Äldreomsorgsplan för Munkedals kommun

Transkript

1 Dnr ON 02/ Äldreomsorgsplan för Munkedals kommun Omsorgsnämnden MUNKEDAL Tfn växel Fax Bankgiro Postgiro

2 1. Inledning Bakgrund Uppdrag och syfte Arbetsgång Översyn och revidering av planen Begrepp och definitioner Dagens äldre Demografisk utveckling Äldres hälsa Äldrefrågor i omvärlden Äldrefrågor på internationell nivå Äldrefrågor på nationell nivå Äldrefrågor på kommunal nivå Strategiska överväganden inom fokusområden Gemensam värdegrund Hemvård Särskilda boendeformer Anpassade bostäder för äldre Korttidsboende Dagverksamhet Anhörigstöd Insatser för demenssjuka Frivilligorganisationer Hälsa för äldre Brukarinflytande på individuell nivå Styrning, ledning och kvalitetssäkring Alternativa driftsformer Slutord...14

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Äldrepolitiken i Sverige står i början av 2000-talet inför stora utmaningar då de äldre blir allt fler. Många äldre kommer att kunna leva ett aktivt liv med litet eller inget stöd från samhället. Gruppen äldre äldre kommer dock att behöva stora insatser av vård och omsorg, vilket ställer nya krav på äldreomsorgen. I en framtida äldreomsorg blir samverkan med enskilda, anhöriga/närstående, personal och frivilliga viktig. En större andel äldre innebär inte automatiskt en högre kostnad för samhället. Alla resurserna måste tillvaratas bättre för att få råd med välfärden i framtiden. Avgörande för kostnaderna för framtidens äldreomsorg blir insatserna för folkhälsa och förebyggande vård och omsorg. Dessa insatser måste vara av hög kvalitet och finnas tillgängliga för alla. Den enskilde har själv ett stort ansvar att hålla sig frisk och vital. Den som ändå behöver hjälp för att komma igång på egen hand eller tillsammans med andra ska få det, i syfte att hålla sig frisk och vital så länge som möjligt, genom förebyggande hälsoarbete för äldre. Under de senast decennierna har samhällets stöd förändrats. Möjligheterna för äldre till kvarboende i sin ursprungliga hemmiljö har stärkts genom utbyggnaden av hemsjukvården, genom ökade möjligheter till korttidsboende och väl fungerande och utbyggd hemtjänst. Till följd av att många äldre bor kvar hemma har hemtjänstens uppgifter förändrats från att tidigare framförallt gälla hemmets skötsel till att idag också innefatta kvalificerad omvårdnad och sjukvård. Detta innebär i sin tur att äldre som ansöker om plats i särskilt boende har betydligt större omvårdnadsbehov än tidigare. Det stöd och den hjälp som äldre behöver ska i så stor utsträckning som möjligt utformas efter individens förutsättningar och behov. Den enskildes rätt till självbestämmande ställer krav på flexibilitet från både kommunen och den äldre själv. Att känna trygghet och ha tillgång till närstående är av grundläggande betydelse för äldre. Närstående gör stora insatser och det är viktigt att kommunen kan erbjuda flexibla stödinsatser till denna grupp Uppdrag och syfte Kommunfullmäktige antog i Budget 2001 med plan , strategin för Munkedals kommun. Där anges att en plan ska tas fram för hur de framtida behoven inom äldreomsorgen ska mötas. Munkedals kommun vill med äldreomsorgsplanen tydliggöra det synsätt och den målsättning som ska vara styrande. Planen ska syfta till att skapa en gemensam strategi för att nå enhetlighet och tydlighet om vad som ska uppnås, utvecklas och följas upp. Syftet är att beskriva hur vård och omsorg på bästa sätt ska organiseras för att kunna erbjuda en äldreomsorg med kvalitet, tillgänglighet, kontinuitet, trygghet och inflytande ur ett socialt och medicinskt perspektiv. Äldreomsorgsplanen har sin tyngdpunkt på följande uppgifter: Att se över innehåll och struktur i vård och omsorg. Att stärka den enskildes självbestämmande och integritet inom vård och omsorg. Att förbättra förutsättningarna för att ge en god vård och omsorg. Att stärka samverkan mellan kommun och region kring den enskilde. 2

4 1.3. Arbetsgång Arbetet med äldreomsorgsplanen har pågått från hösten 2002 till hösten En rad olika arbetsgrupper med representanter från förvaltningar inom kommunen, frivilligorganisationer, fackliga representanter och förtroendevalda har arbetat med olika fokusområden. Äldreomsorgsplanen behandlar följande fokusområden: gemensam värdegrund, hemvård, särskilda boendeformer, anpassade bostäder för äldre, korttidsboende, dagverksamhet, anhörigstöd, insatser för demenssjuka, frivilligorganisationer, hälsa för äldre, brukarinflytande på individuell nivå, styrning, ledning och kvalitetssäkring samt alternativa driftsformer. Varje fokusområde beskriver en inriktning om vad som ska prioriteras och uppnås på sikt. Strategierna syftar till att visa hur målsättningarna ska uppnås. Omsorgsnämnden beslutade att skicka tjänstemannaförslaget till äldreomsorgsplanen på remiss till följande aktörer: primärvården, folkhälsorådet, folkhälsopolitiska rådet, kommunstyrelsen, miljö- och byggnämnden, ungdoms- och kulturnämnden, SPF Svarteborgsbygden, SPF Sörbygden, SPF Munkedalsbygden, PRO, HSO, fackliga organisationer inom omsorgsnämndens verksamhetsområde, Munkedalsbostäder AB och de politiska partier som finns representerade i kommunfullmäktige (gruppledarna). Tjänstemannaförslaget har även funnits tillgängligt på kommunens hemsida och bibliotek för att allmänheten ska kunna lämna synpunkter. Skriftliga remissvar till tjänstemannaförslaget till äldreomsorgsplanen har inkommit från följande instanser: folkpartiet, folkhälsorådet och folkhälsopolitiska rådet, ungdoms- och kulturnämnden, SPF Svarteborg, SPF Munkedalsbygden, SPF Sörbygden, PRO Munkedal, primärvården (Munkedals vårdcentral), miljö- och byggnämnden och personal från Sörbygården Översyn och revidering av planen Under varje mandatperiod ska en översyn och revidering av äldreomsorgsplanen ske. Detta möjliggör för den politiska majoriteten i kommunen att under mandatperioden förverkliga sin äldrepolitik. En översyn och revidering av planen kan även ske om behov finns. En första översyn och revidering av äldreomsorgsplanen ska ske under Begrepp och definitioner Anhörig/närstående: En person inom eller utom hushållet som har en nära relation till omsorgstagaren/vårdtagaren/patienten. Begreppen används synonymt. Anpassat boende: Ett anpassat boende (seniorboende) som vanligtvis riktas till en viss ålderskategori. Boendet är inte biståndsbedömt. Boendet erbjuds och söks som en vanlig bostadslägenhet och kan vara en hyresrätt eller bostadsrätt. Biståndshandläggare: Biståndshandläggarna arbetar på uppdrag av omsorgsnämnden. De beslutar om och i vilken omfattning hjälp ska beviljas. Biståndshandläggare finns i alla kommuner även om de ibland kallas, till exempel hemtjänstassistent, biståndsbedömare eller enhetschef. Biståndsbeslut: Biståndshandläggarnas beslut om och i vilken omfattning hjälp ska beviljas kallas biståndsbeslut. Dagverksamhet: En biståndsbedömd insats enligt socialtjänstlagen och som syftar till att tillgodose sociala behov. 3

5 Eget/ordinärt boende: Begreppen eget och ordinärt boende används synonymt. Kvarboendeprincipen innebär att man bor kvar i sitt eget boende. Frivilligorganisationer: Ett samlingsbegrepp för de organisationer som inte genom lagstiftning eller avtal har ett reglerat ansvar för äldre eller äldreomsorgen. Pensionärsorganisationer, Svenska kyrkan, Röda korset, bygdeföreningar och kulturföreningar kan vara exempel på frivilligorganisationer. Hemsjukvård: Hemsjukvård innebär sjukvårdsinsatser som ges enligt hälso- och sjukvårdslagen i eget/ordinärt och särskilt boende. Insatserna ges av sjuksköterska eller på delegation/ordination av undersköterska. Hemtjänst: En biståndsbedömd omvårdnadsinsats som ges enligt socialtjänstlagen i eget/ordinärt boende. Hemvård: Insatser där hemtjänst och hemsjukvård/rehabilitering integreras. Hälsa: Hälsa är att må bra, att ha tillräckligt med resurser att klara vardagens krav och förverkliga sina personliga mål. (Nordenfeldt & Anotonovsky) Korttidsboende: En biståndsbedömd insats enligt socialtjänstlagen och som riktar sig till enskilda och dess anhöriga/närstående som har behov av avlösning, rehabilitering eller vård i livets slutskede. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS): MAS har ett övergripande ansvar för den kommunala hälso- och sjukvården. Omsorgstagare/vårdtagare/patient: En person som får vård och omsorg enligt socialtjänstlagen och/eller hälso- och sjukvårdslagen. Vanligtvis kallas samma person inom äldreomsorgen för omsorgs- eller vårdtagare men inom sjukvården för patient. Begreppen används synonymt. Rehabilitering: Rehabilitering innebär rehabiliterande insatser som ges enligt hälso- och sjukvårdslagen i eget/ordinärt och särskilt boende. Det innefattar även insatser i syn- och hörselhjälpmedel. Insatserna ges av arbetsterapeut, sjukgymnast, syn- och hörselinstruktör eller på delegation/ordination av undersköterska. Särskilt boende: En boendeform som biståndsbedöms enligt 4 kapitel 1 socialtjänstlagen. Utskrivningsklar patient: Patient som av den behandlande läkaren inte längre bedöms behöva vård inom länssjukvården. Vårdgivare: Vårdgivare innebär främst primärvård, länssjukvård och kommunal hälso- och sjukvård. 4

6 2. Dagens äldre 2.1. Demografisk utveckling Både antalet och andelen äldre i befolkningen ökar i Sverige. Vid förra sekelskiftet var mindre än tio procent äldre än 65 år. Om 30 år kommer närmare en fjärdedel av Sveriges befolkning att vara över 65 år. De som är över 80 år och äldre, som har störst behov av vård och omsorg, väntas öka från till personer under samma period. På ytterligare ett par decenniers sikt blir ökningen av andelen och antalet äldre ännu större. Enligt prognosen för befolkningsutvecklingen i Munkedals kommun ökar befolkningen över 65 år med över 219 personer (10 %) från år 2004 fram till år Gruppen 85 år och äldre (äldre äldre) når en topp Därefter avtar ökningstakten och nästa topp uppträder då 40-talistgenerationen når 85-årsåldern. Tabell: Prognos över den demografiska utvecklingen i Munkedals kommun för ålderskategorierna år och 85 år och äldre mellan åren 2004 och år år Totalt Kommunens olika delområden påvisar skillnader i befolkningsutveckling de närmsta åren. I Munkedal är ökningen av antalet personer över 65 år störst, i Svarteborg är ökningen något mindre och i Sörbygden är befolkningen över 65 år i det närmaste konstant. I Munkedal och Svarteborg sker ökningen åren mellan 2008 och Äldres hälsa Äldres hälsa är ett angeläget område att belysa inte minst med tanke på att äldre utgör en allt större del av befolkningen. Det saknas emellertid såväl epidemiologiska undersökningar som statistiskt underlag om äldres hälsoutveckling. Statistiska centralbyrån gör årliga intervjuundersökningar om levnadsförhållanden (ULF) som omfattar åldrarna upp till 85 år. I Folkhälsorapporten från 2001 handlar det om äldres hälsa i åldrarna år. Där rapporteras att långvariga sjukdomar tenderar att öka. Fler får emellertid medicinsk behandling för sin långvariga sjukdom idag än för tjugo år sedan. Det är också fler äldre som får sina åkommor diagnostiserade och behandlade än tidigare. Av de långvariga sjukdomarna som rapporterats är det cirkulationsorganens sjukdomar som dominerar. Näst vanligast är sjukdomar i rörelseorganen. Diabetes och olika ögon- respektive öronsjukdomar är betydligt vanligare i åldrarna över 65 år. Demenssjukdomar ökar med stigande ålder. I åldern år beräknas 1 procent ha en demenssjukdom år är det 3 procent. Förekomsten fördubblas därefter vart femte år och i åldrarna över 90 år uppskattas 21 procent lida av demens. 5

7 3. Äldrefrågor i omvärlden 3.1. Äldrefrågor på internationell nivå Sverige är med och driver äldrefrågorna aktivt inom FN-arbetet. Under 2002 antog FN en handlingsplan om äldrefrågor, vars mål är att garantera att alla ska kunna åldras på ett tryggt och värdigt sätt och kunna delta i samhället som medborgare med fulla rättigheter. Handlingsplanen (Madrid International Plan of Action on Ageing) prioriterar tre inriktningar; äldre och utvecklingen, förbättrad hälsa och välbefinnande samt säkerställa stödjande miljöer. Även inom EU ges en ökad uppmärksamhet åt äldrefrågorna med fokus på vård och omsorg. Exempelvis har Europeiska rådet haft denna fråga årligen på sin dagordning sedan år Samarbetet inom EU kring äldreomsorgsfrågor ökar successivt Äldrefrågor på nationell nivå Äldrepolitikens nationella mål är att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. Äldrepolitiken omfattar insatser som syftar till att ge äldre förutsättningar att leva ett självständigt liv med god livskvalitet. Dessa insatser utförs inom ramen för en generell politik där flera politikområden berörs till exempel hälso- och sjukvårdspolitik, folkhälsopolitik, bostadspolitik och arbetslivspolitik. Äldrepolitiken syftar bland annat till att utveckla kvaliteten och tillgängligheten inom vård och omsorg samt öka äldres ekonomiska och sociala trygghet. Primärt vilar ansvaret för detta på kommunerna, men även landstingen och staten ansvarar för betydelsefulla insatser. Kommunerna svarar för finansiering, innehåll och i flertalet fall också för utförande av tjänster inom äldreomsorgen. Statens insatser inom äldrepolitiken syftar till att med olika medel svara för att generella och varaktiga förbättringar kring till exempel kvalitet och omfattning kommer till stånd inom äldreomsorgen i hela landet. Insatserna syftar också till att genom olika punktinsatser få kommunerna att rätta till brister inom vården och omsorgerna som kan identifieras på lokal nivå. Statens medel för att åstadkomma detta är främst lagstiftning. Staten lämnar ekonomiskt stöd till kommunerna genom såväl generella statsbidrag som riktade statsbidrag för vissa utpekade insatser. En parlamentarisk äldreberedning SENIOR 2005 har tillsatts mot bakgrund av att Sverige står inför omfattande utmaningar när befolkningen blir allt äldre. Beredningens uppdrag har varit att analysera förutsättningar för en långsiktig utveckling av äldrepolitiken. Arbetet har gällt de förändrade krav som ställs på hela samhället när både antalet och andelen äldre i befolkningen ökar Äldrefrågor på kommunal nivå I Munkedal kommun är omsorgsnämnden ansvarig för äldrefrågorna. Nuvarande organisation av äldreomsorgen har en geografisk indelning. Tillsammans erbjuder äldreomsorgen insatser i form av särskilt boende, hemvård, matdistribution, trygghetslarm, ledsagare, korttidsboende, dagverksamhet, färdtjänst och riksfärdtjänst. 6

8 Huvuddelen av äldreomsorgens verksamhet regleras i socialtjänstlagen. Lagen är utformad som ramlag, där den inledande portalparagrafens honnörsord om respekt för människors självbestämmande och integritet ska genomsyra socialtjänstens dagliga möten med kommunens äldre. Ädelreformen 1992 medförde att kommunerna övertog ett visst ansvar för hälso- och sjukvård från landstingen, upp till och med sjuksköterskenivå, för personer i särskilt boende och i bostäder för särskild service för funktionshindrade i alla åldrar. Detta regleras i hälso- och sjukvårdslagen. I samband med skatteväxlingen i Västra Götaland 1999 fick kommunen ansvar för sjukvård och rehabilitering till personer i ordinärt boende som har en diagnos eller funktionshinder som motiverar att sjukvård och/eller rehabilitering ges i hemmet oavsett ålder. Kommunen har genom avtal ansvar för regionens åtagande när det gäller arbetsterapeutiska behandlingar och hjälpmedelsbedömningar/förskrivningar. Äldrefrågor behandlas även i det kommunala pensionärsrådet. Rådet lyder organisatoriskt under omsorgsnämnden. Syftet med kommunala pensionärsrådet är dialog, delaktighet och inflytande för pensionärer. Rådet är ett viktigt organ för samråd och ömsesidig information och kommunikation mellan företrädare för pensionärsorganisationer och kommunen i frågor som har aktualitet och betydelse för pensionärer. Rådets ledamöter är representanter från pensionärsföreningarna i kommunen. I rådet finns även förtroendevalda från kommunstyrelsen, miljö- och byggnämnden, omsorgsnämnden och ungdoms- och kulturnämnden med. 7

9 4. Strategiska överväganden inom fokusområden 4.1. Gemensam värdegrund Principen att alla människor har lika värde är kärnan i det som kallas humanistisk människosyn. Denna syn genomsyrar både FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och svensk lagstiftning. Alla människor har vissa grundläggande rättigheter som ska vara lika och respekteras. De lagar som styr äldreomsorgen innehåller gemensamma värderingar i den humanistiska människosynen som innebär att all verksamhet ska bygga på respekt för människans rätt till självbestämmande och integritet. Det står även angivet i lagstiftningen att den enskilde ska ha jämlika levnadsvillkor och att behov av trygghet ska tillgodoses. Den humanistiska människosynen och de grundläggande principerna om självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet utgör tillsammans en gemensam värdegrund för vård och omsorg. Värdegrunden innebär att alla ska få ett individuellt och mänskligt bemötande utifrån sin livssituation, där den personliga integriteten och rätten till självbestämmande alltid respekteras. Att utarbeta och genomföra en gemensam värdegrund som ska prägla synsätt och arbetssätt för all personal inom omsorgsförvaltningen och som ska vara genomförd senast Hemvård Behovet av hemvård kommer i framtiden öka då fler äldre kommer att bo kvar hemma längre. Höga krav kommer att ställas på hemvårdspersonalen avseende kontinuitet och kompetens. Hemvården ska tillgodose olika målgruppers behov som ställer krav på spetskompetens. Hemvården bör i första hand tillgodose basbehoven utifrån individens egna resurser, situation och status. Biståndsbedömningen måste vara flexibel och ha ett helhetsperspektiv. Hemvården ska organiseras utifrån individens perspektiv. Hemvården bör vara den centrala verksamheten med ansvar för helhetssynen och ha ett helikopterperspektiv. Hemvården ska också verka för en god samverkan med frivilligorganisationerna. Att insatserna inom äldreomsorgen i första hand ska tillgodoses i det egna hemmet och att kvarboende ska garanteras så långt som möjligt. Att arbetssättet kring individen ska präglas av helhetssyn, hälsoperspektiv och samverkan. Att ett rehabiliterande synsätt och arbetssätt ska prägla omvårdnaden. Att främja och utveckla samverkan med olika vårdgivare och frivilligorganisationer. 8

10 4.3. Särskilda boendeformer På kommunens fem äldreboenden finns totalt 165 biståndsbedömda platser med olika inriktning: trygghetsboende, gruppboende (demensboende) och korttidsboende. Det finns ett äldreboende i Hedekas, i Hällevadsholm, i Dingle samt två i Munkedal. För att möta det framtida behovet av äldreomsorg bör en omstrukturering mellan de olika inriktningarna ske. Det innebär att antalet demensplatser i gruppboende måste öka och att förhållandet mellan trygghetsplatser och korttidsplatser måste vara flexibelt. Att antalet särskilda boendeplatser bör ligga i nivå med riksgenomsnittet. Att det finns ett utbud av särskilda boenden i alla fyra tätorter (Munkedal, Hedekas, Dingle, Hällevadsholm). Att antalet platser på gruppboende för dementa ökar med 30 platser mellan åren Att om möjligt planera gruppboendena utifrån nivåerna i demenssjukdomen. Det kan innebära flytt för den enskilde mellan olika avdelningar inom ett och samma äldreboende. Att kunna särskilja demensnivåerna ger en högre kvalitet i omvårdnaden. Att ett rehabiliterande synsätt och arbetssätt ska prägla omvårdnaden. Att främja och utveckla samverkan med olika vårdgivare och frivilligorganisationer Anpassade bostäder för äldre En framtida äldreomsorg där fler äldre bor kvar hemma längre ställer krav på strukturförändringar i samhället. En undersökning som är gjord i Munkedals kommun visar att intresset för andra boendeformer, t ex seniorboende är stort. Den lokala och nationella bostadspolitiken påverkar även utvecklingen inom äldreomsorgen. De flesta äldre bor idag i eget boende och klarar sig själva eller med stöd från hemvården. De flesta vill också bo kvar så länge det går och det är därför angeläget att undanröja hinder för kvarboende. Att en aktiv bostadspolitik för grupperna seniorer och äldre i enlighet med kvarboendeprincipen bedrivs. Att brister i tillgänglighet i enskilda bostäder och i bostadsområden undanröjs. 9

11 4.5. Korttidsboende Korttidsboende är en insats som riktar sig till enskilda och anhöriga/närstående i behov av avlösning, rehabilitering och vård i livets slutskede. Kommunen har 16 korttidsplatser varav 10 platser är koncentrerade till Allégården. Platserna på Allégården har i första hand inriktning mot rehabilitering och vård i livets slutskede. Kännetecken för korttidsboendena ska vara hög kompetens i vård, omsorg och rehabilitering. Kompetensen ska innefatta flera professioner och motsvara aktuella målgrupper på korttidsboendena. Verksamheten på korttidsboendena ska präglas av helhetssyn och samverkan. Att insatsen korttidsboende ska vara lättillgänglig och kunna fås med kort varsel för äldre personer med behov. Att korttidsplatserna ska vara flexibla i antal genom dubbelbeläggning eller justering i förhållande till antal särskilda boendeplatser inom äldreboendena. Att tre korttidsplatser finns avsedda och utbyggda för demenssjuka senast 2008 och att dessa platser är knutna till ett demensboende. Att ett rehabiliterande synsätt och arbetssätt ska prägla omvårdnaden. Att främja och utveckla samverkan med olika vårdgivare och frivilligorganisationer Dagverksamhet Dagverksamhet är en insats som ska tillgodose sociala behov exempelvis genom olika aktiviteter. Dagverksamhet är en förebyggande insats och utgör tillsammans med andra förebyggande insatser en viktig del i kvarboendeprincipen. För gruppen dementa med dess anhöriga/närstående kan insatsen vara helt avgörande för att klara ett eget boende och samtidigt erbjuda en meningsfull tillvaro. En dagverksamhet kan även bedrivas ur ett hälsoperspektiv för att motverka social isolering och främja hälsa för äldre. En sådan verksamhet ska vara öppen för alla och inte vara biståndsbedömd. En öppen dagverksamhet bör drivas i samverkan med frivilligorganisationerna och kunna erbjudas i alla fyra tätorter (Munkedal, Hedekas, Dingle, Hällevadsholm). Den öppna och biståndsbedömda dagverksamheten kan genom samverkan ge stöd till hög kvalitet och bör bedrivas i nära samarbete. Att en kombinerad biståndsbedömd och öppen dagverksamhet ska kunna erbjudas i samtliga fyra tätorter och vara utbyggd senast Att dagverksamheten för dementa byggs ut fram till 2009 med kapacitet att kunna ge insatsen upp till 20 personer per vecka. Denna verksamhet bör koncentreras på ett ställe. Att ett rehabiliterande synsätt och arbetssätt ska prägla omvårdnaden. Att främja och utveckla samverkan med olika vårdgivare och frivilligorganisationer. Att utarbeta en handlingsplan för området dagverksamhet i syfte att skapa helhetssyn, samverkan och kvalitet för nämndens verksamheter. Planen ska ta fasta på sociala och kulturella mål. Handlingsplanen ska vara antagen senast

12 4.7. Anhörigstöd Anhörigas och närståendes insatser är ovärderliga i äldreomsorgen. Dessa insatser kan vara helt avgörande för den enskildes möjligheter att bo kvar hemma. Anhöriga och närstående ska ges möjlighet till olika former av stöd. Det är viktigt att stödet anpassas efter det individuella behovet. Stödet ska vara en trygghet och kan vara av karaktären socialt, psykiskt, kunskapsmässigt, praktiskt eller ekonomiskt. En viktig del av stödet är avlösning och någon samtalspartner. Att utforma en handlingsplan för anhörigstöd, som ska vara färdigställd senast Att bedriva anhörigcenter med syfte att ge trygghet samt kunskapsmässigt och socialt stöd till anhöriga och närstående i samverkan med frivilligorganisationer och andra aktörer. Att erbjuda avlösning i hemmet och på korttidsboende (se korttidsboende). Att anställa en anhörigsamordnare med socialt ansvar senast Anhörigsamordnare kan hänvisa, stötta och vägleda till rätt instanser i olika frågor Insatser för demenssjuka Antalet demenssjuka ökar i samma takt som antalet äldre ökar. Därigenom har behovet av insatser för demenssjuka ökat. Demensvården har som syfte att ta tillvara den demenssjukes kvarvarande resurser och så långt som möjligt fördröja sjukdomsförloppet. En viktig del av insatserna för demenssjuka är även stödet till anhöriga och närstående (se anhörigstöd). Övriga insatser för demenssjuka behandlas under andra fokusområden med dess strategier såsom särskilda boendeformer, korttidsboende och dagverksamhet. Att utforma en handlingsplan om insatser för demenssjuka med syfte att uppfylla kvarboendeprincipen även för demenssjuka. Detta kräver många samplanerade och individuellt anpassade insatser samt kunskap i verksamheten. Handlingsplanen ska vara färdigställd senast Att ett rehabiliterande synsätt och arbetssätt ska prägla omvårdnaden. Att främja och utveckla samverkan med olika vårdgivare och frivilligorganisationer Frivilligorganisationer Föreningslivet med dess många aktiva gör stora insatser för äldre och är en stor resurs. Pensionärernas egna organisationer har omfattande aktiviteter för sina medlemmar. De deltar även i en del av aktiviteterna inom kommunens äldreboenden. Det kommunala pensionärsrådet, som är sammansatt av pensionärsföreningar, förtroendevalda och tjänstemän i kommunen, är en viktig mötesplats. Syftet med rådet är dialog om frågor som har aktualitet och betydelse för pensionärer. Dialogen i rådet ska bygga på kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt ge inflytande för pensionärerna. 11

13 Kommunen bör stödja och stimulera till att frivilligorganisationerna medverkar i äldreomsorgen med social kontakt, stimulans och aktiviteter men får inte på något sätt överta kommunen ansvar. Att se frivilligorganisationerna som en resurs och stödja deras engagemang för äldreomsorgen. Att ge frivilligorganisationerna möjlighet till att stödja eller aktivt delta i äldreomsorgens verksamhet. Att kommunala pensionärsrådet ska ha inflytande i frågor som rör äldre genom att deras åsikter tas tillvara i beredningsprocessen om så är möjligt Hälsa för äldre Att aktivt arbeta med hälsoperspektivet och sätta fokus på det friska inom äldreomsorgen är inte bara humant utifrån individens perspektiv utan även samhällsekonomiskt lönsamt. Det är mycket viktigt att hälsoperspektivet genomsyrar hela äldreomsorgen liksom i samverkan med andra aktörer. Med ett hälsoperspektiv ökar livskvaliteten i ålderdomen och är även en förutsättning för att uppnå kvarboendeprincipen. Ett hälsoarbete kan bedrivas i samverkan med pensionärsorganisationer och hälsorådet, genom aktiviteter inom och utom äldreomsorgens verksamheter eller genom kunskapsspridning. Att anställa en hälsosamordnare senast 2006 med syfte att främja äldres hälsa genom kunskap, motivation och praktiska aktiviteter. Att upprätta en handlingsplan för hälsoarbetet för äldre i samverkan med andra aktörer. Handlingsplanen ska även innefatta kulturella behov och utbud för äldre. Handlingsplanen ska vara färdigställd senast Brukarinflytande på individuell nivå Omsorgsnämndens insatser för den enskilde ska vara av god kvalitet och ska utformas och genomföras tillsammans med denne och vid behov i samverkan med anhöriga/närstående eller god man. Det är därför viktigt att ge den enskilde så stort inflytande som möjligt i biståndsutredningar och vårdplaneringar. Det individuella arbetet med enskilda individer ska präglas av så stor lyhördhet som möjligt. Biståndsbeslut och beslut i vårdplanering ska dokumenteras och delges den det gäller. Omvårdnadsarbetet ska utföras med respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Att den enskilde ska vara delaktig i de beslut om insatser som berör denne. Att den enskildes vilja så långt som möjligt ska styra insatsernas karaktär. Att utarbeta en gemensam struktur som säkerställer brukarens inflytande och rättssäkerhet på individuell nivå. Denna struktur ska vara färdigställd senast Att ett rehabiliterande synsätt och arbetssätt ska prägla omvårdnaden. 12

14 4.12. Styrning, ledning och kvalitetssäkring Omsorgsnämnden Förvaltningens styrning sker genom kommunens ekonomistyrningsmodell, verksamhetsutveckling i Munkedal (VUM), och kommunfullmäktiges reglemente. Kvalitetssäkring sker genom olika rutiner inom förvaltningen. Det är viktigt att de olika antagna styrdokumenten överensstämmer med varandra och gemensamt utgör underlag till styrning och ledning av verksamheterna. Områdena styrning, ledning och kvalitetssäkring innefattas därför inte i äldreomsorgsplanen. Att äldreomsorgsplanens strategier ska vara ett underlag till nämndernas och styrelsernas målarbete inom verksamhetsutveckling i Munkedal (VUM) Alternativa driftsformer Kommunfullmäktig har antagit en konkurrensutsättningsplan för kommunen och en handlingsplan för konkurrensutsättning som kan innebära alternativa driftformer. Omsorgsnämnden ska ha utarbetad och beslutad handlingsplan för konkurrensutsättning. Att antagna strategier i äldreomsorgsplanen finns med och är styrande vid konkurrensutsättning av verksamhet inom äldreomsorg. 13

15 5. Slutord De närmsta åren kommer inte ökning av antalet äldre ske i någon drastiskt bemärkelse. Det är först efter 2010 och senare som ökningen av antalet äldre sätter fart. Men åren framöver kan bli av mycket viktig strategisk betydelse, förutsatt att Munkedals kommun agerar så klokt som det är möjligt. I bedömningar av resurser och framtida behov inom äldreomsorgen är det klart att kommunen måste göra rätt saker och hushålla med sina resurser. Detta för att klara av en ekonomi som inte växer i samma takt. Äldreomsorgsplanen har tyngdpunkten på tre inriktningar: hälsa, förebyggande insatser och kvarboendeprincipen. Dessa inriktningar i äldreomsorgsplanen ska främja och trygga hälsan, sociala nätverk och den fysiska miljön samt ge trygghet i insatser som behövs för att kunna åldras på ett värdigt sätt. Förhoppningen är att äldreomsorgsplanen ska bli en god investering inför framtiden, både humant och resursmässigt. Om Munkedals kommun i en framtid ska lyckas med denna viljeinriktning så kräver det handlingskraft idag. Det tar tid innan insatser för folkhälsa och förebyggande vård och omsorg ger ett gott resultat. 14