Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige
|
|
- Elias Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004
2 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst i världen. Bara under de senaste 25 åren har medellivslängden ökat med nära fem år bland svenska män och med drygt fyra år bland svenska kvinnor och ligger nu på 78 respektive 82 år. Men vad är det egentligen för liv som erbjuds våra gamla? Även om många fortsätter att leva ett rikt liv långt upp i åldrarna innebär ålderdomen också ökad risk för ohälsa, isolering och social och ekonomisk otrygghet. På senare tid har vi vid alltför många tillfällen, via medierna, kunnat ta del av uppgifter om vanvård på sjukhem, undernäring och tristess bland våra äldre. Samhällets resurser räcker helt enkelt inte till. Detta trots de enorma insatser som utförs av tiotusentals anhöriga som dygnet runt vårdar sina nära och kära. Mediernas larmrapporter skapar oro. Den här studien visar att så många som sju av tio svenskar i yrkesverksam ålder inte tror att samhället kommer att kunna erbjuda dem det stöd och den hjälp de kommer att behöva som gamla. En och en halv miljon svenskar är idag ålderspensionärer. Det motsvarar 17 procent av den totala befolkningen, en andel som successivt ökar. Men hur ska vi kunna bidra till att dessa medmänniskor får ett värdigt liv också på sin ålders höst? För inte ska vi acceptera att många svenskar slutar sina liv i social isolering? Eller att människor går runt och känner oro för att inte kunna klara sig? Tusentals frivilliga rödakorsare besöker regelbundet runt ensamma människor för att genom medmänsklighet och social samvaro bryta deras isolering. Vi ger också stöd och avlastning till alla hårt kämpande anhörigvårdare. Precis som många andra organisationer är vi beredda att dra vårt strå till stacken och ta ett ännu större ansvar dels genom fler och bättre frivilliginsatser, dels genom att delta i debatten och försöka påverka samhällsutvecklingen. Röda Korset har tagit fram en plattform för äldrefrågor där vi listat ett antal punkter som, enligt oss, borde vara självklara i den svenska äldreomsorgen. Många av plattformens punkter tas upp i den här studien och den finns dessutom med som bilaga. Tillsammans med den här studien är plattformen ett av våra bidrag till äldredebatten. Ytterst krävs dock en nationell samling för att kunna ge våra äldre den livskvalitet de så väl förtjänar. Anders Milton Ordförande Svenska Röda Korset 2
3 Ny studie 7 av 10 svenskar känner oro inför ålderdomen Hur känner egentligen svensken i gemen inför åldrandet? Tycker vi att vi ägnar tillräcklig tid åt äldre vänner och släktingar och känner vi att vi kan lita till samhällets förmåga att ta hand om oss när vi blir äldre? För att få svar på dessa frågor lät Röda Korset undersökningsföretaget Temo ställa ett antal frågor till den svenska allmänheten. Under november månad 2004 intervjuades drygt personer, från 16 år och uppåt. Resultatet är nedslående. Sju av tio i yrkesverksam ålder tror inte att samhällets resurser kommer att räcka till Så många som 60 procent av de tillfrågade tror inte att samhället kan erbjuda den hjälp och det stöd de kommer att behöva som gamla. Kvinnor är något mer skeptiska än män och bland människor i yrkesverksam ålder (30 59 år) säger sju av tio att de inte förväntar sig att samhällets insatser kommer att räcka till. 40 procent av låginkomsttagarna är rädda för att bli gamla En av fyra säger till och med att de är rädda för att bli gamla och ensamma. Här är det tydligt att oron är större bland dem som lever i hushåll med låg inkomst. Av dessa uppger 40 procent att de är rädda för att bli gamla. Det är också tydligt att kvinnor oftare är rädda för att bli gamla och ensamma än män, vilket kan bero på att kvinnor, rent statistiskt, lever längre. 50 procent tycker inte att de besöker sina äldre släktingar tillräckligt ofta En annan fråga i undersökningen är om man har äldre släktingar som man inte besöker lika ofta som man tycker att man borde. Här svarar hälften av de tillfrågade svenskarna att så är fallet. Andelen som går omkring med dåligt samvete är störst bland yngre. En tid då det egna livet med studier, karriär och småbarn lämnar lite tid över. Runt hälften har sina äldre släktingar på annan ort Det är dock inte bara tidsbrist som gör att man inte besöker sina gamla släktingar. Fyra av tio svenskar uppger att de har så långt till sina släktingar att de inte skulle kunna besöka dem ens om de ville. Svaret är vanligare bland dem som bor i Stockholm; här uppger fler än 50 procent att de har sina äldre släktingar på annan ort. I en tid då allt större ansvar läggs på de anhöriga är detta ett viktigt faktum att känna till. Som det ser ut idag tvingas många äldre nämligen lita till de anhörigas goda vilja för att komma ut och ta del av samhällslivet, detta eftersom hemtjänsten bara hinner med det allra nödvändigaste. Sammantaget ger svaren på dessa frågor en bild av ett Sverige där ålderdomen förknippas med otrygghet, ensamhet och isolering. 3
4 Problem eller resurs hur ser vi egentligen på våra äldre? Vi har redan konstaterat att svenskarna blir allt äldre. Det betyder att en man, när han går i pension, i genomsnitt har ytterligare 17 år kvar i livet. För en kvinna är motsvarande siffra 20 år. Idag är ungefär 1,5 miljoner människor i Sverige 65 år eller äldre. 1,1 miljoner människor är mellan 65 och 79 år och cirka är över 80 år 1. Röda Korsets utgångspunkt är att alla åldrar är lika viktiga. Människor åldras hela livet, det är en normal process och alla åldrar behövs för ett samhälle i harmoni. Ett bra liv då man är äldre ska därför inte skilja sig från ett bra liv som yngre. Det borde därför vara självklart för samhället att säkerställa servicen för alla medborgare oavsett ålder. Idag accepteras dock nedskärningar i äldrevården på ett helt annat sätt än vi skulle acceptera motsvarande nedskärningar inom barnomsorgen. Det är vår erfarenhet att människor med ett långt liv bakom sig utgör en alldeles särskild resurs. Många äldre lever också ett bra liv och fortsätter att göra insatser i samhället. Exempelvis är många av Röda Korsets frivilliga själva ålderspensionärer. Istället för att beskriva äldre i termer av problem och kostnader är det därför dags att se dem som en del i lösningen som en resurs. När äldreomsorgen kommer på tal sker det ofta i samband med att man diskuterar bristande resurser och svagare ekonomi om hur allt färre får allt fler att försörja. Och visst kostar äldreomsorg, speciellt om den ska ges efter behov och med kvalitet. Kommunernas samlade kostnader för vård och omsorg om äldre uppgick under 2003 till 78,2 miljarder kronor, varav cirka 15 procent gick till sjukvård. I genomsnitt går cirka 20 procent av kommunernas totala ekonomi till äldreomsorg. I fasta priser har dock kommunernas kostnader för äldreomsorgen mellan 2002 och 2003 sjunkit med 0,8 procent. Det innebär att det har skett en volymminskning totalt 2. Samtidigt som det finns fler äldre i vårt samhälle är det alltså färre som får del av kommunernas hjälp och stöd. Att låta gamla och svaga finansiera kommunala besparingar är inte värdigt det svenska välfärdssamhället. Vi kan också fråga oss om vi har råd att blunda för den resurs som många av våra pensionärer faktiskt utgör. Rent statistiskt lever vi nästan en fjärdedel av våra liv som ålderspensionärer. Är det verkligen rimligt att samhället ser dessa människor som förbrukade? Eller ännu värre är det rimligt att människor känner rädsla inför en fjärdedel av sina liv? Samhällets ansvar på pappret och i verkligheten Kommunens ansvar enligt Socialtjänstlagen är att verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap. Kommunens ansvar innebär också att se till att äldre människor får goda bostäder och att de får stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Dessutom bör kommunen, enligt lag, genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre. 1 Statistiska Centralbyrån. Befolkningsprognos, Svenska Kommunförbundet, Aktuellt om äldreomsorgen, oktober
5 Även om många äldre, som vi tidigare nämnt, fortsätter att leva gott ser vi också att behovet av stöd och service från samhället ökar i takt med stigande ålder. I samband med detta finns också en risk att de äldre fråntas bestämmanderätten över sina liv och istället blir förpassade till en tillvaro utan egenvärde och självkontroll. Att inte själv få bestämma när man ska duscha och tvätta håret, hur dags man ska gå och lägga sig eller om och när man kan komma ut upplevs av många till och med som en inskränkning i de grundläggande friheter som varje medborgare bör åtnjuta. Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har varje stat ansvar och skyldigheter gentemot sina medborgare. Även om det åligger kommunerna att tillhandahålla äldreomsorgen kan staten alltså inte frånsäga sig ansvaret. Att grundläggande mänskliga rättigheter prioriteras bort på grund av bristande ekonomiska resurser kan således aldrig accepteras. Röda Korsets äldreplattform lyfter också fram den rättighet som finns inskriven i lag att alla äldre har rätt att byta bostadsort, även de som behöver äldreomsorg. Vi vet att detta i många fall har stött på patrull och att kommuner inte gärna vill ta emot nya invånare som behöver äldreomsorg. Detta då dessa människor uppfattas som en börda små skatteintäkter och stora utgifter. Kommunerna skyller på resursbrist, ett skäl som vi menar inte hör hemma i ett välfärdssamhälle. Vintern 2003 skapade dåvarande socialministern, Lars Engqvist, ett så kallat trygghetskontrakt med medborgarna. Under rubriken En god äldreomsorg på lika villkor listades elva angelägna punkter. En punkt betonar att medborgarnas tillit till samhällets förmåga att erbjuda en framtida god äldreomsorg inte bara handlar om de ekonomiska förutsättningarna. Medborgarna ska också veta vad de kan förvänta sig i fråga om omsorgens omfattning och kvalitet. Kunskapen om detta ska skapas i en fortlöpande dialog med ansvariga politiker 3. Resultatet av vår studie visar klart att detta inte har nått fram till medborgarna. Svenskarna känner inte till något trygghetskontrakt, i alla fall litar de inte på att det kommer att fungera. Frågan om samhällets ansvar har också aktualiserats i samband med debatten om skatteavdrag för hushållsnära tjänster, den så kallade pigdebatten. Enligt senare inlägg i debatten bör skatten för hushållsnära tjänster för äldre exempelvis städning reduceras. Detta förslag har fått kritik då det kan uppfattas som att äldre nu ska tvingas betala för tjänster som tidigare tillhandahölls genom hemtjänsten, en kritik som Röda Korset delar. Snabb avveckling av servicebostäder och sjukhem ställer högre krav på anhöriga Idag får ungefär hälften av alla personer över 85 år någon form av stödinsats från den kommunala äldreomsorgen. Det rör sig då om hemtjänst eller särskilt boende. Huvuddelen av alla äldre bor kvar i det egna hemmet långt upp i åren. Av dem är det många som får hemtjänst, men ännu fler förväntas klara sig själva. Endast cirka 25 procent av alla över 85 år som bor kvar i det egna hemmet har kommunal hemtjänst. Av dem som är över 90 år bor nästan 60 procent kvar hemma, drygt två tredjedelar av dessa har hemtjänst 4. 3 Regeringskansliet, En god äldreomsorg på lika villkor 4 Svenska Kommunförbundet, Aktuellt om äldreomsorgen, oktober
6 Även om gamla ofta vill bo kvar i sin hemmiljö så länge som möjligt finns det många som vill ha den trygghet som ett särskilt äldreboende innebär, inte minst då orken tryter och man blir beroende av daglig hjälp utifrån för att klara det vardagliga livet. Idag vittnar många gamla, och deras anhöriga, om hur svårt det är att få plats i särskilda boenden. En av orsakerna kan vara platsbrist. Statistiken visar också att antalet äldre i serviceboende och på sjukhem minskar, helt i linje med dagens politiska vilja. Överlag är de som idag beviljas plats i särskilda boenden också betydligt mer vårdkrävande än tidigare. Det innebär dock inte att de som bor kvar hemma klarar sig själva. Den snabba avvecklingen av särskilda boenden är oroande, även om kommunerna hävdar att de flesta äldre faktiskt önskar bo kvar i hemmet och få den vård och omsorg de behöver där. Att vården i hemmet bara kostar kommunerna hälften så mycket som den i särskilda boenden påverkar med all säkerhet kommunernas hållning i frågan 5. Enligt en studie som Boverket och Socialstyrelsen gjorde 2003 följer kommunerna inte sina planer på att bygga nya äldreboenden. Fram till 2005 skulle nya boende byggas, boenden som nu inte blir av. En anledning sägs vara att den demografiska utvecklingen pekar mot att antalet människor över 80 år kommer att minska fram till år 2020 då den stora 40- talistgenerationen börjar nå hög ålder 6. Kommunernas bristande resurser gör att de därför väljer att skjuta nybyggnationen på framtiden då behovet blir än mer akut. För att bo kvar i det egna hemmet krävs att bostadsområdet är utformat så att äldre kan komma ut även om de har svårt att röra sig. I många städer bor äldre exempelvis i flervåningshus utan hiss. Det gör att de varken kan komma ut själva eller få besök av äldre vänner. Vidare förutsätter det att det finns service inom närhåll och, inte minst, att hemtjänsten är tillräcklig och av hög kvalitet. Röda Korsets äldreplattform säger att förutsättningen för ett tryggt boende i det egna hemmet är att hemmiljön motsvarar äldres behov och att samhällsservicen är lättillgänglig. Så är det inte alltid idag, vilket leder till att äldre i hög grad tvingas till ett liv i ofrivillig isolering. Äldre löper också större risk att bli ensamma och isolerade i det egna hemmet än om de skulle bo i särskilda äldreboenden, med ökad möjlighet till gemensamma aktiviteter. Anhöriga kan aldrig tvingas överta kommunens ansvar Att antalet äldre i särskilt boende minskat har fått avspeglingar i synen på anhörigas insatser i vården och omsorgen om äldre. Det är ett välkänt faktum att äldreomsorgen inte skulle fungera utan de anhörigas insatser. Många kommuner erkänner också att de vid behovsbedömning först tar reda på om det finns anhöriga som kan hjälpa till, trots att äldreomsorg är ett offentligt ansvar. En fråga kvarstår dock vad händer med de äldre vars anhöriga inte har möjlighet 5 Den genomsnittliga årskostnaden för en äldre i särskilt boende var ca kronor medan en äldre i ordinärt boende kostade kronor. Det blir 1150 kronor respektive 570 kronor per dygn (siffrorna är från 2003). Källa: Svenska Kommunförbundet, Aktuellt om äldreomsorgen, oktober Boverket och Socialstyrelsen 2003, Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? 6
7 att besöka dem regelbundet för att bistå dem i stort och smått? Lever dessa ett sämre liv eller omfördelar hemtjänsten resurser så att mer tid läggs på att hjälpa dem? Många anhöriga har genom åren utfört sitt kärleksfulla uppdrag i tystnad. Därför uppskattar Röda Korset att regeringen nu uppmärksammar de anhörigas roll. I budgetpropositionen 2004/2005:1, utgiftsområde 9, kan man läsa följande: Det konstateras att det inte kan vara en skyldighet för en anhörig att bistå en närstående med stöd utan att hjälpen måste alltid betraktas som ett frivilligt åtagande från den anhörigas sida. Om den anhörige inte förmår eller av annan orsak inte tillgodoser sin närståendes hela omvårdnadsbehov är kommunen skyldig att bistå med hemtjänstinsatser i tillräcklig omfattning. Enligt svensk lagstiftning finns det inte någon skyldighet för makar eller registrerade partners att hjälpa och vårda den part som är i behov av vård och omsorg. Inte heller finns det någon skyldighet för barn att ta hand om sina föräldrar. En konsekvens av att anhörigvård alltid måste betraktas som ett frivilligt åtagande är att kommunen som grund för att avslå en ansökan om hemtjänst, aldrig kan hänvisa till att den anhörige kan tillgodose omvårdnadsbehovet. Vi tolkar ovanstående citat som att inte bara Röda Korset, utan också regeringen, känner stor oro för den ökande belastningen på anhöriga som kommunernas äldrepolitik innebär. Samtidigt vet vi att många anhöriga vårdar de sina med självklarhet, utan tanke på att de utför kommunala uppgifter. Sedan många år har Röda Korset uppmärksammat det behov av stöd och avlastning som anhöriga behöver från sitt tunga dygnet-runt-arbete. I vår äldreplattform pekar vi på kommunens skyldighet att ge stöd till anhöriga för att de ska orka med sin tuffa vårdsituation. Hemtjänstens sociala innehåll en bristvara Stödet till äldre i det egna hemmet kan bestå av olika insatser. Hemsänd mat, anpassning av bostaden, färdtjänst, trygghetslarm, hjälp med personlig hygien eller städning. De flesta kommuner har måldokument, riktlinjer och mallar för hur hemtjänsten i kommunen ska fungera och vad den äldre kan få hjälp med. På 1990-talet tvingades dock äldreomsorgen, precis som många andra kommunala ansvarsområden, till omprioriteringar vilket medförde en ny syn på hemtjänstens roll och uppgift. I en del fall har verksamheten blivit bättre men det är också känt att tröskeln för att få kommunal hemtjänst har höjts. Detta leder i sin tur till att många äldre har begränsade möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda. Rent krasst kan man säga att det skett en förskjutning från en helhetssyn på äldres livssituation till en uppdelning i städning, tvätt och mat. Anställda inom hemtjänsten vittnar också om hur ett alltmer tidspressat schema gör att de inte hinner med mer än det allra nödvändigaste. Att sitta ned och prata, ta en kopp kaffe eller ta med den gamle på en promenad prioriteras bort till förmån för allt det praktiska. Många av de äldre som vi inom Röda Korset möter i vår verksamhet bekräftar att det är den sociala samvaron och medmänskligheten de saknar mest. En äldre kvinna som vi besöker uttryckte stor glädje över att någon gång få duka fram två kaffekoppar medan en annan betonade vikten 7
8 av att få träffa någon som bara ser mig när jag är fin, inte bara dem som tvättar och klär på mig. Dessa små stunder av social samvaro betyder mycket för ensamma och isolerade människors livskvalitet. Enligt Socialtjänstlagen ska socialnämnden verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Enligt lagen är det alltså kommunens ansvar att tillgodose äldres behov av social samvaro och gemenskap. När socialstyrelsen lät kartlägga det sociala innehållet i hemtjänsten framkom dock att kommunerna sällan lever upp till Socialtjänstlagens bestämmelser. I 23 kommuner intervjuades äldre som beviljats kommunal hemtjänst. Av dessa fick knappt en femtedel kommunal hjälp med sociala insatser. De fick heller inget stöd av vare sig frivillig- eller pensionärsorganisationer. I den mån de över huvud taget kom ut var det istället anhöriga, grannar eller vänner som bistod med sådant som ger livet mening och innehåll 7. Den önskelista som de äldre hade bestod av enkla och vardagliga insatser. Önskemål som på intet vis borde vara svåra att uppfylla, om den enskildes vilja och personalens fantasi hade fått råda: Hjälp att få komma ut på promenad och få frisk luft Hjälp att hålla kontakt med släkt och vänner Ledsagning till aktiviteter som är meningsfulla för den enskilde Tillgång till mötesplatser och träffpunkter Kontaktperson eller personal att få utbyta tankar med Flexibilitet i hemtjänsten att insatserna kan få variera efter väder och de gamlas önskemål Många som tar del av äldres vardag vet att det ofta handlar om slentrianmässiga rutiner när äldres önskemål och behov inte tillgodoses. Exempelvis att man alltid ska dammsuga en speciell dag även när vårsolen skiner och den äldre vill gå på promenad. Från Röda Korsets sida ifrågasätter vi rimligheten i detta. Måste andra bestämma tider för sänggående, hårtvätt och möte med vänner är det verkligen omöjligt att förena dessa och andra friheter med kommunalt eller privat äldreboende? Äldres brist på social samvaro syns också i Röda Korsets lokala studier. Då våra lokalföreningar gjort behovsstudier har äldre isolerade definierats som en prioriterad grupp i 113 kommuner 8. De gamla identifieras i samråd med bland andra hemtjänst och distriktssköterskor som sedan kan hjälpa till med att ta kontakt med Röda Korset och därmed bryta sin ofrivilliga isolering. 7 Socialstyrelsen 2003, Är det skäligt att bry sig om själen 8 Röda Korsets lokalföreningar ska utföra så kallade LUKS-studier (Lokala utsatthets- och kapacitetsstudier) i landets samtliga kommuner. Hittills har LUKS-studier genomförts i 87 procent av landets kommuner. 8
9 Frivilligorganisationernas roll inte istället för Gång efter annan, i olika sammanhang, noterar vi att frivilligorganisationernas roll som samhällsaktör inte vunnit gehör i någon större omfattning hos myndigheter, i kommuner och på andra arenor där samhällets olika funktioner och behov diskuteras. Detta trots att det i förarbetena till Socialtjänstlagen tydligt slås fast att det finns en bred enighet om att de frivilliga organisationer som arbetar på det sociala området är ett viktigt komplement till kommunernas socialtjänst och i allmänhet gör ett viktigt och bra arbete 9. Från Röda Korsets sida vill vi dock betona att den komplementära rollen aldrig får innebära att vi, som frivilligorganisation, ska ta över kommunernas ansvar eller låta kommunerna definiera vårt uppdrag. Ingen människa ska heller behöva lita enbart till frivilligorganisationer för att få sina rättmätiga behov tillgodosedda. Inom Röda Korset har vi identifierat vår roll som att vara medmänniskor, medmänniskor som erbjuder social samvaro som kan lyssna, prata, gå på promenad eller dricka kaffe. Vi ser också att vi, genom våra verksamheter och aktiviteter, kan erbjuda en meningsfull tillvaro till människor som annars skulle riskera att bli isolerade och ensamma. Inom Röda Korset efterlyser vi ökad samverkan mellan stat, kommuner och landsting, anhöriga samt frivilligorganisationer när det gäller äldrefrågor. Våra respektive roller, ansvarsområden och insatser måste tydliggöras om vi ska få en helhetsbild av dagens äldreomsorg. 9 Regeringens prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m 9
Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro
Kaleva seniorer Äldrepolitiskt program för Upplands-Bro Från halvdålig till mönsterkommun Ett samhälles omsorg om sina allra svagaste invånare är ett bra mått på den kunskap, omsorg, empati som de kommunalpolitiskt
Läs merDe äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.
De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten
Läs merSigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!
Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs mer... DOM 2015-08-12 Meddelad i Malmö. FÖRVALTNINGsRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 3
l FÖRVALTNINGsRÄTTEN 2015-08-12 Meddelad i Malmö Mål nr. Edenås MOTPART Myndighetsnämnden för individ- och familjeomsorg i Skurups kommun 274 80 Skurup ÖVERKLAGA T BESLUT Myndighetsnämnden för individ-
Läs merRiktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100
Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):
Läs merEn äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut
En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar
Läs merVärldens bästa land att åldras i
2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest
Läs merär centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av
2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens
Läs merSocialnämnden informerar. Anhörigstöd
Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga
Läs merKökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015
1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merÄldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2015
Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2010-02-08 1:0 REMISSUPPLAGA Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010- Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: post@kommun.finspong.se
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merfokus på anhöriga nr 11 dec 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 Anhörigstöd i glesbygd Sverige är ett glesbefolkat land. Många anhöriga och deras närstående bor i glesbygd och har därför långt till det anhörigstöd som
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merBeställarenheten Anders Carlsson. Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun
20081118 Beställarenheten Anders Carlsson Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun 1 1 INLEDNING...3 1.1 SYFTE...3 1.2 AVGRÄNSNING...3 2 GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER OCH PRINCIPER...3
Läs merATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun
ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder
Läs merStöd & service. För dig som är äldre eller har en funktionsnedsättning
Stöd & service För dig som är äldre eller har en funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMTJÄNST...3 Ansökan, beslut Eget val av utförare... 4 Kontaktperson Avgift DAGVERKSAMHET...5 Ansökan, beslut och avgift
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merRiktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade
Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation
Läs merPLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998
PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs mer1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011
1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 Socialnämnden Den 24 mars 2009, 97 Dnr 08/SN066 730 Kommunfullmäktige Den 22 juni 2009, 41 Dnr KS 2009-124 - 730 2 Äldreomsorgsplanen för Nordmalings
Läs merRevisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merVälkommen till PRO:s boendekonferens. Norra Latin 14 mars 2013
PROs medlemsenkät Medlemmarnas syn på PRO:s verksamhet, samhällsfrågor som rör äldre och den egna livssituationen inklusive boenden. Totalt fick 5 928 medlemmar enkäten under januari 2013. 71 procent svarade,
Läs merKvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen
Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen Inledning Nattpatrullen består i nuläget av 12 anställda. Det åtgår 10,4 årsarbetare för att täcka 50 timmar per natt sju dagar i veckan samt arbetsplatsträff
Läs merSammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker:
Sven-Erik Andersson T.f. Verksamhetschef Sammanfattning Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Valfrihet i äldreomsorgen.
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merSAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST
TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,
Läs merSvar på Motion (S) Ta fram en policy mot ensamhet
2016-02-26 Handläggare Anna Spetz Kansli- och utredningsavdelningen 2015VON/0229 Vård- och omsorgsnämnden Svar på Motion (S) Ta fram en policy mot ensamhet Förslag till beslut Motionen avslås. Beslutsnivå
Läs mervalmanifest för allas rätt till valfrihet, trygghet, rättvisa och inflytande
VAL 2014 SPFs valmanifest för allas rätt till valfrihet, trygghet, rättvisa och inflytande Inför valet 2014 vill SPF lyfta 10 punkter som bidrar till ett samhälle där likabehandling råder och där ålder
Läs merVi är anhöriga. Är du en av oss?
Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merMed hopp om ett tryggt och positivt åldrande
Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merHUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014
HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7
Läs merPolicy för frivilliga i Kristianstads kommun
Policy för frivilliga i Kristianstads kommun Fastslagen av Omsorgsnämnden 2011-10-27 ON 103 Dnr 2011/239 Dpl 760 Policy för frivilliga i Kristianstads kommun. Kristianstads kommun har för att förbättra
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs mer80 år i år. Tips och råd till dig som är äldre
80 år i år Tips och råd till dig som är äldre 1 Inledning I den här foldern har vi samlat kort information om socialförvaltningens verksamheter som du kan ha nytta av. Flera av våra verksamheter är behovsprövade,
Läs merNYTT ARBETSSÄTT. För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst
NYTT ARBETSSÄTT För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst NYTT ARBETSSÄTT Under 2016 inför Ängelholms kommun ett nytt arbetssätt gällande handläggning av bistånd och planering
Läs merSOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet
Läs merANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun
ANHÖRIGSTÖD för äldre i Karlskrona kommun 2 Denna broschyr ger dig information om vilket anhörigstöd som finns i Karlskrona kommun. Broschyren är framtagen genom samarbete mellan Karlskrona kommun, Svenska
Läs merBoendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund
Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes
Läs mer?! Myter och fakta 2010
! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som
Läs merK valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen
Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1
Läs merLättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning
Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning Det här har utredningen undersökt Assistansersättningen är till för att ge alla människor möjlighet att vara med i samhället som
Läs merÄldreboende i Stockholms län
Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.
Läs merAnhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Anhörigstöd Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ 2 Innehållsförteckning Stöd för dig som stödjer 3 Olika former av socialt stöd 3 Enskilda
Läs merRiktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde. 1. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen
2012-03-30 Sida 1 av 13 Sociala nämndernas stab Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde 1. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen Socialtjänstlagen
Läs merJärfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer
Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer 2 Inledning bakgrund och syfte Hur samhället ska utformas för att
Läs mer15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Läs merVälfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016
Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten
Läs merNYTT ARBETSSÄTT. För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst
NYTT ARBETSSÄTT För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst NYTT ARBETSSÄTT Under 2016 inför Ängelholms kommun ett nytt arbetssätt gällande handläggning av bistånd och planering
Läs merProjekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör
Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata
Läs merGränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå?
Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå? Jenny Palm Tema Teknik och social förändring Linköpings universitet jenny.palm@liu.se Finansieras av Energimyndigheten SYFTE
Läs merVård- och omsorgsnämndens verksamhetsplanering
Revisionsrapport Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplanering Östersund kommun 2 oktober 29 Erik Palmgren Revisionskonsult Maj-Britt Åkerström Certifierad kommunal revisor Anneth Nyqvist Maj-Britt Åkerström
Läs merFörsta jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.
Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes
Läs mer3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER
3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER Välfärdspolitiken har rimligen bara två riktigt grundläggande uppgifter att sköta. Den första är att se till att de som i olika dimensioner är fattiga, och därför inte
Läs merSocialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Läs merOmsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda
Omsorg, vård och stöd Information för teckenspråkiga döva och dövblinda 1 Omsorg, vård och stöd Den här broschyren är tänkt som en vägledning till vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad för dig som
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merVellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh
Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder
Läs merVinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö
Vinster i den privata vården i Malmö en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Inledning Den här rapporten handlar om våra gemensamma skattepengar och hur de används idag.
Läs merOmsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning
Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2015 Reviderad 2015-04-14 Omsorg är vår uppgift! Åldrande och funktionsnedsättningar kan orsaka svårigheter på många olika sätt. Ibland behövs det
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merVälkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering
Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu
Läs merLokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Nykvarn
Lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Nykvarn Inledning Den nationella värdegrunden och dess innehåll ligger till grund för värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Nykvarns kommun. Enligt regeringens
Läs mer2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund
Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo
Läs merInsatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-11-02 Vår referens Alisa Burek Planeringssekreterare Alisa.Burek@malmo.se Tjänsteskrivelse Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning
Läs merÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun
ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun Äldreomsorgen i Ängelholm I Ängelholms kommun är vi cirka 700 medarbetare som jobbar med att ge stöd genom kommuens vård- och omsorgstjänster. För att
Läs merMeddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående
Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,
Läs merMalå Sorsele Norsjö är alla extrema glesbygdskommuner
Malå Sorsele Norsjö är alla extrema glesbygdskommuner Sorsele Malå Norsjö Malå har en yta av 1,609 km² med ett invånarantal på 2,1 personer per km² Norsjö har en yta av 1,751 km² med ett invånarantal på
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merMeddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merFramtidens Äldreomsorg i Heby kommun 2013-01-24
Innehållsförteckning Inledning... 3 Uppdrag... 3 Kommunikation med medborgarna... 3 Förslag till beslut... 4 Samhällsperspektivet... 4 Bo hemma under trygga och goda levnadsvillkor... 4 Vård- och omsorgsboende
Läs merSå vill vi ha det! Rapportering av resultat från medborgardialogens enkätundersökning
Så vill vi ha det! Rapportering av resultat från medborgardialogens enkätundersökning Datainsamling Totalt 4 518 svar Adresserat utskick till samtliga med insats -4266 personer. Totalt 2 255 svar = svarsfrekvens
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merNKI - Särskilt boende 2012
NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt
Läs merVad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010
Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merFörklaring av föreskriften
Förklaring av föreskriften Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Individuppgifter om ade insatser Uppgifterna samlas in med stöd av förordningen
Läs merför äldre i Karlskrona
Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merÄldreomsorg med omsorg.
Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när
Läs merHur står det till i hemtjänsten?
RAPPORT: 2005:7 Hur står det till i hemtjänsten? Sociala enheten 2005-04-18 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-2757-2005 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna
Läs merKORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman
KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn
Läs merHur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?
Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.
Läs merÄldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad
Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon
Läs merInformation om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun
Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett
Läs mer