja ett boende som har bra tillgänglighet. Om du flyttar till en bostad med god tillgänglighet, kan det påverka din möjlighet att bo kvar hemma även om din hälsa försämras. Hjälpmedel Om du behöver, så kan hjälpmedel göra att du får en större självständighet och en bättre livskvalitet. Det finns hjälpmedel för bland annat hushållsarbete, förflyttning, planering och kommunikation. Det finns också hjälpmedel som kan bidra till att göra din tillvaro begriplig och strukturerad. Om du vill få hjälpmedel från Malmö stad krävs att dessa har förskrivits av en legitimerad arbetsterapeut, sjukgymnast eller i vissa fall en sjuksköterska. Vissa hjälpmedel kan du få av Region Skåne. Förskrivaren gör en bedömning av dina individuella förmågor och behov. För att du själv, så långt som möjligt, ska kunna vara delaktig i val av hjälpmedel krävs att du får tydlig information om alternativ och konsekvenserna av dina val. Allas behov och förutsätt- 8 Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

11 ningar är unika, och det är viktigt att hjälpmedlen är anpassade efter dig. I Malmö stad finns ett fastställt utbud av hjälpmedel som kan förskrivas. Om du vill ha andra hjälpmedel betalar du dem själv. Hjälpmedel i hemmet kan ibland vara nödvändiga för personalens arbetsmiljö. Dina eller dina anhörigas önskemål om hur mycket hjälpmedel det kan finnas i hemmet, måste vägas mot kraven på personalens arbetsmiljö. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad 9

12 Bemötas med respekt Alla ska bemötas utifrån sin unika person. All verksamhet ska bygga på respekt för människors lika värde. En viktig del av bemötandet är kommunikationen. Grunden för att du ska känna dig respekterad, självständig och trygg är att chefer och medarbetare kommunicerar på dina villkor, och på ett respektfullt, inkännande och tydligt sätt. Sättet att kommunicera kan skilja lika mycket mellan olika generationer, religioner och kulturer som inom dem. Alla kontakter ska bygga på respekt för människors lika värde samt den enskilda människans värdighet, självbestämmande och integritet. Inriktningsmål Du som är brukare ska bemötas med respekt för din unika person Du som är brukare ska kunna kommunicera utifrån dina förutsättningar Bemötande Vi ska ge dig ett gott bemötande. Detta har stor betydelse för hur du upplever stöd och hjälp. Alla chefer och medarbetare ska känna till vår syn på gott bemötande och kommunikation, vilken framgår av den här planen. Vi ska vara professionella och visa lyhördhet och empati. Kommunikation Du har rätt att kommunicera utifrån dina egna förutsättningar, oavsett språk eller kommunikationssätt. Kommunikation är inte bara det talade ordet. Det handlar om ett samspel mellan människor och den inställning som vi har till varandra. Detta visar vi i tal, handlingar, gester, ansiktsuttryck och tonfall. Du som har svårigheter att kommunicera, till exempel på grund av demenssjukdom, hjärnskada, afasi eller andra funktionsnedsättningar ska också garanteras ett gott bemötande. Vi ska känna till och kunna använda alternativ och kompletterande kommunikation. Vi ska ta vara på de kommunikationssätt som du har. Du ska få en individanpassad omsorg, och det kräver att vi kan lyssna och tolka vad du vill förmedla. Vi ska kunna förklara så att du förstår vad vi menar. 10 Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

13 Tillgång till god vård och omsorg Stöd och hjälp ska ta hänsyn till hela livssituationen. God vård och omsorg innehåller både materiella, sociala och existentiella frågor. Bemötande, integritet och möjlighet till att delta i eller tacka nej till sociala aktiviteter är viktiga hela livet. Stöd och hjälp ska ges med ett rehabiliterande förhållningssätt. Detta innebär att utgå från det friska, så brukarens egna resurser kan bevaras eller utvecklas. Stöd och hjälp ska utgå från behov och förmågor, för att ge förutsättningar för en aktiv och meningsfull tillvaro. Inriktningsmål Du som är brukare ska få en säker hälso- och sjukvård av god kvalitet Du som är brukare ska få stöd och hjälp med ett rehabiliterande förhållningssätt Skälig levnadsnivå Vad du anser är skälig levnadsnivå är inte alltid detsamma som vad någon annan anser. I socialtjänstlagen står att alla har rätt till skälig levnadsnivå, men vad det betyder preciseras inte. Det finns ett antal prejudicerande domar som ger vägledning i hur man kan tolka begreppet, så kallad rättxpraxis. Du har till exempel alltid rätt till hjälp med dina grundläggande behov, som mat och hjälp med hygien för att du ska anses ha en skälig levnadsnivå. Du kan ansöka om stöd och hjälp med vad som helst som du tycker att du behöver. Vi gör en individuell bedömning av dina behov, och utgår från rättspraxis när vi beviljar stöd och hjälp. Det är viktigt att du som ansöker om insatser får tydlig information om vad som enligt rättspraxis ingår i skälig levnadsnivå. På så sätt kan det bli lättare att förstå varför du får avslag på något du ansökt om. Om du är missnöjd kan du alltid överklaga ett avslagsbeslut. Boende Alla som så önskar kan ansöka om särskilt boende. Biståndshandläggaren gör en bedömning av hela din livssituation och ser om dina behov kan tillgodoses på annat sätt. Biståndshandläggaren beslutar därefter om du beviljas särskilt boende. Lägenheten i ett särskilt boende är ditt eget hem. Du har även tillgång till gemensamhetsutrymmen i det särskilda boendet. Stöd och hjälp anpassas efter dina individuella behov på särskilda boenden, liksom i ordinärt boende. Vi ska kunna erbjuda boende där personalen har särskild kunskap och kompetens inom ett särskilt område. Exempel på sådana områden är demens, teckenspråk och livsåskådning. Alla äldre har möjlighet att söka de seniorbostäder och trygghetsbostäder som finns på den allmänna bostadsmarknaden. Det krävs inget biståndsbeslut om du vill flytta till en sådan bostad. Hälso- och sjukvård Möjligheten att få hemsjukvård regleras i överenskommelser mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Den som själv, eller med hjälp, kan ta sig till en vårdcentral ska få insatserna utförda där om det inte finns särskilda skäl. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad 11

14 Om du vill ha hemsjukvård ska en läkare skriva en remiss till hemsjukvården. Sedan bedömer en sjuksköterska om du har rätt till hemsjukvård. I hemsjukvården arbetar sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster med rådgivning och sjukvårdande insatser. Många som har behov av hälso- och sjukvård och rehabilitering får hjälp i sin egen bostad. När du vårdas i hemmet så blir bostaden också en arbetsplats. Detta kan även påverka andra som bor i bostaden. All stöd och hjälp ska planeras och utformas i samverkan med dig, och genomföras enligt dina önskemål så långt det är möjligt. Det är viktigt att förstå mål och syfte med hemsjukvård och rehabilitering, och vad som kan bli konsekvensen av att tacka nej. Målet med rehabilitering är att du ska kunna vara så självständig som möjligt och känna livskvalitet i vardagen. Du ska uppmuntras och stödjas att träna för att öka eller behålla funktioner och färdigheter som bidrar till detta. Ett rehabiliterande förhållningssätt ska finnas hos alla chefer och medarbetare. Stöd vid livets slut Existentiella frågor kan få en stor betydelse för den som närmar sig livets slut, och för de anhöriga. Att få möjlighet till ett värdigt liv innebär också rätten till en värdig död. Vi måste så långt som möjligt ha en beredskap att kunna erbjuda samtal och stöd kring sådana frågor, oavsett din och dina anhörigas kultur, livsåskådning eller tro. Din rätt till privatliv och integritet är viktig även vid vård i livets slutskede. Rätten till en värdig död innebär också rätten till en respektfull fysisk omvårdnad. Systematiskt kvalitetsarbete Vi ska hela tiden på ett systematiskt sätt utveckla och säkra kvaliteten i vår verksamhet. Enligt lagen ska vi ha ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningssystemet ska vara ett stöd så att riskanalyser, egenkontroller, rapporter och utredning av klagomål, synpunkter och avvikelser leder till förbättringar av verksamheten. Vi har ett övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för all vård- och omsorgsverksamhet. Varje nämnd har dessutom ett eget ledningssystem. Evidensbaserad praktik Att använda evidensbaserad praktik och beprövad erfarenhet är ett sätt att säkerställa kvaliteten i verksamheten så att brukarens behov tillgodoses. Evidensbaserad praktik innefattar både den vetenskapliga kunskapen och medarbetarens kunskap. I en dialog mellan brukaren och medarbetaren vägs dessa två kunskapskällor samman med brukarens värderingar, önskemål och erfarenheter. Beprövad erfarenhet är en strukturerad bedömning av en metod som dokumenterats och utvärderats sedan tidigare, som leder till att brukarens behov av stöd och hjälp uppfylls på bästa sätt. Kompetens Malmöbornas behov förändras, ny lagstiftning tillkommer och nya forskningsresultat gör att verksamheten behöver utvecklas. Våra anställda ska ha rätt kompetens för sina arbetsuppgifter, även när verksamheten utvecklas. De behöver fortlöpande kompetensutveckling och möjlighet att förankra ny kunskap. En viktig del i arbetet med att säkra kompetensen är den dagliga dialogen om hur arbetet organiseras, genomförs, följs upp och utvärderas. Vi är på olika sätt delaktiga i forskning och projekt med högskolor, universitet och andra utbildningsanordnare. Detta gör vi för att stödja verksamhetens utveckling så vi kan uppfylla dina behov bättre. Vi deltar aktivt i nätverk och samverkar med utbildningsanordnare för att medverka till att utveckla utbildningarna. 12 Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

15 Styrdokument Förutom plan för vård- och omsorgsverksamheten finns det många styrande dokument för verksamheten. Dokumenten kan gälla internationellt, nationellt eller lokalt i Malmö. Internationell nivå FNs deklaration om mänskliga rättigheter, FNs konvention om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning är exempel på internationella konventioner och överenskommelser. Nationell nivå Vissa av de viktigaste lagarna finns uppräknade nedan. Det finns flera andra lagar som styr verksamheten utöver dessa, och styrdokument som baseras på lagarna. Det finns också nationella mål t ex för äldrepolitiken och funktionshinderområdet. Kommunallagen Kommunallagen (1991:900), innehåller bland annat bestämmelser om kommuners verksamhet. Det står också att kommuner ska behandla sina innevånare lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, är en ramlag som beskriver målet för socialtjänstens verksamhet. Socialtjänsten i Malmö är i huvudsak indelad i verksamhetsområdena vård- och omsorg samt individ- och familjeomsorg. Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, gäller all verksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet. Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagens (2010:659) syfte är att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och jämförbar verksamhet. Offentlighets- och sekretesslagen Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, innehåller bland annat bestämmelser om sekretess till skydd för enskildas personliga förhållanden. Diskrimineringslagen I diskrimineringslagen (2008:567) finns bland annat bestämmelser om förbud mot diskriminering och repressalier. Det finns också särskilda bestämmelser för hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Nationella mål för äldrepolitiken och för funktionshinderpolitiken Riksdagen har beslutat om nationella mål för äldrepolitiken och funktionshinderpolitiken. Socialstyrelsens publikationer Socialstyrelsen ger ut regler, vägledningar och handböcker som på olika sätt är rådgivande och styrande för olika delar av vård- och omsorgsverksamheten. Regional nivå samarbete och gränssnitt Kommunerna i Skåne och Region Skåne har som sjukvårdshuvudmän ett gemensamt ansvar att tillgodose medborgarnas behov av vård och omsorg. För att underlätta samarbetet finns avtal och överenskommelser mellan kommunerna och Region Skåne. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad 13

16 Genom avtal/överenskommelser vill kommunerna och Region Skåne skapa en grund för en kvalitativt god och kostnadseffektiv vård och omsorg. Det finns ramavtal, samarbetsavtal och lokala överenskommelser inom flera områden. Som exempel kan nämnas hemsjukvård, läkarstöd till hemsjukvården och särskilda boenden, barn och ungdomar i behov av särskilt stöd, familjecentral och vuxna med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom. Kommunal nivå Malmö stads styrdokument Kommunfullmäktige fastställer styrdokument och planer för de olika delarna av den verksamhet som bedrivs. Utöver plan för vård- och omsorgsverksamheten finns t ex plan för LSS-verksamheten, plan för individ- och familjeomsorgenm personalpolicy, kommunikationspolicy och utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Malmö stads budgetmål Mål för verksamheten tas fram och fastställs årligen av kommunfullmäktige i samband med att budgeten fastställs. 14 Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

17 Förklaring till ord och begrepp som används i plan för vårdoch omsorgsverksamheten Observera att begreppen kan ha andra definitioner i andra sammanhang. Anhörig en person som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Beprövad erfarenhet det finns ingen fastställd definition av begreppet, men en beskrivning är enligt Högskoleverket erfarenheter som hämtas från den professionella kunskapen och som kan formuleras och prövas. Biståndsbeslut den som vill ha stöd och hjälp ska ansöka om detta. Efter en utredning fattar biståndshandläggaren ett beslut om stöd och hjälp som den enskilde har rätt till. Det ska klart framgå vad den enskilde ansökt om och vad som beviljats. Biståndsbeslutet kan innebära att ansökan beviljas helt eller delvis. Beslutet kan också bli att ansökan avslås helt. Bostadsanpassningsbidrag bidrag till behovsprövad anpassning av bostad för att öka tillgängligheten. Bidraget regleras av lagen (1992:1574) om bostadsanpassning, och handläggs av stadsbyggnadskontoret. Information finns på Brukare den som beviljats och har någon form av stöd och hjälp från Malmö stads vård- och omsorgsverksamhet. Evidensbaserad praktik stöd och hjälp baseras på medveten och systematisk användning av den bästa tillgängliga kunskapen, tillsammans med den professionelles expertis samt den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål Funktionsnedsättning - en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder - den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Genomförandeplan en plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras. Brukarens behov och önskemål ska vara utgångspunkten och brukarens mål och delmål ska framgå. Gränssnitt avtal mellan Region Skåne och Malmö stad om ansvarsfördelning för bl a hemsjukvård och rehabilitering. Hemsjukvård sjukvårdande och rehabiliterande insatser som utförs i brukarens hem av Malmö stads medarbetare som sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller andra medarbetare som fått delegation på att utföra insatserna. Individuell plan Alla som har behov av stöd och hjälp från både Malmö stad och Region Skåne ska erbjudas en individuell plan om det behövs för att brukaren ska få sina behov tillgodosedda. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad 15

18 Lex Maria lex Maria är inte en egen lag, utan en av bestämmelserna i patientsäkerhetslagen. Lex Maria anger att en vårdgivare ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Socialstyrelsen. Lex Sarah är inte en egen lag utan är en del av SoL och LSS. Den som utför uppgifter inom bl a vård- och omsorgsverksamheten har en skyldighet att rapportera missförhållande, eller risk för missförhållande, i verksamheten. Varje förvaltning har rutiner för hur rapportering och utredning ska gå till. Medarbetare alla, oavsett vad man är anställd som, och som arbetar i vård- och omsorgsverksamheten. Mål det finns tre olika målkategorier i Malmö stad. Inriktningsmål är långsiktiga, beslutas av kommunfullmäktige och anger den politiska visionen. Effektmål beslutas av kommunstyrelsen, följs upp årligen och revideras vid behov. Varje nämnd ska fastställa och följa upp egna operativa mål, som utgår från inriktnings- och effektmålen. Nationellt fackspråk Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram ett nationellt fackspråk så att behov kan beskrivas och bedömas på ett enhetligt sätt. Omvårdnad personlig omvårdnad av brukaren samt hälso- och sjukvårdsinsatser. Rehabilitering insatser för att en person ska kunna återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga och få goda möjligheter för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Rättspraxis bygger på rättsfallen från de högsta instanserna som fungerar som prejudikat, dvs vägledning till att tolka lagen. Serviceinsatser insatser som inte är omvårdnad som t ex städning, tvätt och inköp. Specialistvård hälso- och sjukvård som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård. Tröskelprincip ett begrepp i gränssnittsöverenskommelsen (se detta begrepp) som anger att den som kan söka vård hos en vårdcentral i normalfallet inte ska få hemsjukvård. Vårdgivare statlig myndighet, landsting, kommun, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. Äldre personer över 65 år. 16 Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

19 STADSKONTORET Avdelning vård och omsorg Malmö Telefon Malmö stad, Serviceförvaltningen - Art Director: Hassan Hashemian, Bild: Oskar Falck.