En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

Transkript

1 En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

2 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar och därmed också ett av våra viktigaste reformområden. Vid den senaste partikongressen beslutade vi socialdemokrater oss därför för att under en tioårsperiod öka anslagen till äldreomsorgen med 10 miljarder kronor. När högeralliansen går till val är de överens om en fråga kraftigt sänkta skatter. Moderaterna vill att var femte skattekrona ska bort på några års sikt. Det motsvarar 250 miljarder kronor det vill säga vart femte äldreboende, var femte hemtjänstpersonal, var femte vårdplats. Då får vi ett helt annat Sverige än det vi har idag ett hårdare och ett kallare Sverige där den som vill ha vård och omsorg på ålderns höst måste betala ur egen ficka eller vara utlämnad till självuppoffrande anhöriga. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigare att satsa på äldreomsorgen än att genomdriva stora skattesänkningar. Den som har jobbat och slitit i hela sitt liv har rätt att känna sig trygg inför sitt åldrande. Vården och omsorgen ska finnas där, den dagen man behöver den. Och den ska vara av högsta kvalitet. Vi ska också skapa förutsättningar för en meningsfull tillvaro för äldre en tillvaro som inte präglas av ensamhetens ängslan, utan av den sociala gemenskapens glädje och värme.

3 3 1. Socialdemokratisk äldrepolitik Socialdemokratisk äldrepolitik grundar sig på två begrepp; frihet och trygghet Frihet innebär att den enskilde själv ska kunna forma sitt liv. Detta är lika viktigt när man är gammal som när man är ung. Alla ska bli bemötta med respekt, ha rätt till personlig integritet och själva kunna bestämma över den egna tillvaron. Trygghet innebär att ingen ska behöva känna oro för sin försörjning när man blir äldre. Det handlar om en trygg pension. Men det handlar också om rätt till vård och omsorg av hög kvalitet när man behöver det. Det äldrepolitiska arbetet måste därför utgå från två huvudspår: 1. Ingen ska diskrimineras på grund av sin ålder. Äldre ska kunna delta i hela samhällslivet och ha möjlighet att utvecklas, tillsammans med andra. Ingen ska behöva bli hänvisad till samhällets åskådarplatser för att han eller hon blivit pensionär. Samhället har behov av den kunskap och de erfarenheter som äldre generationer kan förmedla. Detta arbete kräver engagemang inom flera politikområden utbildning, arbetsmarknad, kultur, samhällsplanering och ekonomi. 2. Rätten till en god äldreomsorg. När den tid kommer då man behöver hjälp för att klara sin vardag är det ytterst viktigt att samhällets insatser fungerar väl. Alla ska ha rätt till en god äldreomsorg på lika villkor. Det är behovet inte den enskildes betalningsförmåga som ska vara avgörande.

4 4 Utgångsläget 1994 När socialdemokraterna fick väljarnas förtroende att ta Sverige ur den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet var det två mål som prioriterades. Statsfinanserna skulle stabiliseras och den öppna arbetslösheten halveras. Den borgerliga regeringen lämnade efter sig en ekonomi i fritt fall och ett årligt underskott i statens budget på 200 miljarder kronor. Vid mitten av 90- talet tvingades socialdemokraterna genomföra kraftiga nedskärningar för att sanera statens ekonomi. En rad av dessa åtgärder berörde äldre människor. Uppräkningen av pensionerna minskade och pensionsförmånerna försämrades på flera sätt. De offentliga verksamheterna, t ex vården och omsorgen, tvingades till uppsägningar av personal och minskade ambitioner. Det var den borgerliga regeringens misslyckanden som var orsaken till den ekonomiska krisen. Och det var bara genom sunda statsfinanser som arbetslösheten kunde bekämpas. Det gällde att på lång sikt försvara välfärdssystemet. När samhällsekonomin åter bringades i balans påbörjades ett omfattande reformarbete för att förverkliga visionen om en trygg ålderdom för alla. Viktiga reformer Under de senaste åren har en rad reformer genomförts för att förbättra äldres levnadsvillkor. Det har handlat om att öka den ekonomiska tryggheten, att göra samhället mer tillgängligt och att förbättra kvaliteten i äldreomsorgen. Möjligheten att få vård och omsorg ska inte avgöras av den enskildes ekonomi.

5 5 Tryggheten för de med minst marginaler har förbättrats med ett särskilt äldreförsörjningsstöd och höjda bostadstillägg. Men det räcker inte Fortfarande lever många äldre med knappa ekonomiska marginaler. Fortfarande är inte omsorgen om våra äldre tillräckligt bra och fortfarande får många kvinnliga anhöriga bära ansvaret för äldre släktingar. Fortfarande känner långt ifrån alla äldre att deras kunskaper och erfarenheter tas tillvara. 2. Utveckling av äldreomsorgen Att bli gammal och skröplig med olika krämpor och sjukdomar är att bli beroende av vård och omsorg. Allt fler får uppleva detta. Tack vare välfärdssamhällets fantastiska framgångar har dagens äldre generation vida överträffat sin egen föräldragenerations genomsnittsålder. Drygt 17 procent av Sveriges befolkning är idag 65 år och äldre. Vår hälsa har förbättrats i takt med välståndet och många av de sjukdomar människor tidigare dog av går nu att behandla framgångsrikt - cancer, stroke, andra hjärt- och kärlsjukdomar. Tack vare goda möjligheter att till exempel ersätta utslitna höftleder, operera starr och behandla diabetes kan livet på ålderns höst underlättas väsentligt. Att vi i dag kan räkna med att leva tills vi blir riktigt gamla är ingen belastning för samhället utan en enorm tillgång och framgång för den svenska välfärdspolitiken. De flesta har god hälsa när de går i pension och kan se fram emot många friska år. Det ska vi vara stolta över. Men det ställer oss också inför nya utmaningar. När de äldre blir fler, växer behoven av vård och omsorg. Gruppen äldre blir också mer heterogen, så även

6 6 behoven. Om tio, femton, år kommer behoven av äldreomsorg att börja öka kraftigt och därtill se olika ut allt ifrån relativt friska äldre, som bara behöver lite hjälp i hemmet och några mötesplatser, till äldre med många olika sjukdomar samtidigt och demenssjuka. Detta förutsätter en utveckling och förnyelse av såväl samhällsplaneringen som av sjukvården och äldreomsorgen. Äldreomsorgen är således en av de viktigaste utmaningarna under de kommande åren. Det har tagits många bra initiativ och mycket bra görs redan i kommunerna. Men att förändra och förbättra äldreomsorgen är ett gemensamt ansvar mellan staten, kommunerna, landstingen, brukarna, de anhöriga och personalen. För att få ett samlat grepp presenterar vi socialdemokrater en nationell utvecklingsplan för äldreomsorgen under våren. Utvecklingsplanen ska ange en långsiktig och uthållig satsning för att möta de framtida behoven. Äldreomsorgen ska gå igenom samma fantastiska utveckling som barnomsorgen har gjort så att både de som får omsorgen och deras anhöriga kan känna tillit till den. Brukarna måste få ett större inflytande över äldreomsorgens utförande. Äldreomsorgen ska ha kompetent personal som får utvecklas på sin arbetsplats, god verksamhet och nöjda brukare. Omsorg handlar om så mycket mer än livets nödtorft. Det handlar om gemenskap, glädje och medmänsklighet. Målet är att göra Sverige till ett av världens bästa länder att åldras i. Ett mål som omfattar utvecklingsarbete under en period av tio år, förutsätter också någon form av nationell samling där staten, kommunerna, landstingen, de

7 7 äldre själva, deras anhöriga, pensionärsorganisationerna och personalen ger sin syn på vad som är problembilden och vad som behöver göras. Fem områden där vi ser behov av utveckling De mest sjuka Vi behöver satsa på dem som är mest sjuka, ofta med flera olika sjukdomar. Här behövs en utbyggd hemsjukvård och möjlighet till en gemensam organisation för vård och omsorg i hemmet. Det förutsätter ett skarpare regelverk för att säkerställa läkarnas insatser i hemsjukvården. Läkare ska kunna komma hem till äldre när det behövs. Vi behöver skapa fler demensboenden och utbyggd demenskompetens. Människor som lär sig det svenska språket i vuxen ålder, glömmer ofta det när de drabbas av demens och behöver vård på sitt modersmål. Vi vill därför förbättra demensvården även för alla med annat modersmål än svenska, personalens språkkunskaper måste tas tillvara. Äldre kvinnor och män ska få tillgång till hemtjänst och äldreomsorg på lika villkor. Boendet för äldre Det har skett en bra utveckling där äldre har kunnat bo kvar hemma allt längre, vilket också är det som de flesta vill. Men den dag som man inte klarar av att bo hemma längre ska man vara säker på att få en plats på ett särskilt boende. Vi måste se till att de som verkligen har behov av särskilt boende också får det. Behovsbedömningen måste vara likadan i hela landet. Och det behövs också en större gemensam bedömning av hur behoven ser ut. Det ska inte handla om vem som har mest tur ifråga om vem som får plats på ett bra boende, utan alla som har behov ska få plats.

8 8 Vi behöver också alla stat, kommuner och bostadsföretag ta initiativ till en fortsatt utbyggnad av mellanformer, seniorboende och servicebostäder, som skapar olika former av eget boende med tillgång till gemenskapslokaler, dagverksamhet och möjlighet att äta tillsammans. Med stigande ålder tunnas det sociala nätverket ut. Vänner och bekanta blir sjuka eller dör. Genom sociala nätverk, utbyggd dagverksamhet och naturliga träffpunkter kan ensamhet och isolering brytas. Genom en par-bo-garanti vill vi säkerställa att de som har levt och kämpat ihop under ett helt liv inte ska behöva skiljas åt på ålderns höst bara därför att den ena parten är så pass skröplig att hon eller han måste flytta in i ett särskilt boende och där den andra parten inte klarar att åka på besök. Personalen Att satsa på personalen, är kanske den enskilt viktigaste insatsen för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen. Det måste finnas tillräckligt många anställda för att hinna med både småprat, städning och personlig omvårdnad. Men det handlar inte bara om händer inom äldreomsorgen. Det handlar framför allt om hjärta och hjärna. Den dagen vi inte klarar oss själva är det helt avgörande för kvaliteten vilket hjärta och vilken hjärna som styr de händer som ska ge oss omsorg. Det krävs kunskap och erfarenhet, människokännedom och ömhet, humor och omdöme. Arbete inom äldreomsorgen ska bli ett framtidsyrke.

9 9 Den socialdemokratiska regeringen har redan inlett arbetet med kompetensstegen, en stor satsning på att synliggöra, använda och utveckla personalens kompetens i äldreomsorgen. Nu går vi vidare med utbildningsvikariaten, där staten avsätter resurser för vikariat årligen under 2006 och 2007 för att möjliggöra mer omfattande grundutbildning och påbyggnadsutbildningar för den ordinarie personalen. Vi behöver också införa en lägsta nivå för den kompetens som ska krävas för att arbeta i äldreomsorgen och skapa ett nationellt kompetensutvecklingssystem för personalen. Arbete inom äldreomsorgen måste utvecklas och göras mer attraktivt så att fler unga människor väljer att jobba inom vård och omsorg. Ett sätt är att införa nationella specialiseringar för undersköterskor. Vi vill också att man ska kunna specialisera sig och som omsorgssköterska utbilda sig till t.ex. demensomsorgssköterska. Det förebyggande arbetet Många anhöriga drar idag ett väldigt tungt lass. De behöver stöd och hjälp för att orka. Vi vet också att många äldre faller och skadar sig. Varje år dör dubbelt så många äldre till följd av fallolyckor än antalet dödade i trafiken. I Sverige finns en stor potential för utveckling av den ideella sektorn som vänder sig till äldre och deras anhöriga. Många äldre är villiga att arbeta frivilligt för en medmänniska och en majoritet är också beredd att ta emot frivilliginsatser. På många håll har pensionärsorganisationer och andra tagit initiativ till väntjänster eller andra former av frivilliginsatser för att göra en insats mot det som för många äldre är den största plågan - ensamheten och isoleringen.

10 10 Det är roligt att duka för två någon gång. Pigga pensionärer deltar som promenadvänner, sällskap vid utflykter eller följer med vid läkarbesök. Men även den som själv är sängbunden kan bli någons telefonvän och bryta ensamheten hos en medmänniska. Vi ska ta tillvara de människor som vill bli ianspråktagna, men som idag inte vet hur. Att ta vara på människors engagemang och vilja att göra en insats kan ge positiva effekter på livskvaliteten både för den som erbjuder sin hjälp och för den som tar emot hjälp. En sådan god utveckling uppstår dock inte av sig själv. Det krävs ett samspel mellan de gemensamma åtaganden vi gör genom kommunen, föreningslivet och den enskilda individen. Mycket kan göras när det gäller det förebyggande arbetet. Den socialdemokratiska regeringen avsätter därför nu sammanlagt 350 miljoner kronor under för att stärka anhörigstödet och stimulera det frivilliga arbetet. 20 miljoner kronor ska årligen gå till försöksverksamhet för att stimulera kommunerna att hitta nya och fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. Samtidigt får pensionärs- och anhörigorganisationerna sammanlagt 5 miljoner kronor årligen för att utveckla sina stödverksamheter. En annan viktig åtgärd är att vidareutveckla stödet till de anhöriga som hjälper och vårdar en närstående. Grundtanken är att anhöriga som själva vill stå för hela eller delar av omvårdnadsinsatserna för en närstående ska få stöd att göra det under acceptabla förhållanden, utan att livssituationen och livsvillkoren försämras för berörda personer.

11 11 Anhöriga vårdar sina närstående för att de vill det. Men då ska de också få stöd som att ha en kontaktperson att ringa till för råd, ha möjlighet till avlastning, dagverksamhet och delta i studiecirklar för att få kunskap. Inriktningen på kommunernas arbete ska vara att öka tillgången på varaktiga stödformer och göra dessa mer tillgängliga. Stödet ska finnas i många olika former för att kunna passa för olika behov och livssituationer. Närmare 100 miljoner kronor avsätts därför årligen för detta utvecklingsarbete. Även den som är frisk och pigg kan med stigande ålder behöva hjälp med olika enklare arbetsuppgifter. Vi behöver alla byta glödlampa i köket, hänga upp adventsstjärnan eller byta gardiner ibland. Så länge vi själva kan klättra upp på stolarna, borden och stegen så är det inga problem, men med stigande ålder ökar risken för fallolyckor och brutna lårben. Vi vet från de kommuner som har infört denna typ av servicetjänster att antalet fallolyckor och benbrott minskat markant. Vi socialdemokrater bör därför också göra det möjligt för kommuner att erbjuda icke-behovsprövade servicetjänster för äldre, till rimliga priser eller gratis. Nationell likvärdighet och lokal utveckling Den nuvarande ordningen med två olika lagar socialtjänstlagen och hälsooch sjukvårdslagen skapar stora praktiska problem för äldreomsorgspersonalen och leder till sämre vård och omsorg för de äldre. Kanske behöver vi ta ett stort grepp för att skapa en egen sammanhållen äldreomsorgslag. Det behövs också ett nationellt styrdokument för äldreomsorgen. Frågan handlar om hur vi nationellt skapar en hög kvalitet samtidigt som vi ger stort utrymme för lokal utveckling. De borgerliga har kommit med förslaget att

12 12 man ska hämta inspiration från djurrättslagstiftningen och införa liknade lagstiftning för äldre. Det tycker vi socialdemokrater är helt fel väg att gå. Vi ska naturligtvis arbeta på samma sätt som vi har gjort med andra viktiga, stora verksamheter där vi har lyckats att höja kvaliteten och nått ett stort förtroende bland befolkningen. Det gäller till exempel barnomsorgen eller sjukvården. Därför vill vi ta fram ett äldreomsorgens pedagogiska program som ett nationellt styrinstrument för äldreomsorgen. Vi behöver också utveckla tillsynen. Ett sätt att göra det är att införa nationella kvalitetsregister för äldreomsorgen, på samma sätt som inom sjukvården. Sammanfattning Vid den senaste partikongressen beslutade vi socialdemokrater oss för att under en tioårsperiod öka anslagen till äldreomsorgen med 10 miljarder kronor. Den socialdemokratiska regeringen avsätter sammanlagt 350 miljoner kronor under för att stärka anhörigstödet och stimulera det frivilliga arbetet. Detta för att vi ska ge äldre ett rikt socialt liv högt upp i åldrarna. Vi socialdemokrater har redan inlett arbetet med kompetensstegen, en stor satsning på att synliggöra, använda och utveckla personalens kompetens i äldreomsorgen. Nu går vi vidare med utbildningsvikariaten, där staten avsätter resurser för vikariat årligen under 2006 och 2007 för att

13 13 möjliggöra mer omfattande grundutbildning och påbyggnadsutbildningar för den ordinarie personalen. Under våren presenterar vi socialdemokrater en nationell utvecklingsplan för äldreomsorgen. Den ska ange en långsiktig och uthållig satsning för att möta de framtida behoven och behandlar fem områden: De mest sjuka Boendet för äldre Personalen Det förebyggande arbetet Nationell likvärdighet och lokal utveckling

14 14 3. Alternativet en trygg ålderdom bara för de välbeställda Högeralliansen vill ta över regeringsmakten och satsa på dem som är friska och arbetar medan det är sjuka och äldre som ska betala notan. Moderaterna har ingen politik för äldre. Redan nästa år vill högeralliansen sänka skatterna med ca 50 miljarder kronor. Detta får landets äldre betala bland annat genom kraftigt höjda avgifter för sjukvård och läkemedel. På sikt har moderaterna som mål att sänka skatterna till ett EU-genomsnitt. En uträkning av vad det skulle innebära för Sverige visar att det handlar om att moderaterna vill sänka skatten med 250 miljarder kronor. Några exempel på vad 250 miljarder kronor innebär i praktiken: Var femte skattekrona dvs. var femte äldreboende, var femte hemtjänstpersonal, var femte vårdplats. Mer än den totala kostnaden för all sjukvård. Mer än den totala kostnaden för alla pensioner. Mer än den totala kostnaden för alla trygghetsförsäkringar - a-kassa, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension) och föräldraförsäkring.

15 15 Moderaternas äldrepolitik Moderaterna vill: Försämra högkostnadsskyddet för läkarbesök från max 900 kronor till max 1500 kronor. Höja patientavgifterna i vården. Moderaterna sparar mellan 2 och 5 miljarder kronor genom att höjda patientavgifter ska tvinga människor som är sjuka att avstå från vård. Införa en avgift på 25 kronor varje gång man hämtar ut receptbelagd medicin på Apoteket. Höja högkostnadsskyddet för läkemedel från 1800 kronor till 2000 kronor. Kraftigt höja egenavgifterna för läkemedel. Genom att göra fler läkemedel receptfria slopas samtidigt subventionen från läkemedelsförmånen. Ta bort rabattrappan på läkemedel. Privatisera akutsjukvården och tillåta gräddfiler i vården, den som har råd ska få köpa sig förtur. Dessutom: Säger de nej till satsningar på äldreomsorgspersonalens utbildning. Säger de nej till den socialdemokratiska regeringens satsning på plusjobb. Plusjobben innebär för många kommuner en möjlighet att satsa extra på äldreomsorgen. Fler kommer att kunna anställas och utföra viktiga och efterfrågade arbeten i hemtjänst och på särskilda boenden. Den moderata politiken innebär att skattesänkningar och privatiseringar prioriteras före kvaliteten i välfärden. Moderaternas avgiftshöjningar drabbar direkt de äldre och sjuka. Äldre människor är en grupp som till stor del nyttjar

16 16 sjukvården och därmed också kommer att drabbas hårt av högre avgifter både för läkemedel och för sjukvårdsbesök. Vill inte moderaterna att äldre ska ha råd att besöka läkaren när de blir sjuka, eller ha råd med medicin? Moderaterna talar dessutom ofta om att de vill förbättra tillgängligheten i sjukvården, men genom att höja patientavgifterna handlar det snarare om att försämra den. Avgiftshöjningar leder till sämre tillgänglighet. Moderaterna vill att de som har råd med privata sjukförsäkringar ska kunna gå före i gräddfiler även inom den vård som vi alla betalar för gemensamt via skattsedeln. Uppenbarligen tycker de att privat försäkrade har större rätt till god vård än äldre som inte har samma ekonomiska resurser att uppbringa. Borde inte människors behov av vård gå före privata vinstintressen? Att moderaterna säger nej till våra satsningar på utbildning av våra välfärdsarbetare i äldreomsorgen är ännu ett exempel på att de inte vill prioritera äldre och att de inte ser arbete i äldreomsorgen som ett framtidsyrke. Till skillnad från moderaterna tycker vi socialdemokrater att vi har ett moraliskt ansvar för den äldre generation som har jobbat och slitit i hela sitt liv, som har vårdat oss och utbildat oss, som med sitt arbete lagt grunden för det välfärdssamhälle som vi vuxit upp i. Vi ska se till att den som har jobbat och slitit i hela sitt liv får vård och omsorg den dagen han eller hon behöver det. Vården och omsorgen ska ges efter behov och inte efter plånbok. Och den ska vara av högsta kvalitet. Moderaterna mål är att vi i Sverige ska ha en skattenivå som ligger på samma nivå som det europeiska genomsnittet. Det innebär nedskärningar med 250 miljarder kronor som bland annat kommer drabba landets äldre. Då får vi ett

17 17 helt annat Sverige än det vi har idag ett hårdare och ett kallare Sverige där den som vill ha vård och omsorg på ålderns höst måste betala ur egen ficka eller vara utlämnad till självuppoffrande anhöriga. Vi socialdemokrater har en annan vision. Vi vill att Sverige ska vara världens bästa land att åldras i. Att satsa 10 nya miljarder på äldreomsorgen är därför för oss viktigare än stora skattesänkningar för de som är friska och i arbetsför ålder.

18 SOCIALDEMOKRATERNA